I en debattartikel förs fram att privata skolor med starka inslag av engelska i utbildningen är varken bra på engelska eller på svenska: ” De är en verksamhet som saboterar grunden för Sverige – vårt gemensamma språk.” Det hävdas att undervisningsspråket bör vara svenska, och en bra svenska.
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jlA8MA/sprakforsvaret-om-ies-och-engelskan
I en vetenskaplig studie fann man att studenter på en kurs i teknik presterade sämre när kursen gavs på engelska relativt den som gavs på svenska. Fler hoppade också av från den engelska kursen.
https://www.forskning.se/2023/09/14/samre-resultat-nar-studierna-var-pa-engelska/
Trots att jag ståtar med betyget 1 i engelska, dvs det absolut lägsta betyget år 1977, av 5 möjliga, har jag hävdat att kurser på universitet, i alla fall de på avancerad nivå, skall ges på engelska.
Sedan lång tid tillbaka förbereder jag därför mina lektioner på avancerad nivå, t ex mina power-point bilder, på engelska. Skälet är förvisso praktiskt, eftersom jag mestadels föreläser på kurser där språket är engelska, med utländska studenter, men också för att göra studenterna mer bekväma med engelska och för att lära dem fackområdets engelska termer.
Jag har fått den kritik som nu riktas mot användande av engelska i skolorna, att jag har en dålig engelska och att utbildningsanstalten är svensk, betald av svenska skattebetalare, och därför skall ha svenska som huvudspråk.
Mitt försvar har varit att studenterna kommer att möta engelska i stor utsträckning i sitt arbetsliv, att de behöver engelskan för att kunna tillgodogöra sig den aktuella forskningen inom sitt område, inte bara vid sina studier, utan även i sin framtid yrkesverksamhet, och att engelska möjliggör att ha utländska studenter, vilket berikar kurserna.
Samt, har jag syrligt lagt till, bara för att en lärare pratar och skriver svenska, innebär inte det självklart att läraren därmed har en bra språkhantering, trots att det är lärarens hemspråk. Det finns ju ett outtalat antagande att undervisning på svenska bedrivs med bra språkhantering. Vilket den inledande debattartikeln pekar på är ett orimligt antagande.
Jag, med mitt betyg 1 i engelska, hävdar envetet att en dålig språkhantering i engelska är bättre än ingen språkhantering alls i engelska. Om studenterna och lärarna har en dålig engelska, är inte alternativet att ta bort engelskan, utan att träna studenterna och lärarna i engelska.
Min erfarenhet av mina kritiker är att många av dem själva är än sämre i engelska än vad jag är, men att en del därtill också är ovilliga att kämpa med sin engelska och förbättra den. Därför är mitt intryck att kritiken mer är ett uttryck för kritikernas språkmässiga lättja, än en omtanke om språkbehandlingen i undervisningen.
Akademisk utbildning skall erbjuda himlastegar. Kunskap, kritisk förmåga, men också möjligheten att kommunicera med människor som inte har svenska som sitt modersmål, är alla himlastegar som akademin skall erbjuda.
Det finns 10 miljoner svenskar, varav kanske minst 9 miljoner pratar begriplig svenska. Engelska pratas av ungefär 1.200.000.000 människor. Den blir rikligt belönad som kan möta och språka med 1.200.000.000 människor.
Den 28 september 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jlA8MA/sprakforsvaret-om-ies-och-engelskan
I en vetenskaplig studie fann man att studenter på en kurs i teknik presterade sämre när kursen gavs på engelska relativt den som gavs på svenska. Fler hoppade också av från den engelska kursen.
https://www.forskning.se/2023/09/14/samre-resultat-nar-studierna-var-pa-engelska/
Trots att jag ståtar med betyget 1 i engelska, dvs det absolut lägsta betyget år 1977, av 5 möjliga, har jag hävdat att kurser på universitet, i alla fall de på avancerad nivå, skall ges på engelska.
Sedan lång tid tillbaka förbereder jag därför mina lektioner på avancerad nivå, t ex mina power-point bilder, på engelska. Skälet är förvisso praktiskt, eftersom jag mestadels föreläser på kurser där språket är engelska, med utländska studenter, men också för att göra studenterna mer bekväma med engelska och för att lära dem fackområdets engelska termer.
Jag har fått den kritik som nu riktas mot användande av engelska i skolorna, att jag har en dålig engelska och att utbildningsanstalten är svensk, betald av svenska skattebetalare, och därför skall ha svenska som huvudspråk.
Mitt försvar har varit att studenterna kommer att möta engelska i stor utsträckning i sitt arbetsliv, att de behöver engelskan för att kunna tillgodogöra sig den aktuella forskningen inom sitt område, inte bara vid sina studier, utan även i sin framtid yrkesverksamhet, och att engelska möjliggör att ha utländska studenter, vilket berikar kurserna.
Samt, har jag syrligt lagt till, bara för att en lärare pratar och skriver svenska, innebär inte det självklart att läraren därmed har en bra språkhantering, trots att det är lärarens hemspråk. Det finns ju ett outtalat antagande att undervisning på svenska bedrivs med bra språkhantering. Vilket den inledande debattartikeln pekar på är ett orimligt antagande.
Jag, med mitt betyg 1 i engelska, hävdar envetet att en dålig språkhantering i engelska är bättre än ingen språkhantering alls i engelska. Om studenterna och lärarna har en dålig engelska, är inte alternativet att ta bort engelskan, utan att träna studenterna och lärarna i engelska.
Min erfarenhet av mina kritiker är att många av dem själva är än sämre i engelska än vad jag är, men att en del därtill också är ovilliga att kämpa med sin engelska och förbättra den. Därför är mitt intryck att kritiken mer är ett uttryck för kritikernas språkmässiga lättja, än en omtanke om språkbehandlingen i undervisningen.
Akademisk utbildning skall erbjuda himlastegar. Kunskap, kritisk förmåga, men också möjligheten att kommunicera med människor som inte har svenska som sitt modersmål, är alla himlastegar som akademin skall erbjuda.
Det finns 10 miljoner svenskar, varav kanske minst 9 miljoner pratar begriplig svenska. Engelska pratas av ungefär 1.200.000.000 människor. Den blir rikligt belönad som kan möta och språka med 1.200.000.000 människor.
Den 28 september 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
