Jag har sammanställt data för valet till riksdagen i Kristianstad. Igår rapporterade jag med fokus på Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Idag vill jag berätta om det splittrade Sverige. Det görs tydligast genom att beskriva de två ytterligheterna vi har i Kristianstad, de två getton, där folk av två distinkt olika typer har samlat sig.
Gamlegården 1 är gettot för underklassen. Det ligger i utkanten av Kristianstad, domineras helt av invandrare och hyreslängor. Åhus Täppet Norra är gettot för överklassen. Det ligger vackert vid havet, domineras av villor och hög inkomst.
Om du ser i nedre delen av tabellen, ser du att underklassgettot har haft en hög, positiv invånarförändring sedan senaste valet. Sannolikt som ett resultat av flyktingar som kommer till sina släktingar i området. Det gettot domineras helt av invandrare som inte är sysselsatta, och därför har en mycket låg inkomst. De bor alla i hyreslänga och har en låg grad av utbildning.
Motsatsen är strandremsan i Åhus, där man förvisso haft en god befolkningsutveckling (varför vet jag inte). Det bor inte många invandrare där. De har en hög sysselsättningsgrad, och de har också en mycket hög inkomst. En majoritet är högskoleutbildade.
Dessa materiella och kulturella förhållanden återspeglas i röstbeteende. Socialdemokraterna dominerar i underklassgettot, medan moderaterna och liberalerna ger mer än 50% av rösterna i överklassgettot. Gettona är inte helt motvalls avseende Socialdemokraterna, som lyckas få 12% i överklassområdet, medan Moderaterna är små och Liberalerna är försvinnande små i underklassgettot. Miljöpartiet är de bägge eniga om att det inte är för dem. Likaledes är det överraskande med Sverigedemokraterna, som inte skiljer sig åt så mycket som man skulle förvänta, speciellt gäller det att underklassgettot, där Sverigedemokraterna har 15,9% jämfört med 18,7% i överklassgettot. Det är onekligen starkt av Sverigedemokraterna att attrahera så många röster i ett helt invandrardominerat område.
Slutligen kanske den viktigaste variabeln, valdeltagandet, som onekligen indikerar graden av anslutning till Sverige som plats att leva och påverka. Förvisso går en majoritet av de röstberättigade till valurnan i underklassgettot. Men 65,8% är dramatiskt lägre grad av anslutning till Sverige relativt överklassgettots 90,8%.
Som andra undersökningar visat, kan man anta att sådana faktorer som förväntad livslängd och brottslighet skiljer sig åt mellan gettona. Men jag förväntar mig också att sådana kulturella faktorer, som t ex religionstillhörighet, klanförekomst, kvinnoförtryck skiljer sig åt, då många av invandrarna kommer från muslimskt präglade klansamhällen. Tecken på kvinnoförtryck, som schalen, ses sällan i Åhus, men är mycket frekvent på Gamlegården.
Skulle jag tvingas välja getto, hade jag självklart valt Åhus, ty det är mitt folk som bor där. De delar mina värderingar, om inte de partipolitiska, har låg brottslighet, har ett fridfullt byliv, och sannolikheten för att min Citroën skall brinna är försvinnande liten, enbart förorsakat av ett fel i bilen.
Gamlegården besöker jag enbart för att det finns en utmärkt restaurang där, Gamlegårdens grekiska restaurang. Men även restaurangen har en gettokaraktär, ty vid dess ingivning efter ombyggnaden 2006 (http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/restaurang-pa-gamlegarden-valsignades/), välsignades restaurangen av en ortodox präst. Religionen, och därmed underutveckling och förtryck, finns ständigt närvarande i underklassens getton.
Problemet i samhället är inte överklassgettot, även om man kunde beskatta de havsnära villorna strängare. Problemet är Gamlegården, uttryckt genom deras exkludering, både självvald och drabbad, manifesterat genom det låga valdeltagandet, och genom deras exkludering, manifesterat genom den låga sysselsättningsgraden, vilken kanske är likt andra undersökningar visat, framför allt beroende på att kvinnorna väljs bort och väljer bort att bidra till samhället genom sitt arbete.
Den första frågan inför detta getto är om man skall lösa upp gettot eller om det är bra att ha ett getto. Två argument för att behålla gettot är att det är mycket svårt att lösa upp det, och att det kan vara enklare att samla alla problem på en plats, och ge de invandrare som lyckas, möjligheten till samhällskarriär, genom t ex insatslägenheter en bit från Gamlegården.
Att acceptera ett getto är emellertid en kylig, och hjärtlös politik, ty de människor som bor där är värda att tas upp i samhället.
Om det ordar jag senare.
Öllsjö den 12 september 2018
RSS-flöde
