Eftersom kombinationen av Jaget och kroppen är människa, har denna kombination en närvaro bland andra människor. Bekvämt nog har denna kombination getts ett namn som för varje sekund identifierar kombinationen. I mitt fall är det kompletta namnet Sven-Olof Yrjö Collin. Men kombinationen varierar, framför allt över tid, men även i situationen. Idag, då min kropp och mitt Jag är 65 år, kan jag med viss förvåning tycka mig minnas vad kombinationen gjorde när den var 13 år, som om det inte var den kombinationen som finns idag, även om jag kan se likheter mellan 13-åringen och 65-åringen. Kombinationen är således stadd i ständig förändring, men med element som dröjer sig kvar, oförändrade.
Kroppen dör, i mitt fall statistiskt sett, i augusti 2037. Men dör Jaget? Ja, i en bemärkelse dör Jaget, ty Jaget bärs ju av kroppen, varför när bäraren av Jaget dör, så dör Jaget. Denna sanning, som ingen kan betvivla, betvivlas ändock av människan, ty Jagets död är en hart när outhärdlig sanning, som vi gärna vill förneka. Dödsförnekarna kan då skapa hitte-på som innebär att de kan förkasta det som är deras förnekelse. De skapar hitte-på som inbillar dem att de har evigt liv, inte på jorden, men i himmelen.
Men Jaget behöver inte detta hitte-på, ty det är ovedersägligt så, att Jaget fortsätter även efter att kroppen dött. Jaget dör inte med kroppen. Ty Jaget är ju inte blott buret av kroppen, utan av människorna, de som lever efter att Jagets kropp har dött. Men efter kroppens död, frigörs Jaget från kombinationen och blir blott ett fenomen hos människorna. Där det fortsätter att förändras.
Min farmors kropp, som hade namnet Agnes Collin, dog. Men hos mig fortsätter Agnes’ Jag finnas. Det finns som minnen, där jag sitter med henne och pratar om statarnas livsvillkor. Men också som en för mig levande diskussionspartner, där jag fortsätter föra diskussioner med hennes Jag, så som jag minns det, om människans plikt som människa.
Agnes Collin’s Jag, som jag bär som minne, lever i högsta grad. Men inte som det Jag som fanns då hennes kropp levde, utan så som jag minns henne. Ett minne som påverkas av mitt liv och min förändring, varför den Agnes som lever för mig idag, kanske inte har så stora likheter med den Agnes som fanns då, vars kropp dog för 30 år sedan.
Ett än tydligare exempel är Jesus, där vi idag inte vet mycket om Jesus’ Jag, men vet betydligt mer om det Jesus’ Jag som finns skapad genom alla berättelser och genom alla människor, med varierande intressen, har skapat. Jesus är ovanligt långlivad som Jag. Likt Napoleon och Hitler, lever deras Jag, i högsta grad som mer sociala konstruktioner än som de Jag som var knutna till deras kroppar. För de flesta kombinationer gäller att medan kroppen dör vid ett tillfälle, och därmed upplöses, tämligen snabbt, så upplöses Jaget betydligt långsammare.
Kombinationen kropp och Jag dör således med olika hastighet, där kroppen dör snabbt, vid en bestämd tidpunkt, och sedan förändras blott till upplösning, medan Jaget dör långsamt, med långsam upplösning, men under en kontinuerlig förändring.
Den 1ojuli 2022
Sven-Olof Yrjö Collin