Lucia har varit en tradition i vissa delar av Sverige, men etablerades starkt i hela Sverige genom en svensk dagstidning på 1920-talet. Det har, som så mycket annat, rötter bortom dagens kristna uttryck. Eftersom den längsta natten innebar att mystiska väsen var ute och for, ja, kanske t o m Lucidor var ute, dvs satan själv, skulle man inte sova under natten utan vaka, därav lusse-vaka. Men den abrahamitiska kyrkan, med sina totalitära ambitioner, kom till Sverige och i god stil försökte fånga samhället, varvid de tog över lussandet och gjorde det, slutligen, till en högtid med ett sicilianskt helgon i centrum. Genom utvecklingen i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, blev det ett Luciatåg, där Lucia, hon som gick främst i tåget, utsågs demokratiskt, genom ett rösteförfarande. På många arbetsplatser och hem har Luciatåg dragit fram. Och, inte minst, på våra skolor vandrar Luciatågen fram.
Då uppkommer frågan: Om skolverksamhet skall vara icke-konfessionell, skall Luciatåget tolereras, ja, t o m arrangeras av svenska skolor, där barnen befinner sig under skolplikt?
Principiellt kan anses att Lucia är ett kristet upptåg, och därför inte skall utföras på skolorna. Vi vill ju inte att skolorna skall sluta servera mat, för att uppmärksamma muslimers fasta.
Emellertid!
Lucia har förvisso starka kristna drag. Men i Lussetåget går också pepparkaksgubbar, som t o m blir omsjungna när tåget drar fram. En del sånger som framförs har inte kristen grund. Det kan då hävdas att det kristna inslaget får samsas med mer hedniska inslag, varför Luciafenomenet mer är en kulturyttring än en religiös yttring.
Julen har den totalitära kristendomen gjort allt för att överta. Ett tag såg det ut som att de hade lyckats. Det var när alla åkte till kyrkan för att delta i kyrkottan. Men idag får Kalle Ankas Jul betydligt fler tittare än julottan. Julkrubban har i många hem fått ge vika, och kvar står granen, förvisso kanske med en stjärna i topp, som minner om stjärnan över Betlehem. Men i övrigt domineras julen av maten och tomten, bägge med grund i hedendomen. Kristendomen har fått ge vika för vår hedniska tro. Julen kan knappast sägas vara en religiös högtid, utan är en kulturhögtid.
Luciatåget skulle därför kunna accepteras med hänvisning till att det är en kulturmanifestation, precis som julen och midsommarafton.
Däremot!
I dessa dagar av värdegrund, kan skolorna använda Lucia som ett skäl att diskutera mänsklig frihet. Ty Lucia brändes, och fick slutligen det dödande svärdshugget i sidan, vilket motiverar det röda skärpet om midjan, p g a hennes tro. Mordet på Lucia var ett angrepp på henne tankefrihet. Skolorna kunde därför gärna berätta hur, t ex de kristna förföljde de med annan tro, brände och torterade, och hur muslimerna förföljde Lars Vilks för hans ritande. Man kan helt enkelt använda Lucia för att föra fram en grundläggande värdering om tankefriheten. Låt folk tro vad de vill, och den som vill sticka svärdet i den troende, vare sig det är romarna som vill mörda Lucia, de kristna som vill mörda Bruno eller muslimerna som vill mörda Vilks, skall vi som bär Lucias ljus driva dessa frihetens fiender på dörren.
Fira därför Lucia, med uppmaning att barnen, ungdomarna, åhörarna, skall kämpa för tankens frihet.
Den 13 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Då uppkommer frågan: Om skolverksamhet skall vara icke-konfessionell, skall Luciatåget tolereras, ja, t o m arrangeras av svenska skolor, där barnen befinner sig under skolplikt?
Principiellt kan anses att Lucia är ett kristet upptåg, och därför inte skall utföras på skolorna. Vi vill ju inte att skolorna skall sluta servera mat, för att uppmärksamma muslimers fasta.
Emellertid!
Lucia har förvisso starka kristna drag. Men i Lussetåget går också pepparkaksgubbar, som t o m blir omsjungna när tåget drar fram. En del sånger som framförs har inte kristen grund. Det kan då hävdas att det kristna inslaget får samsas med mer hedniska inslag, varför Luciafenomenet mer är en kulturyttring än en religiös yttring.
Julen har den totalitära kristendomen gjort allt för att överta. Ett tag såg det ut som att de hade lyckats. Det var när alla åkte till kyrkan för att delta i kyrkottan. Men idag får Kalle Ankas Jul betydligt fler tittare än julottan. Julkrubban har i många hem fått ge vika, och kvar står granen, förvisso kanske med en stjärna i topp, som minner om stjärnan över Betlehem. Men i övrigt domineras julen av maten och tomten, bägge med grund i hedendomen. Kristendomen har fått ge vika för vår hedniska tro. Julen kan knappast sägas vara en religiös högtid, utan är en kulturhögtid.
Luciatåget skulle därför kunna accepteras med hänvisning till att det är en kulturmanifestation, precis som julen och midsommarafton.
Däremot!
I dessa dagar av värdegrund, kan skolorna använda Lucia som ett skäl att diskutera mänsklig frihet. Ty Lucia brändes, och fick slutligen det dödande svärdshugget i sidan, vilket motiverar det röda skärpet om midjan, p g a hennes tro. Mordet på Lucia var ett angrepp på henne tankefrihet. Skolorna kunde därför gärna berätta hur, t ex de kristna förföljde de med annan tro, brände och torterade, och hur muslimerna förföljde Lars Vilks för hans ritande. Man kan helt enkelt använda Lucia för att föra fram en grundläggande värdering om tankefriheten. Låt folk tro vad de vill, och den som vill sticka svärdet i den troende, vare sig det är romarna som vill mörda Lucia, de kristna som vill mörda Bruno eller muslimerna som vill mörda Vilks, skall vi som bär Lucias ljus driva dessa frihetens fiender på dörren.
Fira därför Lucia, med uppmaning att barnen, ungdomarna, åhörarna, skall kämpa för tankens frihet.
Den 13 december 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
