I en nästan halvsidesartikel i dagens Kristianstadsblad (http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/hogskolerektorns-hustru-anmalde-professor/ ), som du inte kan läsa utan prenumeration, står om en konflikt mellan mig och läraren Fjälkner, som hävdas i artikeln vara början på tumultet på Högskolan Kristianstad, vilket mindre än ett år senare ledde till att jag köptes ut. Det framkommer att jag kommunicerar ’kraftfullt’, att jag misslyckats, men också att det finns en sorts signal skapad, att bråkar du med Fjälkner, som är rektorns fru, ligger du illa till. Slutligen citeras ur arbetsmiljöanmälan, där jag får mina fiskar varma, som varande kränkande och destruktiv.
Jag skulle önska att journalisten hade gett en saklig beskrivning av händelseförloppet, och ymnigt citerat från det beryktade kränkande och destruktiva mailet. Jag anser att jag agerade för att upprätthålla respekten för kursplanen, att språkvetarna examinerar utkast på uppsatsen, medan företagsekonomerna examinerar uppsatsen. Jag anser också att mitt meddelande till lärarna var lugnt och sakligt, utan kraftfulla ord, ja t o m utan mina älskade metaforer eller med dramatiska jämförelser.
Journalisten betonar konflikten mellan Fjälkner, som varande rektors fru, och mig. Det är inte att det är Fjälkner som är skälet till utköpet, utan att Fjälkner är fru till rektor. Det är inte Fjälkner som lärare eller som person som är orsaken, utan att Fjälkner är fru, men inte fru, vem som helst, utan fru till rektorn. Det är således en antydan om nepotism som skulle utgöra grunden för utköpet. Denna nepotistiska hypotes förnekas av både rektorn och av HR-chefen.
Låt oss se på det nepotistiska.
Men först vill jag göra dig besviken. Jag hade kunnat lägga in saker i denna historia som pekar åt något håll. Men jag har lovat att tiga, och därför tiger jag.
Men mitt resonemang bygger på att rektorn och HR-chefen inte tiger likt mig.
Låt oss se på möjligheterna enligt tabellen. Det kan vara så att rektorns fru, som jag inte namnger ty hon som sådan, som individ och person och lärare, är ju inte väsentlig i den nepotistiska hypotesen, utan hon är ju blott rektorns fru (man behöver inte vara feminist för att bli aningen irriterad över detta).
Det kan vara så att rektorns fru är orsaken till utköpet eller så är rektorns fru inte orsaken. Det kan vara så att jag vet vilket som är fallet, eftersom jag varit med i förhandlingarna och faktiskt är den utköpte. Eller så vet jag inte. Det finns en utfallsrymd bestående av fyra utfall.
Jag vet i vilken ruta jag befinner mig. Men jag tiger, ty jag anser att vi har ingått ett tystnadslöfte, vilket omfattar både bekräftelser och dementier. Tigandet är enklast i fallet A, att jag vet att det är rektorns fru som är orsaken. Det uttalar sig positivt, dvs anger orsaken, och bryter tydligt tigandet. Men även B, att jag vet men rektorns fru är inte orsak, är att uttala sig om bakgrunden, men på ett negativt sätt, dvs att säga vad som inte ingår i bakgrunden. Det innebär att vi vet något om bakgrunden, att rektorns fru inte ingår. Men vi skulle ju tiga om bakgrunden, vi skall inte sprida kunskap om bakgrunden. Alternativet B ger kunskap om bakgrunden och är därför ett brott mot tigandet.
Om vi tar alternativ C och D, då får vi veta att Collin inte vet om en sak av bakgrunden, att han inte vet om just detta fall är en del av bakgrunden. Därmed vet vi något om bakgrunden, att Collin inte vet.
Således hävdar jag att alla fyra alternativ röjer bakgrunden, antingen positivt eller negativt. Alltså kan jag inte uttala mig om något av de fyra alternativen enligt tigandets överenskommelse.
Rektor och HR-chef har däremot uttalat sig. Byter vi ut Collin i tabellen och sätter in dem där istället, får vi att de hävdar att de vet vad som är bakgrunden, dvs A eller B, och att Fjälkner inte befinner sig i den, dvs utfall B.
Låt oss därefter göra det som vi ekonomer alltid gör, fråga oss vem som tjänar på ett agerande. I det här fallet torde det vara Fjälkner som tjänar på att bli avförd som skuld och orsak till utköpet av Professorn. Det är kanske inte så anmärkningsvärt om det inte hade varit för att Fjälkner är rektorns fru. På grund av den koppling framstår det som oförsiktigt och kanske t o m omdömeslöst att inte undvika risken för jävsdiskussion, genom att helt enkelt inte uttala sig alls. Att säga B innebär att Fjälkners man uttalar sig och att den underställde till Fjälkners man intygar Fjälkners oskuld som orsak.
Således, att uttala sig om B, i den konstellation som finns, påminner om nepotism. Vilket är just journalistens hela vinkling i sina två artiklar. Medan det kan vara sant att rektorns fru inte är orsak, dvs att det inte finns nepotism i Professorns utköp, är det rimligt att betrakta dementin som nepotistisk. Således, i sitt förfarande att försöka bli av med journalistens nepotistiska misstänkliggörande, agerar man nepotiskt. Vilket skulle bevisas, mumlar journalisten.
Så mycket enklare att följa Professorns agerande, att tiga. Men tiger han för att skydda sig själv, för att skydda kontraktet, eller för att skydda någon annan? Eller tiger han för att undkomma historien och de energiförluster som görs på den, för att kunna skriva färdigt sin artikel om oberoende styrelseledamöter, artikeln om studenters moraliska orientering, artikeln om nepotism i familjeföretaget (se, där kommer det igen), artikeln om familjen som kontrollinstrument, artikeln om styrmekanismernas samspel, och för att fundera ut vad han skall göra resten av sitt arbetsliv, som så brutalt förändrades.
Svaret på dessa frågor kan jag ge. Men jag tiger.
Öllsjö den 12 juni 2018
Jag skulle önska att journalisten hade gett en saklig beskrivning av händelseförloppet, och ymnigt citerat från det beryktade kränkande och destruktiva mailet. Jag anser att jag agerade för att upprätthålla respekten för kursplanen, att språkvetarna examinerar utkast på uppsatsen, medan företagsekonomerna examinerar uppsatsen. Jag anser också att mitt meddelande till lärarna var lugnt och sakligt, utan kraftfulla ord, ja t o m utan mina älskade metaforer eller med dramatiska jämförelser.
Journalisten betonar konflikten mellan Fjälkner, som varande rektors fru, och mig. Det är inte att det är Fjälkner som är skälet till utköpet, utan att Fjälkner är fru till rektor. Det är inte Fjälkner som lärare eller som person som är orsaken, utan att Fjälkner är fru, men inte fru, vem som helst, utan fru till rektorn. Det är således en antydan om nepotism som skulle utgöra grunden för utköpet. Denna nepotistiska hypotes förnekas av både rektorn och av HR-chefen.
Låt oss se på det nepotistiska.
Men först vill jag göra dig besviken. Jag hade kunnat lägga in saker i denna historia som pekar åt något håll. Men jag har lovat att tiga, och därför tiger jag.
Men mitt resonemang bygger på att rektorn och HR-chefen inte tiger likt mig.
Låt oss se på möjligheterna enligt tabellen. Det kan vara så att rektorns fru, som jag inte namnger ty hon som sådan, som individ och person och lärare, är ju inte väsentlig i den nepotistiska hypotesen, utan hon är ju blott rektorns fru (man behöver inte vara feminist för att bli aningen irriterad över detta).
Det kan vara så att rektorns fru är orsaken till utköpet eller så är rektorns fru inte orsaken. Det kan vara så att jag vet vilket som är fallet, eftersom jag varit med i förhandlingarna och faktiskt är den utköpte. Eller så vet jag inte. Det finns en utfallsrymd bestående av fyra utfall.
Jag vet i vilken ruta jag befinner mig. Men jag tiger, ty jag anser att vi har ingått ett tystnadslöfte, vilket omfattar både bekräftelser och dementier. Tigandet är enklast i fallet A, att jag vet att det är rektorns fru som är orsaken. Det uttalar sig positivt, dvs anger orsaken, och bryter tydligt tigandet. Men även B, att jag vet men rektorns fru är inte orsak, är att uttala sig om bakgrunden, men på ett negativt sätt, dvs att säga vad som inte ingår i bakgrunden. Det innebär att vi vet något om bakgrunden, att rektorns fru inte ingår. Men vi skulle ju tiga om bakgrunden, vi skall inte sprida kunskap om bakgrunden. Alternativet B ger kunskap om bakgrunden och är därför ett brott mot tigandet.
Om vi tar alternativ C och D, då får vi veta att Collin inte vet om en sak av bakgrunden, att han inte vet om just detta fall är en del av bakgrunden. Därmed vet vi något om bakgrunden, att Collin inte vet.
Således hävdar jag att alla fyra alternativ röjer bakgrunden, antingen positivt eller negativt. Alltså kan jag inte uttala mig om något av de fyra alternativen enligt tigandets överenskommelse.
Rektor och HR-chef har däremot uttalat sig. Byter vi ut Collin i tabellen och sätter in dem där istället, får vi att de hävdar att de vet vad som är bakgrunden, dvs A eller B, och att Fjälkner inte befinner sig i den, dvs utfall B.
Låt oss därefter göra det som vi ekonomer alltid gör, fråga oss vem som tjänar på ett agerande. I det här fallet torde det vara Fjälkner som tjänar på att bli avförd som skuld och orsak till utköpet av Professorn. Det är kanske inte så anmärkningsvärt om det inte hade varit för att Fjälkner är rektorns fru. På grund av den koppling framstår det som oförsiktigt och kanske t o m omdömeslöst att inte undvika risken för jävsdiskussion, genom att helt enkelt inte uttala sig alls. Att säga B innebär att Fjälkners man uttalar sig och att den underställde till Fjälkners man intygar Fjälkners oskuld som orsak.
Således, att uttala sig om B, i den konstellation som finns, påminner om nepotism. Vilket är just journalistens hela vinkling i sina två artiklar. Medan det kan vara sant att rektorns fru inte är orsak, dvs att det inte finns nepotism i Professorns utköp, är det rimligt att betrakta dementin som nepotistisk. Således, i sitt förfarande att försöka bli av med journalistens nepotistiska misstänkliggörande, agerar man nepotiskt. Vilket skulle bevisas, mumlar journalisten.
Så mycket enklare att följa Professorns agerande, att tiga. Men tiger han för att skydda sig själv, för att skydda kontraktet, eller för att skydda någon annan? Eller tiger han för att undkomma historien och de energiförluster som görs på den, för att kunna skriva färdigt sin artikel om oberoende styrelseledamöter, artikeln om studenters moraliska orientering, artikeln om nepotism i familjeföretaget (se, där kommer det igen), artikeln om familjen som kontrollinstrument, artikeln om styrmekanismernas samspel, och för att fundera ut vad han skall göra resten av sitt arbetsliv, som så brutalt förändrades.
Svaret på dessa frågor kan jag ge. Men jag tiger.
Öllsjö den 12 juni 2018
RSS-flöde
