Men låt oss anta att det finns akademiska möjligheter i lärarutbildningen. Då kan vi fråga oss, vem skall bedriva utbildningen?
UKÄ har gjort en bedömning av lärarutbildningarna i Sverige och satt dem i två kategorier, Hög kvalité och Ifrågasatt kvalité, dvs godkänt och underkänt. Det finns 20 lärosäten som ger 67 olika lärarutbildningar. Det totala utfallet blev att 32 utbildningar underkändes och 35 godkändes, dvs 52% godkännandefrekvens.
Staten har spenderat pengar på samtliga utbildningar! Studenterna har följt samtliga utbildningar! Detta representerar en avsevärd investering. Den svenska högskolevärlden kan, med denna insats, endast prestera 52% godkännandefrekvens.
52% godkännande! Det motsvarar vad vi ofta får på kurser i redovisning. Många studenter vittnar om hur svår kursen är. En del struntar i kursen. En del satsar på omtentan. Gäller detta också lärosäten? Att många tycker det är svårt att vara högskola? Somliga högskolor struntar i utbildningen? Att några satsar på att komma igen i ombedömningen?
52% godkännande är ett ohyggligt resultat. Men vem producerar utfallet?
Jag har analyserat utfallet. Jag har delat upp läroanstalterna i de gamla universiteten, som Göteborgs Universitet, de nya universiteten, som Örebros Universitet, och högskolor. Jag gör uppdelningen på gammalt universitet och nytt universitet, då jag har en egen erfarenhet, och därmed misstanke, att de nya universiteten inte har samma kvaliteter som de gamla universiteten.
Mina resultat visar att de gamla universiteten är signifikant bättre än de andra. De unga universiteten är något bättre än högskolorna, men inte med signifikant skillnad. Jag har analyserat varje utbildning för sig och varje lärosäte för sig, men med samma resultat.
Gamla universitet är distinkt bättre än de andra, där de unga universiteten är något bättre än högskolorna.
De sämsta gamla universiteten är Stockholms och Umeå universitet, med två underkända och två godkända utbildningar. Det sämsta nya universitetet är Mittuniversitetet, som fick underkänt på samtliga fyra utbildningar. Bland högskolorna finns Högskolan Dalarna, som fick underkänt på samtliga tre utbildningar och Mälardalens högskola, som fick bägge sina utbildningar underkända.
Om UKÄs granskning har någon relevans för den akademiska halten i utbildningarna, kan man således dra slutsatsen att gamla universitet är de som kan bedriva akademiskt kvalificerad utbildning.
Nu kommer givetvis administrativa åtgärder beskrivas som vidtagna, vilket kommer att föranleda UKÄ att godkänna samtliga utbildningar, varför de kommer att leva vidare och konsumera statens pengar och studenternas tid.
Hade UKÄ haft aningen mer kvalitetsmedvetenhet hade de sett till att ha ett skarpt vapen i sin hand. Lägg ner utbildningar!
För enkelhetens skull, lägg ner de nya universitetens och högskolornas lärarutbildningar. De kan, som jag hävdade i gårdagens inlägg, bedriva gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Akademisk utbildning får reserveras till de gamla universiteten. Även om Stockholm och Umeå bör skärpa sig, ty de beter sig som ett bättre ungt universitet.
Öllsjö den 18 april 2019