https://www.svd.se/statlig-damklocka-mindre-vard
Min far fick en sådan klocka. Han var mäkta stolt över den. Jag har den idag i mitt kassavalv. Min fars stolthet. Han ansåg, med all rätt, att han visat nit och redlighet i statens tjänst. Han var på jobbet minst en halvtimme innan, för att vara säker på att vara på plats. Han gick aldrig innan tiden var ute. Han var redlig. Och arbetade med den nit man skall arbeta med som statstjänsteman. Det var fint att vara i statens tjänst, ty man arbetade för alla. Och då skulle man göra rätt för sig, och göra ett bra jobb. Att han kom hem, trött och utmattad, så att han sjönk ner framför TV:n och knappt var kontaktbar, spelade mindre roll, ty staten hade första rätten till honom, barnen kom efter.
Själv har jag också gjort mina 30 år i statens tjänst. Jag, och kanske även några andra, kan anse att jag varit nitisk och redlig, och arbetat för staten och för dem som jag varit anställd för, studenterna. Till priset av att vara en trött far i hemmet. Men arbetat är en skyldighet, och niten och redligheten går inte att tulla på. Den är inte förhandlingsbar.
Men jag skulle aldrig vilja ha den där klockan. Det bestämde jag mig någon gång kring 2004-5. Jag var på högskolans dag. Mina studenter skulle motta priset för bästa uppsats. De var stolta och glada. Jag var stolt och glad. Innan de fick sitt pris, delades medalj, klocka eller vas ut till dem, som man sade, hade verkat med nit och redlighet i rikets tjänst.
I raden av de nitiska och redliga stod en kvinna. Hon hade fifflat och bedragit institutionen. Hon hade förfalskat namnteckningar. Hon hade villigt deltagit i bedrägligt agerande. Hon stod i raden. Leende. Hon gick fram och mottog sin utmärkelse.
När jag såg detta, förstod jag att bakom utmärkelsen låg inte någon som helst utvärdering, där man granskat var och en, för att se om de varit nitiska under alla år. Man hade inte granskat om de varit redliga under de här 30 åren. Man hade blott och enbart sett till anställningstiden. Hade de lyckats vara i statens tjänst under 30 år, då fick de utmärkelsen. Helt oaktat om de varit nitiska och redliga.
Därför är utmärkelsen, nit och redlighet i statens tjänst, en felaktig beteckning. 30 år i statens tjänst, är den korrekta beteckningen. Förvisso hade jag kunnat ta emot en bemärkelse för att jag fullgjort de där 30 åren. Ty det har jag.
Men nej, jag kan inte tänka mig att ha samma utmärkelse som en tjuv och bedragare. Den utmärkelsen är intet värd. Den är en falsk utmärkelse.
Jag är inte så ledsen för det. I år fick jag en finare utmärkelse. I en studentutvärdering skrev en student: ” Hoppas att alla handledare är lika engagerade, utmanande och strukturerade som Collin. Om alla vore det, kommer kursens utvärdering få 100% i betyg för han symboliserar exakt den handledare som man i förväg hoppades att man skulle få genom arbetet.”
Den texten betyder för mig: nit och redlighet i statens tjänst.
Öllsjö den 7 juli 2020