I vetenskapen försöker vi använda ord som, så gott det går, betecknar det fenomen och tanke vi vill uttrycka med ordet. Vår vilja är en överenstämmelse mellan ordet och det som det skall beteckna. Vi har en kärlek till sanningen.
I samhället finns inte samma sanningskärlek. Det grövsta exemplet idag är Putinregimens beteckning av den ukrainska regimen som nazistisk. Det är omöjligt att med någon meningsfull definition på nazism kunna beskriva Ukrainas regim som nazistisk. Men Putins avsikt är inte sanningen, att få en god överensstämmelse mellan ord och fenomen. Genom ordet nazism vill han skapa en känsla hos folket som han sedan kan utnyttja, t ex till att rättfärdiggöra kriget.
Samma ordanvändning, som inte syftar till sanning utan till irrationella känslor som kan rättfärdiggöra, läste jag på svenska kyrkans hemsida. Där betecknar man Paludans demonstrationer som ”…islamofobiska hatattacker mot muslimer och koranen”
https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift/nyheter/uttalade-med-anledning-av-islamofobiska-hatattacker-mot-muslimer-och-koranen?
Jag tror att man bäst beskriver Paludans demonstrationer som islamkritik, där han bränner koranen för att, genom det våld som motdemonstranterna utvecklar, påvisa islams inneboende våldsamhet. Hans demonstration är en rationell kritik av islam, där kritiken består i att visa på islams våldsamhet, genom dess förmåga att skapa våld hos sina tillbedjare, muslimerna.
Notera att min ordanvändning betecknar hans demonstration som en rationell kritik av islam.
Prästen och imamen vill inte ge den förståelsen av hans demonstration, utan de vill framkalla känslor, som skall innebära ett avståndstagande från, men också ett förmörkande av Paludans demonstration.
De kallar det islamofobi, dvs en irrationell rädsla för islam. Men Paludan kan sin islam och levererar en handgriplig kritik som visar att, i påskupproret, så var det polisen som fick en rädsla, fullt rationell, för islamtillbedjarnas stenar. Paludan är inte en person med en irrationell fobi. Däremot med en hängivenhet och upptagenhet att strida mot islam. Men den striden är inte en fobi, utan en kritik, grundat i en förståelse av islam. Han hävdar att islam är en våldsam ideologi. Påskupproret gav honom rätt.
Men prästen och imamen vill inte ha en rationell diskussion om islam, dvs erkänna Paludan som islamkritiker. De vill transformera hans rationella kritik till en irrationell fobi.
Prästen och imamen kallar hans kritik för hat. Ordet ’hat’ har idag nästan blivit en synonym till ordet ’kritik’. Den som kritiserar något som är politiskt korrekt, riskerar att få sin kritik benämnd hat. Enligt Wikipedia kan hat definieras som ” ..en passion, vars grund är en olustkänsla vid föreställningen om hatets föremål och som yttrar sig i ett permanent begär att skada detta.” Hat är således inte en rationell handling, utan en emotionellt grundad handling, bestående av olustkänsla och vilja att skada.
Till skillnad från prästen och imamen känner jag inte Paludan och hans eventuella olustkänslor och emotionellt drivna vilja att skada islam. Men genom att beskriva hans kritik som ett emotionellt hat, vill imamen och prästen transformera den rationell kritiken av islam till en irrationell känsla.
Prästen och imamen säger att hans handling är riktad mot muslimer och koranen. De vill för allt smör i Småland och all raps i Skåne inte beskriva det som riktat mot islam. Men hans kritik riktar sig inte mot muslimer som människor, utan mot vad islam gör med människorna, som kan framkalla sådana våldsamheter att poliser fick åka till sjukhus. Men prästen och imamen vill framkalla känslor av medmänsklighet när de påstår att Paludan har ett hat mot människorna som är muslimer.
Dessa tre punkter visar att prästen och imamen vill omintetgöra Paludans islamkritik genom att få Paludan att framstå som en emotionellt driven galning som känner en olustkänsla mot människor som är muslimer. Det är således prästen och imamen som åkallar emotioner av olustkänslor, dvs hat.
