Vi utbildar ekonomer, som följer ett revisionsprogram, i teorier om hur revisionskvaliteten varierar beroende på en mängd faktorer, både institutionella, organisatoriska och egoistiska.
Vi utbildar dem emellertid inte i samma utsträckning i revisionens hantverk.
Ett skäl är att akademikern på högskolan, om den överhuvudtaget kan revisionens hantverk, är fokuserad på att förklara fenomen, inte att beskriva görande. Ett annat skäl är att revisionsbranschen gärna vill se att studenterna lär sig tänka, lär sig vara kritiska, men att de inte skall lära sig det rena hantverket, ty det vill revisionsbyråerna lära sina nyanställda, så att de gör revison på byråns sätt.
Man kritiserar högskolor idag för att ge överutbildning. Det innebär att studenter lär sig saker som de sedan aldrig kommer att använda. Det är sannolikt sällan en revisor använder institutionell teori för att förklara bolags benägenhet att rensa i sin redovisning vid VD-byte, och sedan påvisa det genom en rigorös datainsamling och med vidhängande regressionsanalys.
Studenter lär sig således saker de inte kommer att använda.
Mot det kan anföras två invändningar. I just detta exempel rör saken revisionskvalitet, vilket borde vara centralt och alltid aktuellt för en revisor. En revisor skall vara varse det vi vet genom systematiska vetenskapliga studier, att företag har en benägenhet att påverka sin redovisning extra mycket vid VD-byte. Det är en yrkeskunskap som borde ha stort värde för en profession, som har yrkesetiska förhållningsregler. Således är mitt valda exempel ett gott exempel på utbildning med direkt relevans för yrkesutövandet.
Den andra invändningen är just påståendet att studenter förvisso skall lära sig saker, men att det lika viktiga med högskoleutbildning, är att lära sig att tänka. Det hade förvisso kunnat understödjas med studier i filosofins logik. Men det understödjs starkare genom att tanken tränas i det område som studenten kommer att befinna sig i som yrkesmänniska.
Däremot är det absurt när utbildningen knappt ens tar upp det som är studenternas huvudinriktning. Därför initierade jag en månadslång kurs i just ämnet revision, så att studenter, som följt ett fyraårigt ekonomprogram, ofta från första dagen med avsikten att satsa på revision, i alla fall fick en månads direkt undervisning i revision. Ja, man kan hävda att det skulle vara än bättre om studenterna fick provsmaka på revision i programmets början, så att de fick erfara om deras val var rätt, eller de skall söka sig andra banor.
Men, aldrig, aldrig glömma att högskolan uppgift är att lära studenten tänka. Och ge dem yrkesmässigt viktiga sakkunskaper, kring vilket de kan tänka.
Den 25 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Vi utbildar dem emellertid inte i samma utsträckning i revisionens hantverk.
Ett skäl är att akademikern på högskolan, om den överhuvudtaget kan revisionens hantverk, är fokuserad på att förklara fenomen, inte att beskriva görande. Ett annat skäl är att revisionsbranschen gärna vill se att studenterna lär sig tänka, lär sig vara kritiska, men att de inte skall lära sig det rena hantverket, ty det vill revisionsbyråerna lära sina nyanställda, så att de gör revison på byråns sätt.
Man kritiserar högskolor idag för att ge överutbildning. Det innebär att studenter lär sig saker som de sedan aldrig kommer att använda. Det är sannolikt sällan en revisor använder institutionell teori för att förklara bolags benägenhet att rensa i sin redovisning vid VD-byte, och sedan påvisa det genom en rigorös datainsamling och med vidhängande regressionsanalys.
Studenter lär sig således saker de inte kommer att använda.
Mot det kan anföras två invändningar. I just detta exempel rör saken revisionskvalitet, vilket borde vara centralt och alltid aktuellt för en revisor. En revisor skall vara varse det vi vet genom systematiska vetenskapliga studier, att företag har en benägenhet att påverka sin redovisning extra mycket vid VD-byte. Det är en yrkeskunskap som borde ha stort värde för en profession, som har yrkesetiska förhållningsregler. Således är mitt valda exempel ett gott exempel på utbildning med direkt relevans för yrkesutövandet.
Den andra invändningen är just påståendet att studenter förvisso skall lära sig saker, men att det lika viktiga med högskoleutbildning, är att lära sig att tänka. Det hade förvisso kunnat understödjas med studier i filosofins logik. Men det understödjs starkare genom att tanken tränas i det område som studenten kommer att befinna sig i som yrkesmänniska.
Däremot är det absurt när utbildningen knappt ens tar upp det som är studenternas huvudinriktning. Därför initierade jag en månadslång kurs i just ämnet revision, så att studenter, som följt ett fyraårigt ekonomprogram, ofta från första dagen med avsikten att satsa på revision, i alla fall fick en månads direkt undervisning i revision. Ja, man kan hävda att det skulle vara än bättre om studenterna fick provsmaka på revision i programmets början, så att de fick erfara om deras val var rätt, eller de skall söka sig andra banor.
Men, aldrig, aldrig glömma att högskolan uppgift är att lära studenten tänka. Och ge dem yrkesmässigt viktiga sakkunskaper, kring vilket de kan tänka.
Den 25 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
