Igår lät rasismen så här: En neger är lat och kan dansa.
Idag låter rasismen så här: En vit man är priviligierad.
Igår arbetade inte negern. Idag flyger stekta sparvar in i den priviligierade vite mannens mun.
Gårdagens rasism var, som dagens rasism är, så in i helvete fel.
Ja, då är det sagt på den nivå som det är värdigt.
Man hade kunnat sluta där och inte ägna rasismen fler ord. Men dagens rasism är en anklagelse mot mig, som vit man, för att vara priviligierad.
Jag har det bra, det är sant, men det innebär inte att det har sin grund i ett privilegium.
Ett privilegium är en rättighet, en nyttighet som ges till en avgränsad grupp.
Jag har rättigheter genom att vara boende i Sverige, som alla boende i Sverige har. Jag har rättigheter genom att vara medborgare, som alla medborgare har. Flyktingar som kommer hit har sjukvårdsrättigheter p g a att de är här. Dessa rättigheter tillkommer de som bor här, oaktat hudfärg. Dessa rättigheter är inte några vita rättigheter. Ja, kanske t o m tvärtom, det finns vissa rättigheter som vissa typer av flyktingar har, som inte ankommer andra, t ex fri tandvård.
Nykolonial teori hävdar, precis som den gamla, att västerlandets rikedomar vilar på ett förtryck, utfört av de vita, gentemot dem med annan hudfärg.
Jag kan inte förneka kolonialismen. Men, det går inte heller att förneka att en del av kolonialismen praktik var inte en vit specialitet. Slaveriet utfördes av de svarta i Afrika, försörjdes av muslimerna, innan mer lukrativ marknad för slavhandlarna öppnades västerut. Exploatering av andra länder var sannerligen inte ett fenomen som Europas länder kom på. Det var praxis sedan tidigare. Persien gick under genom ett förkolonialt krig av muslimerna. O s v.
Men, det går inte heller att förneka en annan sanning, som för mig är mycket starkare.
Jag har arbetat under mitt liv och gjort rätt för mig i mitt samhälle. Jag har gett av mitt överflöd, till staten, som gett det vidare till de forna kolonierna, och jag har själv gett, till en forn koloni, för att hjälpa dem stå emot det muslimska hedersvåldet gentemot kvinnor. Det jag har, har jag fått genom mitt arbete, inte genom privilegier.
Mina föräldrar, och deras föräldrar, arbetade och byggde det land som jag levt i. Deras arbete, deras insats var inte en ledig stund, fylld med privilegiers njutningar. De har byggt det land som idag tar emot flyktingar. Som ger av sitt välstånd, både till flyktingar och till andra folk i världen.
Det land de byggde, och som jag fortsatt förvalta, har inte tillkommit genom hot och exploatering av andra. Det har byggts av idoga människor, med förnuftiga värderingar. Det anständiga samhälle vi har är inte ett privilegiesamhälle, gett av oss från någon. Det är ett samhälle grundat på arbete och utformat efter …ja, visst förnuft.
Att kalla mig en priviligierad vit man, är att förneka och förlöjliga min insats, och mina föräldrars och deras föräldrars insatser.
Att kalla mig priviligierad vit man är en hemsk rasism och en vulgaritet.
Den 17 juli 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Idag låter rasismen så här: En vit man är priviligierad.
Igår arbetade inte negern. Idag flyger stekta sparvar in i den priviligierade vite mannens mun.
Gårdagens rasism var, som dagens rasism är, så in i helvete fel.
Ja, då är det sagt på den nivå som det är värdigt.
Man hade kunnat sluta där och inte ägna rasismen fler ord. Men dagens rasism är en anklagelse mot mig, som vit man, för att vara priviligierad.
Jag har det bra, det är sant, men det innebär inte att det har sin grund i ett privilegium.
Ett privilegium är en rättighet, en nyttighet som ges till en avgränsad grupp.
Jag har rättigheter genom att vara boende i Sverige, som alla boende i Sverige har. Jag har rättigheter genom att vara medborgare, som alla medborgare har. Flyktingar som kommer hit har sjukvårdsrättigheter p g a att de är här. Dessa rättigheter tillkommer de som bor här, oaktat hudfärg. Dessa rättigheter är inte några vita rättigheter. Ja, kanske t o m tvärtom, det finns vissa rättigheter som vissa typer av flyktingar har, som inte ankommer andra, t ex fri tandvård.
Nykolonial teori hävdar, precis som den gamla, att västerlandets rikedomar vilar på ett förtryck, utfört av de vita, gentemot dem med annan hudfärg.
Jag kan inte förneka kolonialismen. Men, det går inte heller att förneka att en del av kolonialismen praktik var inte en vit specialitet. Slaveriet utfördes av de svarta i Afrika, försörjdes av muslimerna, innan mer lukrativ marknad för slavhandlarna öppnades västerut. Exploatering av andra länder var sannerligen inte ett fenomen som Europas länder kom på. Det var praxis sedan tidigare. Persien gick under genom ett förkolonialt krig av muslimerna. O s v.
Men, det går inte heller att förneka en annan sanning, som för mig är mycket starkare.
Jag har arbetat under mitt liv och gjort rätt för mig i mitt samhälle. Jag har gett av mitt överflöd, till staten, som gett det vidare till de forna kolonierna, och jag har själv gett, till en forn koloni, för att hjälpa dem stå emot det muslimska hedersvåldet gentemot kvinnor. Det jag har, har jag fått genom mitt arbete, inte genom privilegier.
Mina föräldrar, och deras föräldrar, arbetade och byggde det land som jag levt i. Deras arbete, deras insats var inte en ledig stund, fylld med privilegiers njutningar. De har byggt det land som idag tar emot flyktingar. Som ger av sitt välstånd, både till flyktingar och till andra folk i världen.
Det land de byggde, och som jag fortsatt förvalta, har inte tillkommit genom hot och exploatering av andra. Det har byggts av idoga människor, med förnuftiga värderingar. Det anständiga samhälle vi har är inte ett privilegiesamhälle, gett av oss från någon. Det är ett samhälle grundat på arbete och utformat efter …ja, visst förnuft.
Att kalla mig en priviligierad vit man, är att förneka och förlöjliga min insats, och mina föräldrars och deras föräldrars insatser.
Att kalla mig priviligierad vit man är en hemsk rasism och en vulgaritet.
Den 17 juli 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
