Hennes hår har dock varit reglerat, likt de semitiska religionerna, även om regleringen var något friare.
Med 1900-talets inbrott trycktes dock den semitiska religionen tillbaka och frihetligare ideologier började dominera, där kvinnan se som likvärdig, en människa precis som alla andra….
Men våra framgångar inom jämställdhet är trots allt ganska nutida. För att åskådliggöra detta, ta en titt på följande klipp, från filmen ’Skanör-Falsterbo’, där vi får se Edvard Persson framföra skåningens nationalsång, ’Vi klarar oss nog ändå’, skriven av göteborgaren Lasse Dahlqvist.
https://www.youtube.com/watch?v=25_E3Gn8--o
Äldre män sitter i ett rum och njuter grogg och cigarr. De vänslas med varandra, så som män vänslas, med hårda knuffar i sidan och med menande blickar. Rummet är doft belyst.
Kvinnorna är i ett annat rum. Kraftigt upplyst, där man ser hur de går och plockar med kaffebordets förmodade sötsaker.
Senare i videon ses de sitta i det kraftigt upplysta rummet och lyssnandes, med vackra leenden, på Edvards sång. Två kvinnor stor i dörröppningen, nästan inne i rummet med herrar.
De är samtliga unga kvinnor, i den ålder då man säger att kvinnan står i blom. De kan sannolikt inte vara hustrur till männen i rökrummet, utan mer sannolikt deras döttrar. Man undrar då, var är sönerna och var är männens hustrur?
Vi kan förstå varför döttrarna fått hamna i bild, då de är, med patriarkatets söta ord, ögongodis i filmen.
Men var är de äldre kvinnorna och var är sönerna? Sönerna borde skymta i bild, ty de borde vara bland de unga kvinnorna, för att likt tuppar vinna deras hjärtan. De äldre kvinnorna är kanske i köket, diskandes och plockandes in resterna från middagen som precis avhållits.
Videon, om än så kär för mig då de sjunger min sång, är en patriarkatets hyllning, där äldre män njuter sin samvaro med vackra kvinnor som ögonfägnad.
Filmen gjordes 1953.
Vi har nått längre. Och vi skall inte backa tillbaka.
Öllsjö den 25 augusti 2018