I den nu aktuella läroplanen (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022) nämns Förintelsen 6 gånger, Holodomor nämns inte, medan Gulag nämns 1 gång, i följande text under rubriken ”Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950”: ”De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.” (s. 184).
Islam nämns 7 gånger, dock endast som religion och inte i samband med t ex sociala tragedier. Detsamma gäller kristendomen, som nämns 15 gånger, och judendom, som nämns 7 gånger. Nazism, fascism och kommunism nämns överhuvudtaget inte.
En av mänsklighetens stora tragedier, Förintelsen, får frekvent uppmärksamhet, medan en liknande tragedi, i omfattning av folkmord, Holodomor, inte omnämns.
De stora religionerna omnämns i samma frekvens som Förintelsen, där kristendomen får högre frekvens, vilket ter sig naturligt då det är den religionen som behärskat Sverige under 800-1000 år. Anmärkningsvärt är att 1900-talets stora ideologiska strömningar, med sina oerhörda effekter, inte minst tragiska effekter, fascism, nazism och kommunism inte nämns.
Första meningen i läroplanen slår fast: ”Skolväsendet vilar på demokratins grund” (s.5). Eftersom de stora religionerna, judendom, kristendom och islam, och 1900-talets stora ideologier, fascism, nazism och kommunism samtliga, i sina huvuddrag, ifrågasätter och avviker från demokratins ideal, är det anmärkningsvärt att en religionskritisk och ideologikritisk orientering inte finns i läroplanen.
”Förtryck, folkfördrivningar och folkmord.” är ord som förekommer i samband med 1900-talet, och nämns tillsammans med nazismens och kommunismens fenomen, Förintelsen och Gulag. Dessa ord, som antyder att man vill ta upp dem och diskutera dem under demokratins värderingar, förekommer inte i samband med religionerna. Muslimernas förgörande av den persiska kulturen och judarnas skröna om Moses plan på folkfördrivning, som i skrönan realiserades av Josua, kommer sannolikt inte upp i grundskolan. I alla fall, ingår dessa folkfördrivningar och folkförgörelser inte explicit i läroplanen.
Grundskolans läroplan framstår som ett ideologiskt instrument för att fortsätta ge religionerna ett demokratiskt frikort i samhället. Judarnas enorma tragedi ges ett utrymme som förvägras liknande tragedier, vilket måste ses som ett ideologiskt baserat drag från läroplansförfattarna.
En progressiv läroplan skulle ta bort religionsundervisning och i stället ha världsåskådningsundervisning, där eleverna får lära sig om världsåskådningarnas innehåll, om dess historiska konsekvenser och om deras relation till vår övergripande ideologi i Sverige, demokrati.
Då hade läroplanen realiserat det som skolan skall vila på, demokrati, och på normen att skolan skall lära eleverna ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt.
Den 18 oktober 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Islam nämns 7 gånger, dock endast som religion och inte i samband med t ex sociala tragedier. Detsamma gäller kristendomen, som nämns 15 gånger, och judendom, som nämns 7 gånger. Nazism, fascism och kommunism nämns överhuvudtaget inte.
En av mänsklighetens stora tragedier, Förintelsen, får frekvent uppmärksamhet, medan en liknande tragedi, i omfattning av folkmord, Holodomor, inte omnämns.
De stora religionerna omnämns i samma frekvens som Förintelsen, där kristendomen får högre frekvens, vilket ter sig naturligt då det är den religionen som behärskat Sverige under 800-1000 år. Anmärkningsvärt är att 1900-talets stora ideologiska strömningar, med sina oerhörda effekter, inte minst tragiska effekter, fascism, nazism och kommunism inte nämns.
Första meningen i läroplanen slår fast: ”Skolväsendet vilar på demokratins grund” (s.5). Eftersom de stora religionerna, judendom, kristendom och islam, och 1900-talets stora ideologier, fascism, nazism och kommunism samtliga, i sina huvuddrag, ifrågasätter och avviker från demokratins ideal, är det anmärkningsvärt att en religionskritisk och ideologikritisk orientering inte finns i läroplanen.
”Förtryck, folkfördrivningar och folkmord.” är ord som förekommer i samband med 1900-talet, och nämns tillsammans med nazismens och kommunismens fenomen, Förintelsen och Gulag. Dessa ord, som antyder att man vill ta upp dem och diskutera dem under demokratins värderingar, förekommer inte i samband med religionerna. Muslimernas förgörande av den persiska kulturen och judarnas skröna om Moses plan på folkfördrivning, som i skrönan realiserades av Josua, kommer sannolikt inte upp i grundskolan. I alla fall, ingår dessa folkfördrivningar och folkförgörelser inte explicit i läroplanen.
Grundskolans läroplan framstår som ett ideologiskt instrument för att fortsätta ge religionerna ett demokratiskt frikort i samhället. Judarnas enorma tragedi ges ett utrymme som förvägras liknande tragedier, vilket måste ses som ett ideologiskt baserat drag från läroplansförfattarna.
En progressiv läroplan skulle ta bort religionsundervisning och i stället ha världsåskådningsundervisning, där eleverna får lära sig om världsåskådningarnas innehåll, om dess historiska konsekvenser och om deras relation till vår övergripande ideologi i Sverige, demokrati.
Då hade läroplanen realiserat det som skolan skall vila på, demokrati, och på normen att skolan skall lära eleverna ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt.
Den 18 oktober 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
