” – Ungefär hälften av eleverna klarar inte kursens första tentamen” Detta hävdar Johan Prytz, docent och lärare på lärarutbildningen.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/0-05-poang-pa-hogskoleprovet-tillrackligt-for-att-bli-larare
Är 50% underkännande ett tecken på att utbildningen är för svår för studenterna?
Knappast.
För mig är 50% underkända tämligen vanlig frekvens. Skulle jag finna en kurs som hade 30% underkännande, skulle jag höja mina ögonbryn, och hade jag varit ansvarig för högskolans kvalité, hade jag initierat en utredning för att undersöka om kvalitetskraven var de som krävs.
En gång, för mer än 10 år sedan på Högskolan Kristianstad, var jag examinator med en kollega, X, på en kurs, där vi underkände 80%. Studenterna protesterade och fick gehör hos studierektorn, Y, som lade fram förslaget att ersätta oss med en annan examinator. Institutionens styrelse avsatte oss som examinatorer och tog in en extern examinator, Z, numer professor i redovisning vid Q-universitetet. Varvid ett liknande resultat skapades vid omexaminationen.
Examinationsfrekvens är således ett resultat av en interaktion mellan studenter, lärare och administrativ personal. Lärarna har, eller borde ha, ansvar för ämnets akademiska kvalité och att de godkända studenterna uppfyller lärandemålen för ämnet. Studierektorn har förvisso också ansvar över den akademiska kvaliteten, men det ansvaret grumlas av att studierektorn, tillsammans med prefekten, också har ansvar över budgeten och högskolans fortlevnad. Hög underkännandefrekvens innebär högre kostnader för organisationen då fler examinationer måste ske. Det innebär också att lärarna måste ägna mer tid åt examination, vilket sällan är en uppskattad del i lärarnas arbete. Samtidigt minskar intäkterna eftersom en del av intäkterna skapas, inte genom god akademisk kvalité utan genom antal godkända studenter. Långsiktigt kan det också hota verksamheten då en hög underkännandefrekvens kan leda till att studenter söker till utbildningsanstalter där de lättare kan bli godkända. Slutligen kan också en hög underkännandefrekvens vara en indikator på att lärarna inte är goda lärare, som förmår studenterna att uppfylla lärandemålen.
Underkännandefrekvensen är således ett resultat av en delikat process där professionella intressen interagerar med organisationens intresse. Det är, för att säga det skarpt, en interaktion mellan professionella intressen och organisationens intresse. I den mån professionen är stark i organisationen, blir det inte konflikt. Men där professionen är svag, och organisationen domineras av andra intressen, blir agerandet som det som skedde på Högskolan Kristianstad, att krävande lärare ersätts.
Underkännandefrekvensen kan således inte säga oss någonting om svårigheten i utbildningen, ty vi måste veta om professionens plats i organisationen.
När Collin+X+Z<Y, då finns inte akademin utan blott diplomet och lönen.
Öllsjö den 15 september 2018
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/0-05-poang-pa-hogskoleprovet-tillrackligt-for-att-bli-larare
Är 50% underkännande ett tecken på att utbildningen är för svår för studenterna?
Knappast.
För mig är 50% underkända tämligen vanlig frekvens. Skulle jag finna en kurs som hade 30% underkännande, skulle jag höja mina ögonbryn, och hade jag varit ansvarig för högskolans kvalité, hade jag initierat en utredning för att undersöka om kvalitetskraven var de som krävs.
En gång, för mer än 10 år sedan på Högskolan Kristianstad, var jag examinator med en kollega, X, på en kurs, där vi underkände 80%. Studenterna protesterade och fick gehör hos studierektorn, Y, som lade fram förslaget att ersätta oss med en annan examinator. Institutionens styrelse avsatte oss som examinatorer och tog in en extern examinator, Z, numer professor i redovisning vid Q-universitetet. Varvid ett liknande resultat skapades vid omexaminationen.
Examinationsfrekvens är således ett resultat av en interaktion mellan studenter, lärare och administrativ personal. Lärarna har, eller borde ha, ansvar för ämnets akademiska kvalité och att de godkända studenterna uppfyller lärandemålen för ämnet. Studierektorn har förvisso också ansvar över den akademiska kvaliteten, men det ansvaret grumlas av att studierektorn, tillsammans med prefekten, också har ansvar över budgeten och högskolans fortlevnad. Hög underkännandefrekvens innebär högre kostnader för organisationen då fler examinationer måste ske. Det innebär också att lärarna måste ägna mer tid åt examination, vilket sällan är en uppskattad del i lärarnas arbete. Samtidigt minskar intäkterna eftersom en del av intäkterna skapas, inte genom god akademisk kvalité utan genom antal godkända studenter. Långsiktigt kan det också hota verksamheten då en hög underkännandefrekvens kan leda till att studenter söker till utbildningsanstalter där de lättare kan bli godkända. Slutligen kan också en hög underkännandefrekvens vara en indikator på att lärarna inte är goda lärare, som förmår studenterna att uppfylla lärandemålen.
Underkännandefrekvensen är således ett resultat av en delikat process där professionella intressen interagerar med organisationens intresse. Det är, för att säga det skarpt, en interaktion mellan professionella intressen och organisationens intresse. I den mån professionen är stark i organisationen, blir det inte konflikt. Men där professionen är svag, och organisationen domineras av andra intressen, blir agerandet som det som skedde på Högskolan Kristianstad, att krävande lärare ersätts.
Underkännandefrekvensen kan således inte säga oss någonting om svårigheten i utbildningen, ty vi måste veta om professionens plats i organisationen.
När Collin+X+Z<Y, då finns inte akademin utan blott diplomet och lönen.
Öllsjö den 15 september 2018
RSS-flöde
