https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OnVkRb/kommunens-skylt-vandaliserad--visade-kvinna-i-sloja
Så deltar Aftonbladet i en normalisering av islam. Man ger beskrivningen av en attack på en skylt som visar en lärare, förvisso med hijab, men ändock, bara en lärare. Den implicita slutsatsen säger hatbrott.
Om man får tro Aftonbladet.
Men det skall man inte, ty Aftonbladet har en politisk agenda. Därför är det bra att se hur andra rapporterar, som har en annan, lika tydlig politisk agenda. Låt oss titta på Samhällsnytt. Medan Aftonbladet har en agenda av normalisering av islam, har Samhällsnytt en agenda av att demonisera islam.
De rapporterar att kvinnan på bilden förekom i ett tidningsreportage för 10 år sedan, där hon var den som kunnigt visade reportern runt i en moské som är känd för sin hatande imam. Hon uttrycker i reportaget en förståelse för att ha könssegregerade avdelningar, att kvinnor inte har behov att vara med män under bönen.
https://samnytt.se/gavles-nya-affischflicka-har-kopplingar-till-radikal-moske/
Denna artikel utmålar kvinnan som delaktig i en antidemokratisk sekt, som uttalat arbetar mot jämställdhet.
Plötsligt ändras bilden av den islamofobiska stormaren av kvinnobilden, till en demokratins förkämpe, som kämpar mot sekter som vill demokratin illa. Ja, det kanske t o m var en feminist som gör allt den kan för att befrämja jämställdhet.
En bild. En och samma bild. Ett brott, förstörelsen av skylten. Men två olika möjliga tolkningar av brottets grund. Islamofob eller feministisk demokrat.
Jag ursäktar Samhällsnytt för sin rapportering. Den innehåller mycket tydliga undertoner som skall leda läsaren till vissa slutsatser. Samhällsnytt är uttalat aktivistisk. Från dem skall man inte förvänta sig det goda journalistiska reportaget, som andas av en vilja att rapportera om en verklighet.
Däremot anklagar jag Aftonbladet. De borde ägna sig åt god journalistik och inte aktivistisk journalistik. De har inte gjort sitt yttersta för att ge en berättelse där läsaren kan erbjudas möjligheten att dra sina slutsatser. Den slutsats den aktivistiska journalisten själv drar, den genomsyrar artikeln. Läsaren har inte en chans att dra en annan slutsats än den som den aktivistiske journalisten bär på.
Det som emellertid är värre än att ha usla aktivistiska journalister, är att deras aktivism innebär en normalisering. En kvinna i hijab, som bakom sig har en antidemokratisk sekt, skall framställas som en naturlig, självklar och t o m uppskattad del i Sverige. Kvinnan, givetvis med betoning att hon själv valt hijab, skall stå front för en ideologi som döljer sig bakom henne. Hon är inte sektens företrädare, enligt Aftonbladet, utan en engagerad lärare.
Så normaliseras islam. Så fräter en antidemokratisk och jämställdhetsförnekande syra in i en samhällskropp som för fyrtio år sedan inte tvekade i sin hårda och entydiga ideologi om demokrati, jämlikhet och jämställdhet. (https://www.youtube.com/results?search_query=palme+j%C3%A4mlikhet )
Idag deltar Aftonbladet, en avgrening – och avfälling - från den forna demokratiska socialismen, i en normalisering av en mordisk, antidemokratisk ideologi och ett kvinnoförtryck vars like vi inte sett sedan de kristna brände ’häxor’.
Öllsjö den 13 mars 2019