Fullt så dramatiskt uttrycker sig inte debattören (https://www.svd.se/tron-pa-mattens-nytta-i-skolan-ar-overdriven), men menar att när man väl lärt sig att om Stina ger bort 2 av sina 5 äpplen, har hon 3 kvar, då är matematiken uttömd som ämne för skolan. När man klarar den subtraktionen, kan de som önskar bli tekniker m m, fördjupa sig och fundera över första-derivatan, medan andra kan förkovra sig i mer givande och intressanta ämnen.
Medan jag har haft nytta av första-derivatan, t ex acceleration, får jag väl medge att jag nog aldrig erfarit andra-derivatans praktiska nytta i mitt enkla vardagsliv.
Han tar också upp franskan, men inte som ett onödigt ämne, utan hur ämnet förstördes av en terroriserande lärare. Därav ett av hans förslag, att lära lärarna mindre om ämnet som sådant, och mer om pedagogik. Som om det är viktigare att en lärare kan lära ut, än att ha något att lära ut.
Jag får medge att jag hade franska under ett år och inget sitter kvar, annat än att jag kan sjunga några rader om några som dansar på en bro i D’avignon, och att franska utmärks av att man säger en sak och skriver en annan.
Skall då franska strykas från språkutbildningen eftersom jag, och säkert många med mig, inte sitter i Paris och diskuterar Sartres existentialism på franska? Franska är inte nyttigt för flertalet. Stryk ämnet.
Detta kommer några veckor efter att en flicka suttit utanför Riksdagen och demonstrerat för klimatfrågan. På skoltid! Hon har blivit omskriven och numer även hyllad av en fd Kalifornien-guvernör. Viktigare än skola och kunskap, är att sitta sidan om ett plakat.
Jag får höra liknande från några studenter, när jag redovisar i redovisningsteori. De är inriktade på att redovisning är konsten att bokföra. De föreställer sig att de skall bokföra, och att bokföring är tämligen enkelt. Fakturans summa på 3000 kronor skall föras in på en debetsida och en kreditsida, och sedan är saken klar.
Till den studenten brukar jag säga tre saker:
För det första: Om du blott vill lära dig bokföring, och ganska simpel sådan, debet och kredit, kan säkert den kommunala yrkesutbildningen ge dig vad du söker. Du efterfrågar inte akademisk utbildning, och befinner dig således på fel plats. Sluta dina universitetsstudier. Lämna min sal.
För det andra: Men om du någonsin skulle behöva, t ex göra bokslut, då sitter du med t ex avskrivningar på tillgångar. Hur skall de värderas? Vad skall avskrivningen vara? Vad säger redovisningsreglerna om vilka avskrivningsmetoder du får använda? Vad vill företagsledningen ha för resultat? Vad kommer revisorn att säga? Det är nu inte fråga om enkel bokföring, utan kunskap om redovisningsstandards, och kunskap om företagets strategi och politik.
För det tredje: Akademisk utbildning innebär att du utvecklar din förmåga att tänka. Förvisso skiljer sig människan från de flesta djur genom att ha en mycket användbar tumme, men det som verkligen skiljer oss från alla andra djur, det är inte kunskapen som vi fick genom Evas bedrägliga lockelse, utan vår förmåga att skapa kunskap. Akademisk utbildning handlar inte blott om att lära sig befintlig kunskap, utan att kunna se kunskapen, att kunna kritiskt värdera den, och att kunna utveckla egen kunskap. Det handlar helt enkelt om att träna sig i förmågan att tänka. En Kandidat i ekonomi skall, om utbildningen varit korrekt, inte bara kunna mer om ekonomi, utan skall också genom sin kritiska förmåga kunna se bakom ord och ideologier, och kunna tänka mer avancerat, speciellt om ekonomi, än gymnasieekonomen.
Matematik är, likt logiken, den rena tanken. Det är en träning i att tänka. Helt enkelt, att vara människa och inte … sork.
