Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har getts avgörande inflytande över vem som får vara leverantör av framtida 5G-nät. De har beslutat att de kinesiska bolagen Huawei och ZTE inte får delta med sin utrustning. Dessa bolag kan riskera att användas av kinesiska staten för spioneri och sabotage.
Detta kommer sannolikt att slå hårt mot Ericsson, där Kina är en viktig marknad för dem. VD:n för Ericsson säger också att utvecklingen av 5G kan hindras då Huawei både är en tuff konkurrent och en partner, dvs utveckling genom en kombination av konkurrens och samverkan, kan bli mindre.
Historiskt har Ericsson blivit en världsspelare genom egen kraft, men också genom sin samverkan med svenska staten, den del som kallades Televerket. Den samverkan mellan stat och kapital gynnade förvisso Ericsson, som genom en hård hemmamarknad blev en världsaktör genom sina produkter som utvecklats i samverkan med den svenska staten. Även den svenska staten och det svenska samhället vann oerhört mycket genom att få en mycket avancerad kommunikationsinfrastruktur i landet.
Samverkan mellan stat och kapital, som i Sverige, och som i Kina, är således inte ett okänt fenomen. Ja, det har inte varit kontroversiellt, utan har accepterats.
Det som sägs vara skillnaden idag är att samverkan mellan bolag och stat i Kina görs för att den kinesiska staten skall använda bolaget för industrispionage och kanske även som ett vapen i sin ambition att vara ett världsherravälde, där den kinesiska staten skall kunna påverka andra stater genom att kunna påverka teknologin och påverka andra stater genom deras beroende av bolagets teknologi.
Kanske vi skall lita på SÄPO och Krigsmakten, att de gjort en korrekt riskbedömning? Eller skall vi ifrågasätta deras analys, utifrån vår egen erfarenhet, att ett samspel mellan stat och kapital, kanske gagnar både bolag och stat, utan att vara drivet av världsherravälde och industrispionage?
Jag vet att jag vet för lite för att kunna döma i saken. Jag är därmed inte helt övertygad om att SÄPO och Krigsmakten agerar rätt.
Öllsjö den 23 oktober 2020
Detta kommer sannolikt att slå hårt mot Ericsson, där Kina är en viktig marknad för dem. VD:n för Ericsson säger också att utvecklingen av 5G kan hindras då Huawei både är en tuff konkurrent och en partner, dvs utveckling genom en kombination av konkurrens och samverkan, kan bli mindre.
Historiskt har Ericsson blivit en världsspelare genom egen kraft, men också genom sin samverkan med svenska staten, den del som kallades Televerket. Den samverkan mellan stat och kapital gynnade förvisso Ericsson, som genom en hård hemmamarknad blev en världsaktör genom sina produkter som utvecklats i samverkan med den svenska staten. Även den svenska staten och det svenska samhället vann oerhört mycket genom att få en mycket avancerad kommunikationsinfrastruktur i landet.
Samverkan mellan stat och kapital, som i Sverige, och som i Kina, är således inte ett okänt fenomen. Ja, det har inte varit kontroversiellt, utan har accepterats.
Det som sägs vara skillnaden idag är att samverkan mellan bolag och stat i Kina görs för att den kinesiska staten skall använda bolaget för industrispionage och kanske även som ett vapen i sin ambition att vara ett världsherravälde, där den kinesiska staten skall kunna påverka andra stater genom att kunna påverka teknologin och påverka andra stater genom deras beroende av bolagets teknologi.
Kanske vi skall lita på SÄPO och Krigsmakten, att de gjort en korrekt riskbedömning? Eller skall vi ifrågasätta deras analys, utifrån vår egen erfarenhet, att ett samspel mellan stat och kapital, kanske gagnar både bolag och stat, utan att vara drivet av världsherravälde och industrispionage?
Jag vet att jag vet för lite för att kunna döma i saken. Jag är därmed inte helt övertygad om att SÄPO och Krigsmakten agerar rätt.
Öllsjö den 23 oktober 2020
RSS-flöde
