https://www.svd.se/sa-styr-pr-snillet-vara-liv--utan-att-vi-vet-om-det
Han lär ha insett den sanning som Hitler skrev om 1923 i sin bok, Mein Kampf, att sanning inte är en nödvändig ingrediens i politiken och dess marknadsföring, dvs propaganda, som han kallade det.
Bernays hävdade också att man inte säljer en produkt utan en upplevelse. Den groteskt vulgära Coca-Cola-reklamen är ett gott bevis på den tesen. Trots att alla som köper den där flaskan ändå inte finner sig omgiven av bikindansande unga kvinnor på en strand.
Vi kan känna förfäran när vi ser bilderna av de hängivna människorna från Nürnbergträffarna nazisterna organiserade, med massmöten, facklor, flaggor och skanderande massor. Men jag som varit på två fotbollsmatcher i hela mitt liv, som aldrig kommer att bli en tredje match, har svårt att se skillnaden, ty vad jag såg var hängivna massor av folk, med bengaleldar, klubbens fanor och halsdukar, och ett brölande utan dess like.
Nürnbergsamlingarnas hängivenhet känner vi igen från primärvalens USA, med skränande människor och massmanifesterande inslag. Däremot syns inga uniformer. De är ersatta av att kandidatens familj kommer in på podiet.
Marknadsföringens tekniker finns där. Man skapar uppslutning kring en produkt, kring en ide, kring en samvaro. Man gör det inte individuellt, utan tillsammans med andra människor. Man spelar skickligt på att människan är ett emotionellt och socialt djur.
Nazismen använde somliga tekniker som i sig inte är onda, blott målet med teknikerna som är eller blir onda. Därför bör marknadsförare och politiker, i den mån de inte redan gör det, studera mästarna, nazisterna.
Men vi skall inte glömma andra mästare på massuggestion. Religionerna! De använder suggestiva uniformer. De vet att smycka sina möten med grannlåt. Högt skall det hänga, så att människan känner och erfar sin underordning. Man vet att förmå människor att göra identiska rörelser, som att böja knä på golvet och underdånigt lägga pannan på marken, som muslimerna, böja sitt huvud, knäppa sina händer som de kristna, eller räcka ut armen, som nazisterna, eller slutligen, knyta sin hand som kommunisterna. Då inte att glömma vågen på en fotbollsmatch. Gemenskapen i den mänskliga kroppens rörelse som tar bort individualiteten och reducerar människan till en betydelselös del i en helhet.
Och där, i havet av kollektivet, där marknadsförarna och propagandisterna sett till att individerna gett upp sin individualism, står han som behållit sin individualitet. Den som obstruerar. Som inte finner sig. Som inte underordnar sig. Han som vi känner som Don Quijote. Som Jane Eyre. Som inte låter sig underordnas marknadsföringens socialitet. Som August Landmesser.
Ferrara den 4 maj 2019