Det låter hoppingivande. Den som vill något, grundat i sin kompetens, vinner i slutändan över makten. System, vari den kompetente ingår, lyssnar på argument, ser och värderar prestationen. Nicolin trodde på den förnuftiga ordningen, med ett system som ser prestationen och lyfter upp den. Makt kan förvisso förekomma, men om den inte lyssnar på argument och inte lyfter upp de presterande, kommer makten att försvinna då maktbasen eroderar.
Den förnuftiga ordningen! Om den Nicolinska tanken säger jag som Fröding skrev: ”Den drömmen, som aldrig besannats, som dröm var den vacker att få…”
Jag har sett. Jag har erfarit. Jag har blivit utsatt för den oförnuftiga ordningens realitet. Där det över porten står skrivet: Makt trumfar förmåga.
Jag var ansvarig för examensarbetet på kandidatnivå i företagsekonomins redovisning och finansiering. Där fanns handledare som saknade vetenskaplig utbildning och som saknade egen erfarenhet av forskning med hjälp av enkäter. Jag skapade därför ett förnuftigt system. Efter att handledaren och studenterna blivit nöjda med en enkäts utformning skulle enkäten skickas till en av tre enkätgranskare. De var vetenskapligt skolade och med rimlig egen erfarenhet av enkäter. De skulle granska enkäterna så att det kunde säkerställas att enkäterna gjorde det avsedda och att de var så bra att de kunde skickas ut till respondenter utan att dra skolans rykte i skam och vanära. Det senare var en angelägen del i enkätens effektivitet då jag fått höra mycket berättigad kritik från omvärlden över högskolors usla enkäter.
Nu kom första scenen i pjäsen ’Makt trumfar förmåga’.
En del handledare protesterade och vägrade gå med på att låta sina studenter sända enkäterna för granskning. De kände sig kränkta i sin roll som handledare. Protesterna uppvisade en korrelation mellan protest och vetenskaplig förmåga. Korrelationen var negativ. Ju mer vetenskaplig förmåga, ju mindre protest, sannolikt beroende på att den kunnige vet hur svårt det är att utforma enkäter och tog därför gärna emot mer hjälp. Som alltid, okunskap erfars starkast av den kunnige, medan den okunnige är okunnig om sin okunskap. Samtidigt fanns också en korrelation mellan makt och protest, ju mer makt, ju närmare makten, ju mer protest.
Denna scen avslutades därför med att jag fick ge upp min förnuftiga ordning och låta enkäter gå ut, utan kompetent hjälp. Portens inskription realiserades: Makt trumfar förmåga.
Sedan kom den scen två, den sista i pjäsen ’Makt trumfar förmåga’.
Jag kallades till prefekten, där både prefekten och vice prefekten satt. De föreslog att jag skulle dela kursansvaret med en företrädare för sk kvalitativa metoder. De ansåg att det var för mycket vikt på sk kvantitativa metoder. De hade rätt i att det blev många uppsatser där man använde deduktiv metod och därefter testade sina deduktioner med statistisk metod. Det kom av att jag ansåg att deduktion tränar studenten starkare i kritiskt och abstrakt tänkande, samt att kvalitativ metod är ohyggligt mycket svårare att genomföra för kandidatstudenter relativt den kvantitativa metodens statistiska tester. Jag hade också ett motstånd mot det som de avsåg med sk kvalitativ metod. Ty deras sk kvalitativa metod är det som jag kallar för besöksmetoden. Studenterna går ut och intervjuar, utan väl förbereda intervjuguider, renons på operationalisering, kanske fyra till fem personer. Sedan går de hem och skriver ner vad dessa sagt, som om respondenternas utsagor var utsagor av allvetande gudar, dvs utan ens inslag av kvalitativ eller kritisk analys. För mig är det som kallas av dem för kvalitativ metod ett journalistiskt arbete av sämsta sorten, vilket inte har på en akademisk utbildning att göra.
Denna scen avslutades med att jag vägrade dela ansvaret eftersom jag inte ville ge upp min kvalitativa ambition på examensarbetena. Därför förlorade jag ansvaret över examensarbetet. Återigen realiserades mantrat över porten: Makt trumfar förmåga.
Nicolin hade fel. Det finns fickor i samhället där makten trumfar förmågan. I avsaknad av konkurrens och kvalitetskontroll vinner makten över förmågan.
Den 27 mars 2024
Sven-Olof Yrjö Collin