I Sara Kadefors’ bok ’Fågelbovägen 32’, tar ett högutbildat, godhjärtat par hand om en sjuk papperslös, moldavisk kvinna. När hon tillfrisknat, gör hon rätt för sig genom att hjälpa till, vilket snart blir ett avlönat (svart) hemarbete, där den moldaviska kvinnan, genom sitt arbete möjliggör för det goda paret att hålla full fart på sina karriärer och sina sociala engagemang.
De föraktar det svarta arbetet som princip, men i deras liv blir en hjälp till den moldaviska kvinnan. De svarta pengarna rättfärdigar med att de inte kan betala vitt eftersom hon är papperslös.
Jag ser hur de besuttna, oaktat deras grundläggande värderingar, så lätt finner sig i servicepersonalens arbete. Och hur det behagliga livet, så fyllt med ambitioner och vilja, finner sitt rättfärdiggörande. Intellektuellt lagda kan ju alltid finna orden, argumenten, för sitt agerande, medan de som inte har tanken och ordet i sin hand, helt enkelt får säga: Det skall du skita i. Konsten att legitimera sitt hyckleri står i direkt relation till bildning.
Högern har etablerat servicepersonalen genom ROT-avdrag, men främst genom RUT-avdrag. Under förevändningen att bli av med det myckna svartjobbandet, sänks den individuella kostnaden för servicen, genom att staten bär en del av kostnaden via skatteavdraget. Även de som principiellt är motsträviga till pigan och drängen, börjar utnyttjar avdraget och får servicen. De vänjer sig, utformar sina liv, som Karin och Jens i boken, efter servicehjälpen.
På så sätt penetreras vår livsvärld av marknadens service. Den tar sig in i våra liv, där vi lever våra liv som mest, in i hemmet. Det handlar absolut inte om att ge avdrag för så avlägsna tjänster som bilreparation. Nej, in i hemmet, och där bli en vana.
Så penetreras människorna av marknaden, när den når in i hemmet genom den personliga servicen. Den som socialisten trodde var försvunnen när pigan och drängen var avskaffad. Så tillvänjer man människan till det som en gång avskaffades, tjänstehjonen.
Inte handlar det om omsorg om de tidigare svartarbetande, att göra svart arbete till vit. Högern har ju alltid ett annat medel tillgängligt för att öka laglydigheten i samhället, strängare straff. Men när det gäller att förändra samhället till ett samhälle med tjänstehjon, lägger de strängare straff åt sidan, och stimulerar tjänstehjonen genom att dränera statskassan. Inte kan de tänka sig att bestraffa de sina med strängare straff, för att de bryter mot lagen. Deras mål är ju inte heller att avskaffa brottsligheten eller att göra servicehjonen till riktigt avlönade arbetare. Nej, avsikten är att penetrera samhället med sin samhällsmodell.
Marknadsrelationerna skall välla in i människors liv. Privatiseringar kallas det. Man får inte en lägenhet genom kommunala bolag, där tillgång regleras med köer. Tillgången regleras genom individens kapacitet att betala. Din möjlighet att köra in i staden regleras genom din förmåga att betala trängselavgifter. Barnens skola regleras genom föräldrarnas förmåga att välja skola. Städningen i ditt hem regleras genom din förmåga att genom penningar och avdrag, betala RUT-städerskan.
Ja, så stark är denna önskan till penetration att den tidigare statsdrivna pensionen, idag blir en funktion av individens förmåga att välja fonder. Ja, den är så stark att de som inte väljer, de som lägger sin valfria del av pensionen i PPM-Såffan, de som inte gör ett val, skall tvingas till val.
Så vänjer man en befolkning till det nya samhället. Där penningen och förmågan till individuella val genomsyrar samhället. Det solidariska samhället avskaffas och ersätts av ett samhälle karakteriserat av penningens och det individuella valets förmåga.
Öllsjö den 7 augusti 2019
De föraktar det svarta arbetet som princip, men i deras liv blir en hjälp till den moldaviska kvinnan. De svarta pengarna rättfärdigar med att de inte kan betala vitt eftersom hon är papperslös.
Jag ser hur de besuttna, oaktat deras grundläggande värderingar, så lätt finner sig i servicepersonalens arbete. Och hur det behagliga livet, så fyllt med ambitioner och vilja, finner sitt rättfärdiggörande. Intellektuellt lagda kan ju alltid finna orden, argumenten, för sitt agerande, medan de som inte har tanken och ordet i sin hand, helt enkelt får säga: Det skall du skita i. Konsten att legitimera sitt hyckleri står i direkt relation till bildning.
Högern har etablerat servicepersonalen genom ROT-avdrag, men främst genom RUT-avdrag. Under förevändningen att bli av med det myckna svartjobbandet, sänks den individuella kostnaden för servicen, genom att staten bär en del av kostnaden via skatteavdraget. Även de som principiellt är motsträviga till pigan och drängen, börjar utnyttjar avdraget och får servicen. De vänjer sig, utformar sina liv, som Karin och Jens i boken, efter servicehjälpen.
På så sätt penetreras vår livsvärld av marknadens service. Den tar sig in i våra liv, där vi lever våra liv som mest, in i hemmet. Det handlar absolut inte om att ge avdrag för så avlägsna tjänster som bilreparation. Nej, in i hemmet, och där bli en vana.
Så penetreras människorna av marknaden, när den når in i hemmet genom den personliga servicen. Den som socialisten trodde var försvunnen när pigan och drängen var avskaffad. Så tillvänjer man människan till det som en gång avskaffades, tjänstehjonen.
Inte handlar det om omsorg om de tidigare svartarbetande, att göra svart arbete till vit. Högern har ju alltid ett annat medel tillgängligt för att öka laglydigheten i samhället, strängare straff. Men när det gäller att förändra samhället till ett samhälle med tjänstehjon, lägger de strängare straff åt sidan, och stimulerar tjänstehjonen genom att dränera statskassan. Inte kan de tänka sig att bestraffa de sina med strängare straff, för att de bryter mot lagen. Deras mål är ju inte heller att avskaffa brottsligheten eller att göra servicehjonen till riktigt avlönade arbetare. Nej, avsikten är att penetrera samhället med sin samhällsmodell.
Marknadsrelationerna skall välla in i människors liv. Privatiseringar kallas det. Man får inte en lägenhet genom kommunala bolag, där tillgång regleras med köer. Tillgången regleras genom individens kapacitet att betala. Din möjlighet att köra in i staden regleras genom din förmåga att betala trängselavgifter. Barnens skola regleras genom föräldrarnas förmåga att välja skola. Städningen i ditt hem regleras genom din förmåga att genom penningar och avdrag, betala RUT-städerskan.
Ja, så stark är denna önskan till penetration att den tidigare statsdrivna pensionen, idag blir en funktion av individens förmåga att välja fonder. Ja, den är så stark att de som inte väljer, de som lägger sin valfria del av pensionen i PPM-Såffan, de som inte gör ett val, skall tvingas till val.
Så vänjer man en befolkning till det nya samhället. Där penningen och förmågan till individuella val genomsyrar samhället. Det solidariska samhället avskaffas och ersätts av ett samhälle karakteriserat av penningens och det individuella valets förmåga.
Öllsjö den 7 augusti 2019
RSS-flöde