Debattören vill avhända människan det som gör henne till människa. Han vill göra oss människor till otänkande sorkar som gräver sina hål i marken, ovetande om andre-derivatan, men också oförmögen till kritiskt, abstrakt tänkande. Det som är människan.
Öllsjö den 17 september 2018
Medan jag har haft nytta av första-derivatan, t ex acceleration, får jag väl medge att jag nog aldrig erfarit andra-derivatans praktiska nytta i mitt enkla vardagsliv.
Han tar också upp franskan, men inte som ett onödigt ämne, utan hur ämnet förstördes av en terroriserande lärare. Därav ett av hans förslag, att lära lärarna mindre om ämnet som sådant, och mer om pedagogik. Som om det är viktigare att en lärare kan lära ut, än att ha något att lära ut.
Jag får medge att jag hade franska under ett år och inget sitter kvar, annat än att jag kan sjunga några rader om några som dansar på en bro i D’avignon, och att franska utmärks av att man säger en sak och skriver en annan.
Skall då franska strykas från språkutbildningen eftersom jag, och säkert många med mig, inte sitter i Paris och diskuterar Sartres existentialism på franska? Franska är inte nyttigt för flertalet. Stryk ämnet.
Detta kommer några veckor efter att en flicka suttit utanför Riksdagen och demonstrerat för klimatfrågan. På skoltid! Hon har blivit omskriven och numer även hyllad av en fd Kalifornien-guvernör. Viktigare än skola och kunskap, är att sitta sidan om ett plakat.
Jag får höra liknande från några studenter, när jag redovisar i redovisningsteori. De är inriktade på att redovisning är konsten att bokföra. De föreställer sig att de skall bokföra, och att bokföring är tämligen enkelt. Fakturans summa på 3000 kronor skall föras in på en debetsida och en kreditsida, och sedan är saken klar.
Till den studenten brukar jag säga tre saker:
För det första: Om du blott vill lära dig bokföring, och ganska simpel sådan, debet och kredit, kan säkert den kommunala yrkesutbildningen ge dig vad du söker. Du efterfrågar inte akademisk utbildning, och befinner dig således på fel plats. Sluta dina universitetsstudier. Lämna min sal.
För det andra: Men om du någonsin skulle behöva, t ex göra bokslut, då sitter du med t ex avskrivningar på tillgångar. Hur skall de värderas? Vad skall avskrivningen vara? Vad säger redovisningsreglerna om vilka avskrivningsmetoder du får använda? Vad vill företagsledningen ha för resultat? Vad kommer revisorn att säga? Det är nu inte fråga om enkel bokföring, utan kunskap om redovisningsstandards, och kunskap om företagets strategi och politik.
För det tredje: Akademisk utbildning innebär att du utvecklar din förmåga att tänka. Förvisso skiljer sig människan från de flesta djur genom att ha en mycket användbar tumme, men det som verkligen skiljer oss från alla andra djur, det är inte kunskapen som vi fick genom Evas bedrägliga lockelse, utan vår förmåga att skapa kunskap. Akademisk utbildning handlar inte blott om att lära sig befintlig kunskap, utan att kunna se kunskapen, att kunna kritiskt värdera den, och att kunna utveckla egen kunskap. Det handlar helt enkelt om att träna sig i förmågan att tänka. En Kandidat i ekonomi skall, om utbildningen varit korrekt, inte bara kunna mer om ekonomi, utan skall också genom sin kritiska förmåga kunna se bakom ord och ideologier, och kunna tänka mer avancerat, speciellt om ekonomi, än gymnasieekonomen.
Matematik är, likt logiken, den rena tanken. Det är en träning i att tänka. Helt enkelt, att vara människa och inte … sork.
Debattören vill avhända människan det som gör henne till människa. Han vill göra oss människor till otänkande sorkar som gräver sina hål i marken, ovetande om andre-derivatan, men också oförmögen till kritiskt, abstrakt tänkande. Det som är människan.
Öllsjö den 17 september 2018
RSS-flöde
