Jag har här tidigare påvisat politiseringen genom dess politiska engagemang i politiska demonstrationer som Earth Hour och Pride. Jag har nyligen skrivit om hur dess VD, gemenligt kallad ’rektor’, har kört över ekonomifakultetens medlemmar genom att förorda, över deras huvud, en ringa akademiskt kvalificerad kandidat, som sannolikt rekryterats p g a en upplevd politisk vilja att uppnå någon grad av jämställdhet i chefspositioner.
Igår såg jag på Linné-universitetets (sic!) interna webbsidor, att VD:n inrättat en politisk vice-rektorposition, och t o m tillsatt en person på den tjänsten, dvs tillsatt en politruk.
Man har inrättat en vice-rektor i den politiska värderingen, hållbarhet: ”I uppdraget som vicerektor för hållbarhet ingår att leda och driva Linnéuniversitetets arbete med hållbarhet kopplat till Vision 2030, målsättningar för 2025 och universitetets hållbarhetsmål på uppdrag av rektor.” (citat från den interna hemsidan).
Man har tidigare en vice-rektor för ’utbildning och lärande’ och en för ’internationalisering, innovation och samhällelig drivkraft’. Den första låter rimlig, även om den saknar betoning på det akademiska, det kritiska tänkandet. Den andra låter rimlig till 2/3 då internationell orientering och innovation är naturligt för en akademi.
Jag noterar att det inte finns en vice-rektor för kritiskt tänkande. Det finns ingen vice-rektor för vetenskapliga kunskap. På ett sätt är det rimligt att inte ha det, då det borde utgöra själva fundamentet för en akademisk institution. Men med tanke på Linné-universitetets (sic!) politiska orientering, borde någon vara på plats för att värna det som är en akademis grund. Frånvaron av en vice-rektor för kritiskt tänkande indikerar snarare att politiken överglänser akademins grundsatser.
Om vi begår våld mot akademiska grundsatser och blickar på politiska värderingar, som ju hållbarhet är, då finns det andra värderingar som hade kunnat sättas i högsätet. Man har t ex ingen vice-rektor för demokrati. Man har ingen vice-rektor för jämlikhet. Dessa hade förvisso tilltalat mitt socialistiska hjärta. Men jag hade likafullt bekämpat en sådan politisk vice-rektor, en sådan politruk, då akademins uppgift vare sig är hållbarhet eller demokrati, utan den vetenskapliga kunskapen med hjälp av den fria tanken och den vetenskapliga metoden.
På ett universitet finns den fria tanken, som inte begränsas av att behöva riktas mot att tänka i riktning mot vare sig hållbarhet, demokrati eller apartheid.
Linné-universitetets (sic!) är en politisk organisation som kraftfullt attackerar den akademiska friheten genom sin politisering och genom att anställa politruker.
Under nästa vårtermin kommer jag sannolikt att driva en uppsatskurs på Linné-universitetet (sic!). Där kommer jag att lära studenterna det som är akademins värdering, Sapere aude, våga tänka, och min uppgift blir sedan att hjälpa dem i sitt kritiska tänkande. Jag kommer INTE att begära att de skall följa någon politisk värdering, vare sig apartheid, demokrati eller hållbarhet.
Jag förlorade min professorstjänst vid Högskolan Kristianstad, i opposition mot deras politisering av sina ekonomprogram. Jag skall undvika samma misstag genom att inte ha en tjänst på Linné-universitetets (sic!). Skulle politruken eller hans vasaller komma till mig och begära att jag politiserar min undervisning, vänder jag allt ryggen. Inget kan förmå mig att begå våld på min grundsatser, Sapere aude och Akademisk frihet.
Jag skulle önska att fler ville och vågade stå upp för det som är akademins två grundsatser, akademisk frihet och Upplysningens ideal, våga tänka själv. Men kanske är repressionen idag så stark att man inte vågar. Speciellt inte när man numer t o m har politruker anställda.
Politruker känner vi igen från vår historia. De som kontrollerar tanken. Så att man tänker rätt. Igår Klasslöst samhälle. Idag Hållbarhet: https://www.youtube.com/watch?v=E6raF7kcJJs&t=46s
Den 26 december 2020
Sven-Olof Collin