(https://www.expressen.se/nyheter/herman-lindqvist-om-forsta-motet-med-liliana-det-sade-dong-pa-en-gang/)
Motsvarande tycks inte finnas för kvinnor, att de har ett aldrig sinande intresse för den unge mannen. Hos kvinnan kan man upptäcka en motsatt, men betydligt svagare, tendens, att unga kvinnor finner en attraktion i äldre män. Här får jag medge att jag inte känner till vilket sakligt skäl, dvs vilket socialt skäl som ges och anses legitimera intresset. Någon gång har jag hört sådant som att äldre män är mer mogna, där man gärna hänvisar till att kvinnor blir vuxna i tidigare ålder än män.
I samhällsvetenskapen är det idag oerhört populärt att prata om världen som socialt konstruerad, dvs att allt vi gör är kultur. Vårt beteende är inlärt, via socialiseringens oerhörda kraft. I mina exempel skulle därför pojkar lära sig under sina levnadsår att uppskatta skönheten hos unga kvinnor, medan kvinnorna lär sig uppskatta mognaden hos äldre män.
Den evolutionära tanken har svårt idag. Jag gjorde, tillsammans med min doktorand, en artikel där vi använde evolutionära tankar för att förklara styrelseagerande i familjeföretag. En hård feminist spydde sin galla över oss och kallade det för Auschwitz-forskning.
Men när mannen ser skönheten i den unga kvinnan, ser hans gener den unga kvinnans reproduktionskapacitet av hans gener. Med stigande ålder hos kvinnan, minskas reproduktionskapaciteten, för att efter klimakteriet helt upphöra. Äldre kvinnor är därför en dålig affär för reproduktionsintresserade gener.
När den unga kvinnan ser mogenheten hos den äldre mannen, ser hennes gener reproduktionsbeskydd. Därför är det inte åldern som sådan som är attraktiv, ty då skulle ju kvinnan känna attraktion hos alla äldre män. Nej, det är män med stark social ställning, helst baserad på förmögenhet eller intjäningsförmåga, men även kulturellt kapital kan duga. Dessa män har ju visat sig, genom konkurrensen i samhället, ha kapacitet att erövra en ställning som kan vara fördelaktig för kvinnan som beskydd när hon kommer in i reproduktionens risker, dvs graviditet och småbarn.
Skönhet och mogenhet är därför enbart socialt accepterade sätt att hantera reproduktionsvilligheten hos generna. Det är natur klätt i kultur.
Idag har vi emellertid teknologi som borde medföra att dessa två fenomen försvinner. I Sverige har vi ett välfärdssamhälle som bär reproduktionsrisken hos kvinnor. De kan para sig med socialt misslyckade män, eller ta risken med en ung man, som ännu inte visat sin förmåga till konkurrens om resurser, ty reproduktionsrisken bärs av staten genom olika sociala åtgärder, som sjukskrivning under graviditet och barnbidrag till barn. Äldre män i borde därför inte vara attraktiva för yngre kvinnor i Sverige.
Idag har vi spermabanker, där män kan sprida sina gener, utan att sedan få bära kostnaderna av att beskydda den befruktade kvinnan. De kan undkomma både de rent materiella kostnaderna för den gravida kvinnan och barnet, och undkomma det sociala stigma som kan komma när en man överger en gravid kvinna. Yngre kvinnor borde därför bli mindre attraktiva för män i länder med inseminationsmöjligheter.
Idag står därför natur mot kultur. Om naturen är starkare, försvinner attraktionen mellan yngre kvinnor och äldre män. Om kulturen är starkare, kvarstår den. Framtiden får utvisa. Men redan idag borde tendenser visa sig. Om naturen råder, då borde åldersskillnader mellan män och kvinnor i relationer med barn minska. Relationer borde hålla längre, varför antalet skilsmässor, där mannen lämnar en äldre kvinna för en yngre, borde minska. Om kulturen råder, som socialkonstruktivister hävdar, borde skönhet och mognad kvarstå i samhället. Om naturen råder, då försvinner begrepp som skönhet och mognad.
Natur mot kultur, och blott framtiden kan utvisa vilket som är starkast i människan samhälle.
Öllsjö den 25 april 2020