He who is silent and bows his head dies every time he does so.

He who speaks aloud and walks with his head held high dies only once     [Giovanni Falcone]
Sven-Olof Yrjö Collin
  • Blogg
  • About
  • Contact
  • Ny sida

Nog är den religiöse moraliskt lättjefull?

21/9/2023

0 Comments

 
​Kants moralfilosofi säger att människan är fri eftersom hon har moralisk förmåga, vilket innebär att hon kan ställa upp plikter för sig, vilka sedan kan testas mot det kategoriska imperativet, att kunna bli en norm som gäller för samhället och inte blott för individen. Det jag vill ta upp idag är friheten, dvs att etiskt agerande blott kan göras av en fri individ, en individ som är autonom.

Många människor har tendens till religioner som rymmer en totalitär, allsmäktig gud, kallad jahve, gud eller allah av judar, kristna och muslimer. Det oerhört paradoxala, ja skrattretande, med dessa religioner är att de hävdar att det var de som bär fram moralen i samhället. De hävdar att utan gud skulle ingen moral finnas. Förvisso är grunden i dessa religioner att människan är fri. Men hon blev fri genom syndafallet, genom att gå emot guden och därför förvisades från Paradiset, eftersom guden blott ville ha lydiga, icke tänkande människor. Hon blev fri genom att trotsa gudens förbud att äta av kunskapen, och därmed moralens frukt. Därefter har dessa tre gudar kämpat med att få människan tillbaka till det lydiga tillståndet innan syndafallet, dvs ett tillstånd där hon skall uppge friheten genom att underkasta sig guden och dennes påbud. Läser du toran, bibeln och koranen blir du varse att lydnad under guden och dess påbud är essensen i dessa religioner.
https://www.bibleinfo.com/sv/topics/lydnad

Men en människa som väljer att utnyttja sin frihet till att underkasta sig en gud och dess påbud är förvisso autonom vid beslutet att underkasta sig. Men därefter, om den följer sitt beslut, är den heteronom. Den väljer bort sin frihet och gör sig ofri. Genom att välja bort sin frihet, väljer den också bort, vilket kanske är ett behag dessa religioner ger, sitt ansvar som moralisk människa att agera etiskt. Den gör sig heteronom och blir därmed icke-moralisk. 

Fördelarna med heteronomi är stora. Man behöver inte reflektera över gott och ont, ty det är givet genom lydnaden. Om mannen finner sin hustru upprorisk behöver den inte överväga vad som är gott eller ont, ty koranen, som man skall lyda, stipulerar i 4:34 att ”…[som sista utväg] tillrättavisa dem handgripligen.” Den ånger, den fundersamhet, både före en handling, och inte minst, efter en handling, om man gjorde rätt, blir den heteronome, den lydande religiöse befriad från ty guden bär ansvaret för handlingen eftersom det är den som stipulerat handlingen genom texten.

En annan fördel med heteronomin är att man ingår i ett stort socialt sammanhang av likasinnade lydiga, där man sitter vid lägereldens lydiga gemenskap, i kyrkan, synagogan eller moskén.

Men autonomin har också sina regler, eller snarare, sina krav. Autonomi med sitt moraliska resonerande kräver att man följer en av autonomins krav, att hela tiden bråka med sina normer och utvärdera dem, att reflektera över dem, att väga dem mot andra normer. Mycken tid går åt till att använda sin autonomi, bl a för att inte riskera att agera med lydnad, dvs att förlora sin autonomi.

Den autonome kan också erfara en ensamhet i autonomin, då den intar en position där den blir utesluten, eller minst, blir inte innesluten i en lydnadens gemenskap.