Den som sa det, var det.
Den 31 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
I samhället finns inte samma sanningskärlek. Det grövsta exemplet idag är Putinregimens beteckning av den ukrainska regimen som nazistisk. Det är omöjligt att med någon meningsfull definition på nazism kunna beskriva Ukrainas regim som nazistisk. Men Putins avsikt är inte sanningen, att få en god överensstämmelse mellan ord och fenomen. Genom ordet nazism vill han skapa en känsla hos folket som han sedan kan utnyttja, t ex till att rättfärdiggöra kriget.
Samma ordanvändning, som inte syftar till sanning utan till irrationella känslor som kan rättfärdiggöra, läste jag på svenska kyrkans hemsida. Där betecknar man Paludans demonstrationer som ”…islamofobiska hatattacker mot muslimer och koranen”
https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsstift/nyheter/uttalade-med-anledning-av-islamofobiska-hatattacker-mot-muslimer-och-koranen?
Jag tror att man bäst beskriver Paludans demonstrationer som islamkritik, där han bränner koranen för att, genom det våld som motdemonstranterna utvecklar, påvisa islams inneboende våldsamhet. Hans demonstration är en rationell kritik av islam, där kritiken består i att visa på islams våldsamhet, genom dess förmåga att skapa våld hos sina tillbedjare, muslimerna.
Notera att min ordanvändning betecknar hans demonstration som en rationell kritik av islam.
Prästen och imamen vill inte ge den förståelsen av hans demonstration, utan de vill framkalla känslor, som skall innebära ett avståndstagande från, men också ett förmörkande av Paludans demonstration.
De kallar det islamofobi, dvs en irrationell rädsla för islam. Men Paludan kan sin islam och levererar en handgriplig kritik som visar att, i påskupproret, så var det polisen som fick en rädsla, fullt rationell, för islamtillbedjarnas stenar. Paludan är inte en person med en irrationell fobi. Däremot med en hängivenhet och upptagenhet att strida mot islam. Men den striden är inte en fobi, utan en kritik, grundat i en förståelse av islam. Han hävdar att islam är en våldsam ideologi. Påskupproret gav honom rätt.
Men prästen och imamen vill inte ha en rationell diskussion om islam, dvs erkänna Paludan som islamkritiker. De vill transformera hans rationella kritik till en irrationell fobi.
Prästen och imamen kallar hans kritik för hat. Ordet ’hat’ har idag nästan blivit en synonym till ordet ’kritik’. Den som kritiserar något som är politiskt korrekt, riskerar att få sin kritik benämnd hat. Enligt Wikipedia kan hat definieras som ” ..en passion, vars grund är en olustkänsla vid föreställningen om hatets föremål och som yttrar sig i ett permanent begär att skada detta.” Hat är således inte en rationell handling, utan en emotionellt grundad handling, bestående av olustkänsla och vilja att skada.
Till skillnad från prästen och imamen känner jag inte Paludan och hans eventuella olustkänslor och emotionellt drivna vilja att skada islam. Men genom att beskriva hans kritik som ett emotionellt hat, vill imamen och prästen transformera den rationell kritiken av islam till en irrationell känsla.
Prästen och imamen säger att hans handling är riktad mot muslimer och koranen. De vill för allt smör i Småland och all raps i Skåne inte beskriva det som riktat mot islam. Men hans kritik riktar sig inte mot muslimer som människor, utan mot vad islam gör med människorna, som kan framkalla sådana våldsamheter att poliser fick åka till sjukhus. Men prästen och imamen vill framkalla känslor av medmänsklighet när de påstår att Paludan har ett hat mot människorna som är muslimer.
Dessa tre punkter visar att prästen och imamen vill omintetgöra Paludans islamkritik genom att få Paludan att framstå som en emotionellt driven galning som känner en olustkänsla mot människor som är muslimer. Det är således prästen och imamen som åkallar emotioner av olustkänslor, dvs hat.
Den som sa det, var det.
Den 31 maj 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
