Man kan skilja mellan biologiskt, socialt och subjektivt kön. Det biologiska grundar sig på kroppens fysiologi och inte på kroppens medvetande. Hormoner, kroppsdelar och kroppens uppbyggnad avgör vilket kön man tillhör, där antalet kön tycks vara två. Socialt kön är det kön som samhället, kollektivet, människorna på gatan ser hos en individ. Subjektivt kön är det kön som individen upplever sig ha. De två senare könen består idag inte enbart av två kategorier, utan har många fler.
Lagändringen syns röra det sociala könet, eftersom det avser det juridiska könet, men lagändringen är paradoxalt nog helt hänförligt till det subjektiva könet, dvs individens upplevelse av sitt kön. Trots att det juridiska könet handlar om mellanmänskliga och samhälleliga relationer, skall könet avgöras av individen. Det är individens triumf över kollektivet.
Jämför med en annan kategorisering, ålder, som i stort sett är socialt bestämd. Här spelar det ingen roll vilken biologisk ålder kroppen har, där somliga har slitit ner sin kropp snabbare än andra, och därmed har en betydligt mer åldrad kropp. Det spelar inte heller någon roll vilken upplevelse individen har av sin ålder. Det finns ju de som gärna skulle identifiera sig som pensionär, kanske delvis beroende på den biologiska åldern, med en trött och sliten kropp, men också för att få de rättigheter som tillkommer en pensionär, t ex pension. Ålder är emellertid bestämd av staten, familjen och samhället. Ålder är det tidsmässiga avstånd som individen har till dagen för individens födelse. Inget, inte ens individens subjektiva upplevelse, kan ändra den bestämningen.
Individen identifierar sig onekligen subjektivt. I mitt fack finns det säkert individer som identifierar sig som rättmätiga mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, varför de, varje höst, när Nobelpriskommittén ringer upp pristagaren, blir mäkta överraskad, ja, kanske t o m kränkt i sin identifikation, när deras telefon förblir tyst. Jag kände en gång en person som identifierade sig som en duktig magdanserska, varför hon ofta ville uppträda med magdans på våra fester. Avståndet mellan den subjektiva identifikationen och den sociala identifikationen var så stor att när risken för uppträdande blev stor, fann många anledning att gå ut för att röka eller för att gå på toaletten.
Man kan ifrågasätta om en social kategori, som juridiskt kön, som ger individen sociala rättigheter, skall baseras på en subjektiv upplevelse.
Det kan ju ha effekter där en individ ges rättigheter på en social grupps bekostnad. Ett exempel är mannen som identifierar sig som kvinna och därför ger sig rätt, som subjektiv kvinna, att använda kvinnornas omklädningsrum. Där kan emellertid finnas en majoritet av individer som identifierar sig som kvinnor med värderingar som säger att man blott exponerar sina kvinnliga kroppar för de som har samma kroppar. I det fallet innebär den subjektiva identifieringen att det sociala, kvinnorna i omklädningsrummet och deras värderingar, får underkasta sig en individs subjektiva upplevelse av sig själv. Det är en onekligen en frän och hård individualistisk syn, ja, vi kanske skulle kalla den för en fundamentalistisk individualism, där det kollektiva helt får underkasta sig det individuella.
Notera också åldern då det subjektiva skall få övertrumfa biologin och det sociala. 16 år skall vara åldersgränsen. Då skall individen ha rätten att få avgöra det juridiska könet och därmed vilka rättigheter den får i det sociala. Trots att staten ännu inte gett individen rätt att köra bil eller tung motorcykel. Den har inte skyldighet att värna landet. Den är inte tilltrodd att rösta i demokratiska val, den har inte rätt att gifta sig. Den har inte rätt att dricka alkohol på lokal, än mindre köpa alkohol. Och, nu kommer det lustiga. Den har inte rätt att ingå juridiska avtal. Den erkänns inte som ett juridiskt subjekt, men skall ges rätt att ändra sitt juridiska kön.
Det är onekligen besynnerligt att av alla kategoriseringar vi har, där en del har biologisk grund, har en kategorisering som inte blott blivit erkänd som en subjektiv upplevelse, utan även som en beslutsvariabel, med sociala effekter, som helt läggs på individen. Att det är könet är desto mer besynnerligt då just könet, men då det biologiska, har en stark samhällelig uppmärksamhet idag genom jämställdhet och viljan till ett jämställt samhälle. Det är därför rimligt att en del politiska feminister, som forna socialministern, Annika Strandhäll, tillika ordförande för S-kvinnorna, är kritisk mot lagförslaget, även om hon är det p g a att diagnosen könsdysfori har expanderat betydligt bland unga flickor. (https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jl87A0/strandhall-om-ny-konslag-tokigt-arligt-talat )
Om könet främst är en subjektiv upplevelse uppstår svårigheter för jämställdheten. På Linnéuniversitetet strävar man efter könsjämlika betygskommittéer. Där får man först fastställa vilka könsidentiteter som skall räknas in i jämställdheten. Därefter får man fråga varje tilltänkt betygsledamot om dess könsidentifikation. Ytterligare problem öppnar sig om man erkänner en fluid och dynamisk könsidentifikation, varför man måste bestämma en specifik datum för könsidentifikationen, t ex betygsledamotens könsidentitet tre månader innan disputation, eftersom en individ senare kan ha lämnat den tidigare identifikationen och nu har en annan. Exakt samma problem har lagstiftning om könssammansättning i styrelser. Idag diskuteras den frågan utan någon som helst hänsyn till könsidentifikation, utan debattörerna befinner sig i den forntid då endast de två biologiska könen erkändes. Samma forntid som för övrigt ett av partierna, som stödjer den nya lagen, befinner sig i, Miljöpartiet, med kravet att ha en biologisk man och en biologisk kvinna som språkrör.
Könsdysfori är onekligen ett problem för de som har könsdysfori. Men det är ett ringa problem i samhället, tills man nu börjar göra det till ett samhälleligt problem, där ett principiellt agerande, som jag beskrev i stycket ovan, kommer att leda till samhälleliga effekter som inte står i proportion till omfattningen av könsdysfori.
Den 23 mars 2024
Sven-Olof Yrjö Collin