Jag har tittat på en hel del sådana, där jag gör observationen att de som gör filmen tycks inrikta sig på unga kvinnor, som hoppar rejält och skriker högt, och många springer bort från busken. En annan observation är att personerna, när de blir skrämda, åkallar gud (oh, my god). En tredje observation är att de, när de börjar skratta, sätter sin hand framför munnen. En fjärde observation är att kvinnor, även om de är överrepresenterade i klippen, är de som reagerar starkast.
Vi människor tycks tycka om att bli skrämda, och tycker än mer om att titta på andra, när de blir skrämda. Men blott om det är uppenbart att det inte fanns skäl att bli skrämd.
Men i det klipp jag vill att du ser början på, skriker kvinnan till, varpå mannen tycks bli varse faran, och springer snabbt flera steg bort.
https://www.facebook.com/watch?v=704986500582636
Hans agerande påminner mig om den centrala scenen i filmen Turist. En snölavin kommer stormandes. Panik utbryter. Mannen i familjen överger sin familj och springer själv in i skydd, medan kvinnan i familjen tar tag i sina barn och håller samman dem. När lavinen är över kommer mannen tillbaka, till den isande tystnaden som kommer av insikten att mannen svek, både sin kvinna och sina barn.
https://www.youtube.com/watch?v=Z78kfXw3l1s
En flyende man, från kvinnor och från sina barn, är ett brott mot det som framstår som en norm, att mannen skyddar kvinnor och barn. Det är den norm som idag är lag i Ukraina, att män i stridbar ålder, som har färre än två barn, får inte lämna landet, utan vara beredd att rycka in, till landets försvar. Kvinnor i sina krafts åldrar, trots att de kan göra mycket nytta, ja, t o m i stridande trupp, får däremot lämna landet.
Normer kan sitta olika hårt i människan. När Titanic sjönk, kunde människorna ta sig tid och fundera över sitt agerande. Där hade kvinnor och barn överlägsen sannolikhet att överleva, delvis p g a normen, kvinnor och barn först.
Men när faran är omedelbar, är reaktionen kanske helt fysisk, helt styrd av generna, utan inblandning av normers tanke. Mannen rusar iväg, från den gröna busken och från lavinen, för att rädda sig själv, för att rädda sig som genuppsättning. Han bryter starkt mot normen, att mannen skyddar kvinna och barn. Kvinnan värnar sina barn, och tycks därmed följa normen att man skall skydda sina barn.
Men kvinnan och mannen kanske följer sina gener? Kvinnans gener säger till kvinnan att noga vaka över sina barn, ty de bär hennes gener och hon kan blott skapa, kanske maximalt ett 20-tal barn. Varje barn är därför viktigt för kvinnans gener. Medan mannen flyr hals över huvud, där generna är väl medvetna att mannen med enkelhet kan skapa, beroende på sexuellt tillgängliga kvinnor, ett tusental barn. Varje enskilt barn är därför av ganska ringa intresse för mannen. Däremot kunde man ifrågasätta varför mannen inte drog med sig kvinnan i sin flykt, ty hon har ju bevisligen varit förmögen att ge honom två barn, och kan därför vara värd en investering, dvs att mannen drar med sig kvinnan till skyddet, men lämnar barnen.
Men kan man egentligen kritisera den flyende mannen i det första klippet? Vad han gör är ju att verka i det helt jämställda samhället, där var och en tar hand om sig själva, och absolut inte har en fördom om att kvinnor skulle ha ett speciellt skyddsvärde relativt andra, t ex en själv?
Är inte normen, kvinnor först, oerhört sexistisk i dagens samhälle? Om feminism är att tas på allvar, oaktat kön, och att ta vara på sig själv, utan patriarkalt beskydd, då bör den flyende mannen betecknas som sann feminist.
Mannen i lavinklippet agerar däremot biologiskt när han genom sitt agerande säger till kvinnan att ta hand om barnen, ty de ankommer henne mer än honom.
Men, det finns en tredje förklaring till agerande, som kommer till mig när jag tänker på en möjlig situation. Jag, 65 år och sannolikt fertil, går i de liguriska bergen med min fru, som är 67 år och sannolikt steril. Vi möter en varg som gör utfall mot oss. Vad gör jag? Biologiskt flyr jag, ty min fru kan inte ge mig fler reproduktioner av mina gener. Socialt, dvs med den sexistiska normen, stannar jag och försvarar min fru, ty en man försvarar kvinnan. Men den tredje förklaringen innebär att jag agerar som om jag följde den sociala normen att försvara en kvinna. Men vad gör jag, är att jag försvarar den människa jag älskar.
I de två videoklippen fanns inte en så stark kärlek att den gjorde att mannen skyddade och försvarade kvinnan och barnen.
Således, i människan finns en ständig interaktion mellan gener, normer och själens kärlek.
Den 1 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin