Om detta är sant, att kvinnan tar längre tid i att finna en ny partner relativt mannen, vad beror det på?
Man kan tänka sig att agerandet har en evolutionär bakgrund. Mannen och hans gener behöver inte en lång relation, ty han vinner på promiskuös fortplantning, och vandrar därför från kvinna till kvinna. Kvinnan blir utsatt vid fortplantning, och söker därför en fast relation, vilket kräver en större investering, vilken tar sin tid. Hon är därför mer försiktig med sin relation.
Det finns också ett socialt stöd för det evolutionära agerandet, då många samhällen har normer som inte fördömer en man som går från säng till säng, medan en kvinna med likartat beteende nedlåtande kallas antingen hora eller manslukerska.
Men det evolutionära agerandet borde erodera i det moderna samhället, där staten har övertagit skyddet av kvinnan genom t ex daghem, och möjliggjort för henne att kunna skaffa sig annat skydd genom att ha egen inkomst via eget arbete i samhället. Denna förändring borde då också ha förändrat den sociala normen och befriat kvinnan från att vara återhållsam i antalet relationer.
Kvinnan har också, även i det moderna samhället, fått en ökad belastning. Tanken att mannen rör sig i samhället, genom lönearbetet, medan kvinnan rör sig i hemmet, har gett vika för att även kvinnan rör sig i samhället. Samtidigt visar undersökningar att kvinnan fortfarande har huvudansvaret i hemmet, vilket ökat hennes belastning. Min bekant, som sade att hon ville vila sig, var just ett uttryck för att hon ville minska arbetsbelastningen i hemmet genom att inte omedelbart ta in en man.
Men den sociala konventionen har också eroderat, med nya normer av att mannen ökar sin insats i hemmet. Om det tar längre tid för kvinnan att etablera en ny relation, kan det bero på att det tar längre tid att hitta en modern man, dvs en som genom ett trovärdigt agerande tar mer ansvar i hemmet.
Särbo-relationen lär ha ökat i dagens moderna samhälle. Kanske det möjliggör för kvinnan att snabbare etablera en relation, eftersom det innebär mindre arbetsbelastning för kvinnan.
På så sätt kan vi se hur evolutionärt beteende påverkas av statens agerande, och understöds av normers förändring. Det tycks som om vi är vandrade gener i ett samhälle.
Den 10 januari 2021
Sven-Olof Collin