Ett bolag blir utkastat från Iran. Deras inflytande på kvinnorna var dåligt, fördärvligt.
Iett land, dominerat av den kvinnofientliga ideologin, islam, vad kan ett företag göra om föranleder regimen att kasta ut dem?
Oriflame var bolaget som kastades ut. De säljer skönhetsmedel, och på ett speciellt sätt.
Förvisso kunde det vara att skönhetsmedel enbart har sin grund i den kvinnliga fåfängan. Men det är nog inget problem för islam, då de ju håller kvinnan som andra-handsfigur.
Förvisso kunde det vara att den kvinnliga fåfänga är delvis motiverad av männens uppmärksamhet. I islam måste ju mannens uppmärksamhet vara riktad till allah, och får bara kollras bort att den kvinna han är gift med. Men hemma går allt an, skönhetsmedel och våldtäkt, så det kan inte ha varit skälet för deras utkastande.
Skälet ligger sannolikt i hur Oriflame organiserar sin försäljning. De har representanter, dvs personer som inte är anställda, men som åtar sig att organisera försäljningen, t ex genom hempartyn.
Det är framför allt kvinnor som blir representanter. Och det är där som problemet uppstår för de som hatar kvinnor.
Om kvinnor organiserar försäljning av Oriflames produkter, då får de erfara och lära sig företagande. Och företagande är sannerligen farligt om det utövas av kvinnor, ty då riskerar kvinnor den känsla som är dem förbjuden, känslan av självständighet.
Om kvinnor samlas för att skärskåda produkterna och välja någon att köpa, då samlas de. Och kvinnor som samlas kan möjligen riskera att prata om annat än produkterna och hur rätt fröjda en man. Precis som när lantarbetarna samlades för att lyssna på Sträng, vår meste finansminister, såg bönderna risken att de skulle få för sig orimliga saker, som att de hade rättigheter. Precis som med regimen i Iran and deras präster, de som hatar kvinnor. Kvinnor som samlas kan bli ett hot, ty kanske kvinnorna upptäcker att de är individer, och att de kanske kan ha andra rättigheter än att tillfredsställa mannen.
Kvinnor som blir vackrare. Kvinnor som blir företagare. Kvinnor som samlar sig. Fruktansvärt i en muslimsk regim som hatar kvinnor. Oriflame hotade helt enkelt en byggsten, kvinnans underkastelse, i en regim som hatar kvinnor. Och kastades ut.
När jag läste det, köpte jag omedelbart aktier i Oriflame. Skall jag vinna eller förlora pensionspengar, skall det ske i en etisk investering. I ett bolag som är sant feministiskt, som genom sin verksamhet hjälper kvinnor ut ur patriarkatets hjälplöshet.
Den som organiserar kvinnor talar med min röst och får mitt kapital.
Nu läser jag att Oriflame skall köpas ut från börsen och bli privat. Min möjlighet att eventuellt vinna en god pension genom en kraftfull politisk, feministisk handling, stängs. Förvisso kommer de att fortsätta, och förhoppningsvis med sin djupt feministiska affärsmodell. Men jag får inte vara med.
Oriflame, varför överger du mig?
Öllsjö den 4 juni 2019
Iett land, dominerat av den kvinnofientliga ideologin, islam, vad kan ett företag göra om föranleder regimen att kasta ut dem?
Oriflame var bolaget som kastades ut. De säljer skönhetsmedel, och på ett speciellt sätt.
Förvisso kunde det vara att skönhetsmedel enbart har sin grund i den kvinnliga fåfängan. Men det är nog inget problem för islam, då de ju håller kvinnan som andra-handsfigur.
Förvisso kunde det vara att den kvinnliga fåfänga är delvis motiverad av männens uppmärksamhet. I islam måste ju mannens uppmärksamhet vara riktad till allah, och får bara kollras bort att den kvinna han är gift med. Men hemma går allt an, skönhetsmedel och våldtäkt, så det kan inte ha varit skälet för deras utkastande.
Skälet ligger sannolikt i hur Oriflame organiserar sin försäljning. De har representanter, dvs personer som inte är anställda, men som åtar sig att organisera försäljningen, t ex genom hempartyn.
Det är framför allt kvinnor som blir representanter. Och det är där som problemet uppstår för de som hatar kvinnor.
Om kvinnor organiserar försäljning av Oriflames produkter, då får de erfara och lära sig företagande. Och företagande är sannerligen farligt om det utövas av kvinnor, ty då riskerar kvinnor den känsla som är dem förbjuden, känslan av självständighet.
Om kvinnor samlas för att skärskåda produkterna och välja någon att köpa, då samlas de. Och kvinnor som samlas kan möjligen riskera att prata om annat än produkterna och hur rätt fröjda en man. Precis som när lantarbetarna samlades för att lyssna på Sträng, vår meste finansminister, såg bönderna risken att de skulle få för sig orimliga saker, som att de hade rättigheter. Precis som med regimen i Iran and deras präster, de som hatar kvinnor. Kvinnor som samlas kan bli ett hot, ty kanske kvinnorna upptäcker att de är individer, och att de kanske kan ha andra rättigheter än att tillfredsställa mannen.
Kvinnor som blir vackrare. Kvinnor som blir företagare. Kvinnor som samlar sig. Fruktansvärt i en muslimsk regim som hatar kvinnor. Oriflame hotade helt enkelt en byggsten, kvinnans underkastelse, i en regim som hatar kvinnor. Och kastades ut.
När jag läste det, köpte jag omedelbart aktier i Oriflame. Skall jag vinna eller förlora pensionspengar, skall det ske i en etisk investering. I ett bolag som är sant feministiskt, som genom sin verksamhet hjälper kvinnor ut ur patriarkatets hjälplöshet.
Den som organiserar kvinnor talar med min röst och får mitt kapital.
Nu läser jag att Oriflame skall köpas ut från börsen och bli privat. Min möjlighet att eventuellt vinna en god pension genom en kraftfull politisk, feministisk handling, stängs. Förvisso kommer de att fortsätta, och förhoppningsvis med sin djupt feministiska affärsmodell. Men jag får inte vara med.
Oriflame, varför överger du mig?
Öllsjö den 4 juni 2019
RSS-flöde
