Den mycket ansedda tidningen Der Spiegel har drabbats av en oerhörd skandal. En av deras mest ansedda journalister har ertappats med att ha skrivit artiklar som var lögnaktiga. Påhittade händelser och personer fanns i artiklarna.
Högern brister ut i förtjusning och tuggar sina teser om fake news. Mer sansade ser att risken finns att tanken om fake news fått sitt sista bevis, varför trovärdigheten i media är förlorat.
https://www.svd.se/hur-manga-fuskare-tal-varldens-mediehus
Detta påminner om en liknande händelse i revisionens värld. Enron, ett företag som fifflade, och som reviderades av Anderson, en revisionsfirma. Det avslöjades och skapade en skandal som ännu idag har effekter. Det ledde till Andersens undergång och till en omfattande ny reglering.
Det är precis som Der Spiegel-skandalen, överraskande reaktioner.
För det första, vem har intressen i att ett starkt klandervärt agerande görs till skandal? Journalister har väl hittat på tidigare, någon gång. Revisorer har låtit sig korrumperas tidigare, någon gång. Men i det absoluta flertalet fall av journalister som skriver och revisorer som reviderar, går det rätt till. Varför blir det sådant rabalder kring en händelse som i statistikens värld skulle kallas tillfällig avvikelse, outlier, extremvärde, och skulle sannolikt lagts åt sidan i en statistisk analys?
För det andra, varför blir det en så oerhörd utveckling utifrån en skandal. I Der Spiegel-fallet ser vi ännu inte utvecklingen. I revisionsskandalens fall blev det omfattande nyreglering som kom i dess efterbörd. Vem har intresse av en omfattande regleringsförändring, med grund i ett (1) fall? Om det hade varit typiska, frekventa fall, som om och om igen sker, hade vi förstått att det fanns ett systemfel. Men en enstaka skandal borde inte göra en sommar, och den borde definitivt inte leda till omfattande och kostbara regleringar.
Och för det tredje, vilka skandaler finns men syns inte, kanske delvis för att de överskuggas av den stora Skandalen. Genom att blåsa upp Skandalen, kan annat undkomma. Jag lärde mig under värnplikten att gå sakta i skogsbrynet och inte springa på det öppna fältet, ty människan ser rörelse i det öppna betydligt tydligare, än svaga rörelser bland träd. Finns det någon som smyger i skogsbrynet medan Skandalen beskjuts på det öppna fältet?
Finns det domedags-journalister och politiker som sätter allt strålkastarljus på Skandalen, för att vinna egna vinster? Finns det regleringsprofeter som inser att det finns reglering att tjäna genom att bestråla Skandalen?
Det finns en industri av domedagsprofeter som följer Skandalen och som ser marknadsmöjligheter för sig och sina intressen. Sedan hakar alla på och följer villigt tåget av domedagsförkunnare. Det blir en masspsykos.
Allt, medan de smarta smyger i skogsbrynet.
Öllsjö den 2 januari 2019
Högern brister ut i förtjusning och tuggar sina teser om fake news. Mer sansade ser att risken finns att tanken om fake news fått sitt sista bevis, varför trovärdigheten i media är förlorat.
https://www.svd.se/hur-manga-fuskare-tal-varldens-mediehus
Detta påminner om en liknande händelse i revisionens värld. Enron, ett företag som fifflade, och som reviderades av Anderson, en revisionsfirma. Det avslöjades och skapade en skandal som ännu idag har effekter. Det ledde till Andersens undergång och till en omfattande ny reglering.
Det är precis som Der Spiegel-skandalen, överraskande reaktioner.
För det första, vem har intressen i att ett starkt klandervärt agerande görs till skandal? Journalister har väl hittat på tidigare, någon gång. Revisorer har låtit sig korrumperas tidigare, någon gång. Men i det absoluta flertalet fall av journalister som skriver och revisorer som reviderar, går det rätt till. Varför blir det sådant rabalder kring en händelse som i statistikens värld skulle kallas tillfällig avvikelse, outlier, extremvärde, och skulle sannolikt lagts åt sidan i en statistisk analys?
För det andra, varför blir det en så oerhörd utveckling utifrån en skandal. I Der Spiegel-fallet ser vi ännu inte utvecklingen. I revisionsskandalens fall blev det omfattande nyreglering som kom i dess efterbörd. Vem har intresse av en omfattande regleringsförändring, med grund i ett (1) fall? Om det hade varit typiska, frekventa fall, som om och om igen sker, hade vi förstått att det fanns ett systemfel. Men en enstaka skandal borde inte göra en sommar, och den borde definitivt inte leda till omfattande och kostbara regleringar.
Och för det tredje, vilka skandaler finns men syns inte, kanske delvis för att de överskuggas av den stora Skandalen. Genom att blåsa upp Skandalen, kan annat undkomma. Jag lärde mig under värnplikten att gå sakta i skogsbrynet och inte springa på det öppna fältet, ty människan ser rörelse i det öppna betydligt tydligare, än svaga rörelser bland träd. Finns det någon som smyger i skogsbrynet medan Skandalen beskjuts på det öppna fältet?
Finns det domedags-journalister och politiker som sätter allt strålkastarljus på Skandalen, för att vinna egna vinster? Finns det regleringsprofeter som inser att det finns reglering att tjäna genom att bestråla Skandalen?
Det finns en industri av domedagsprofeter som följer Skandalen och som ser marknadsmöjligheter för sig och sina intressen. Sedan hakar alla på och följer villigt tåget av domedagsförkunnare. Det blir en masspsykos.
Allt, medan de smarta smyger i skogsbrynet.
Öllsjö den 2 januari 2019
RSS-flöde