Autonomin innebär också att man inte blott väljer sin plikt, den norm man följer, utan också att man bär konsekvenserna av sitt val. Den autonome kan inte som den religiöse, smita undan ansvaret för sitt agerande genom att hänvisa till en högre makt, ty det är den autonome som gjort valet, och har därför att bära konsekvenserna av sitt val. Den autonome har, som Kierkegaard skrev, ständig ångest över sin frihet som sin följeslagare.
Autonomins tredje krav, som gör autonomin ytterligare krävande, är att den autonomes frihet kan blott existera i den mån individen erkänner andras frihet. Autonomi är ingalunda en sorts atomistisk ensamhet, där man är avskild från andra, utan är social genom att autonomi innebär att erkänna att andra är lika fria som jag är. Autonomi innebär att individens sociala relationer karakteriseras av ett erkännande av andras frihet.

Autonomi innebär ett ständigt förhandlande och reflekterande över var individen bör begränsa sin frihet eftersom dennes frihet kan begränsa en annans frihet. Autonoma individer är därför i ständig interaktion och förhandling med andra över sina friheters gränser.

Men autonomins krav är inte likt den religiöses lydnad, ty autonomins krav innebär interaktion, förhandling och reflektion med andra. Man kan därför hävda att autonomin förutsätter en sant social individ, som interagerar med andra individer, för att finna en gemenskap under friheten. För att hantera sin autonomi ingår den autonome i sociala relationer med andra autonoma, medan den religiöse har en social relation som konsekvens av sitt lydande.

Den religiöse vilar lugnt i sin lydnad, fri från ångesten över om den gör rätt, medan den autonome, med sitt moraliska agerande, är i ständig reflektion över sitt och andras agerande, och med ständig ångest över om den gör rätt.

Autonomi är ansträngande, medan religionen bjuder individen en vila från ansvar.

​Den 21 september 2023
Sven-Olof Yrjö Collin 
0 Comments



Leave a Reply.

    Don Collin

    Är en Kantian, socialist, avsutten ryttare. Med Don Quijote som förebild.  Är professor i företagsstyrning, numer vid mitt eget universitet, Free University of Scania, stolt hedersprofessor vid två universitet i Ukraina. Förblindad av visionen att akademisk utbildning skall vara utvecklande för de begåvade. Och dessa kommer från alla hörn av samhället. Upplysningen är idealet, att Förnuftet, det fria, som inte tyglas av makter, vare sig världsliga eller himmelska eller underjordiska. Våga tänk själv, uppmanar Upplysningen. Det är din Plikt, säger Kant. 
    Född utan annan egendom än Ordet, i ett land där tankefriheten och yttrandefriheten finns, i viss utsträckning. 

    Arkiv

    Mars 2024
    Februari 2024
    Januari 2024
    December 2023
    November 2023
    Oktober 2023
    September 2023
    Augusti 2023
    Juli 2023
    Juni 2023
    Maj 2023
    April 2023
    Mars 2023
    Februari 2023
    Januari 2023
    December 2022
    November 2022
    Oktober 2022
    September 2022
    Augusti 2022
    Juli 2022
    Juni 2022
    Maj 2022
    April 2022
    Mars 2022
    Februari 2022
    Januari 2022
    December 2021
    November 2021
    Oktober 2021
    September 2021
    Augusti 2021
    Juli 2021
    Juni 2021
    Maj 2021
    April 2021
    Mars 2021
    Februari 2021
    Januari 2021
    December 2020
    November 2020
    Oktober 2020
    September 2020
    Augusti 2020
    Juli 2020
    Juni 2020
    Maj 2020
    April 2020
    Mars 2020
    Februari 2020
    Januari 2020
    December 2019
    November 2019
    Oktober 2019
    September 2019
    Augusti 2019
    Juli 2019
    Juni 2019
    Maj 2019
    April 2019
    Mars 2019
    Februari 2019
    Januari 2019
    December 2018
    November 2018
    Oktober 2018
    September 2018
    Augusti 2018
    Juli 2018
    Juni 2018
    Maj 2018
    April 2018
    Mars 2018

    Kategorier

    Alla
    Akademi
    Människan
    Människan
    Politik

    RSS-flöde

Powered by Create your own unique website with customizable templates.