Det tycks som om världens består av två grupper. En är klimatundergångarna, med Greta som frontgestalt. De hävdar att vetenskaplig kunskap visar att vi har maximalt 11 år på oss, varefter det är för sent och vi är i en irreversibel process på väg mot mänsklighetens kollaps. Extrema varianter av detta är flygskam, köttskam, och numer t o m barnskam, med tanke på vilken oerhörd belastning på naturen som varje människa är. Just barnskammen är kanske det lustigaste inslaget eftersom vägran att göra barn just innebär mänsklighetens försvinnande långt innan naturen tar kål på oss.
Mot denna grupp står klimatförnekarna. De hävdar att forskningen är inte alls entydig, och att klimatförändringar är naturliga. Vi hade en lång nedkylning, så nu väntar en upphettning. Sådan är naturen. De tramsar sig på sitt håll och beställer in en stor köttbit, grillar med tändvätska och tar gärna en extra flygtur, blott för att med 7-åringens strulighet visa sin ståndpunkt.
Idag kunde man läsa ytterligare ett tramsinlägg, denna gång från klimatundergångarna. I Svenskan (https://www.svd.se/klimatkollen-erfarna-klimatexperter-har-kopplingar-till-fossilindustrin) skriver en aktivist om klimatförnekarnas brev, där han noga går igenom, inte deras argument, utan vem de är, och med konspirations- och intresse-teorins hjälp säger att de har fel. Han bevisar det som Greta så vist sade, att när motståndarna ger sig på personen, vem personen är och hur den är, ja då har argumenten hos dem sinat.
Men det finns en tredje ståndpunkt. Den innebär att man visst kan flyga och att man visst kan samla upp all plast och helst försöka undvika den. Den tredje ståndpunkten säger det uppenbara, som vi inte behöver vetenskaplig kunskap för att förstå. Människan påverkar naturen.
Så lätt var det. Människan påverkar naturen. Om det kan ingen tveka.
Sedan kommer nästa utsaga, som kan vara mer kontroversiell. Vi kan påverka vår påverkan på naturen. Det är förvisso okontroversiellt vid första blicken, men frågan är hur vi kan påverka vår påverkan? Här kommer vetenskapen in och kan peka på att om jag gör si, så händer, med viss sannolikhet, så.
Detta med sannolikheten är kanske en grundorsak till debatten. Ty all vetenskap rymmer, precis som Danielssson en gång sade (https://www.youtube.com/watch?v=mCl6ILcocf8), inte sanning utan sannolikhet. Det tillhör vetenskapens etos, dess goda sida, att alltid vara vankelmodig inför sina upptäckter. Detta är ödmjukheten i den vetenskapliga kunskapen. Ty den som säger att vi vet, den är inte seriös vetenskapsperson. Den är sannolikt en politiker.
I socialvetenskapen har vi höga grader av osäkerheter, och därför av sannolikheter. Ja, det finns ju de som hävdar att t ex ekonomi inte är en vetenskap eftersom den inte kan förutsäga, blott förklara, och knappt ens det. Men notera då att medan socialvetenskaperna försöker förklara humana förlopp, där dynamik är ett givet, så försöker naturvetenskapen förklara ett förlopp i en omgivning som är något mindre dynamisk. I Wanås skog står en ek, som stått där sedan långt innan snapphanekrigen. Den är fortfarande ett träd, med rötter och löv, något åldrat, men i huvudsak densamme, och lever på samma sätt som då. Men vi som går omkring eken lever i ett samhälle som är kvalitativt annorlunda. Naturen är långsam och har tydligare lagar, därav kan vi finna lagar som ger förutsägelser med högre sannolikhet. Men inte med sanningar.
Vi har därför att ta till det vi tror oss veta och agera utifrån det, i vår vardag, och försöka behandla vår påverkan på naturen. Att göra vårt yttersta, inom rimliga gränser, för att inte påverka mer, utan mindre. Därför överväger du två gånger innan du köper den där speciella grillen, ty du kan tänka att du kan göra nästan samma sak på din vanliga grill.
Den tredje ståndpunkten säger helt enkelt, precis som Greta säger, informera dig. Men den säger sedan inte att du skall skämmas och att du skall vänta på nästa segelbåt som kan ta dig över Atlanten. Den tredje ståndpunkten säger att du skall tänka dig för, med hjälp av den information du har, och det förnuft du har.
Men du behöver inte vara fanatikern, som antingen knappt ens äter gräs, eller den som grillar Flintastekar. Du kan vara den som gör sitt till, genom att vara en aktsam människa, med respekt för naturen och människan.
Öllsjö den 18 oktober 2019
Mot denna grupp står klimatförnekarna. De hävdar att forskningen är inte alls entydig, och att klimatförändringar är naturliga. Vi hade en lång nedkylning, så nu väntar en upphettning. Sådan är naturen. De tramsar sig på sitt håll och beställer in en stor köttbit, grillar med tändvätska och tar gärna en extra flygtur, blott för att med 7-åringens strulighet visa sin ståndpunkt.
Idag kunde man läsa ytterligare ett tramsinlägg, denna gång från klimatundergångarna. I Svenskan (https://www.svd.se/klimatkollen-erfarna-klimatexperter-har-kopplingar-till-fossilindustrin) skriver en aktivist om klimatförnekarnas brev, där han noga går igenom, inte deras argument, utan vem de är, och med konspirations- och intresse-teorins hjälp säger att de har fel. Han bevisar det som Greta så vist sade, att när motståndarna ger sig på personen, vem personen är och hur den är, ja då har argumenten hos dem sinat.
Men det finns en tredje ståndpunkt. Den innebär att man visst kan flyga och att man visst kan samla upp all plast och helst försöka undvika den. Den tredje ståndpunkten säger det uppenbara, som vi inte behöver vetenskaplig kunskap för att förstå. Människan påverkar naturen.
Så lätt var det. Människan påverkar naturen. Om det kan ingen tveka.
Sedan kommer nästa utsaga, som kan vara mer kontroversiell. Vi kan påverka vår påverkan på naturen. Det är förvisso okontroversiellt vid första blicken, men frågan är hur vi kan påverka vår påverkan? Här kommer vetenskapen in och kan peka på att om jag gör si, så händer, med viss sannolikhet, så.
Detta med sannolikheten är kanske en grundorsak till debatten. Ty all vetenskap rymmer, precis som Danielssson en gång sade (https://www.youtube.com/watch?v=mCl6ILcocf8), inte sanning utan sannolikhet. Det tillhör vetenskapens etos, dess goda sida, att alltid vara vankelmodig inför sina upptäckter. Detta är ödmjukheten i den vetenskapliga kunskapen. Ty den som säger att vi vet, den är inte seriös vetenskapsperson. Den är sannolikt en politiker.
I socialvetenskapen har vi höga grader av osäkerheter, och därför av sannolikheter. Ja, det finns ju de som hävdar att t ex ekonomi inte är en vetenskap eftersom den inte kan förutsäga, blott förklara, och knappt ens det. Men notera då att medan socialvetenskaperna försöker förklara humana förlopp, där dynamik är ett givet, så försöker naturvetenskapen förklara ett förlopp i en omgivning som är något mindre dynamisk. I Wanås skog står en ek, som stått där sedan långt innan snapphanekrigen. Den är fortfarande ett träd, med rötter och löv, något åldrat, men i huvudsak densamme, och lever på samma sätt som då. Men vi som går omkring eken lever i ett samhälle som är kvalitativt annorlunda. Naturen är långsam och har tydligare lagar, därav kan vi finna lagar som ger förutsägelser med högre sannolikhet. Men inte med sanningar.
Vi har därför att ta till det vi tror oss veta och agera utifrån det, i vår vardag, och försöka behandla vår påverkan på naturen. Att göra vårt yttersta, inom rimliga gränser, för att inte påverka mer, utan mindre. Därför överväger du två gånger innan du köper den där speciella grillen, ty du kan tänka att du kan göra nästan samma sak på din vanliga grill.
Den tredje ståndpunkten säger helt enkelt, precis som Greta säger, informera dig. Men den säger sedan inte att du skall skämmas och att du skall vänta på nästa segelbåt som kan ta dig över Atlanten. Den tredje ståndpunkten säger att du skall tänka dig för, med hjälp av den information du har, och det förnuft du har.
Men du behöver inte vara fanatikern, som antingen knappt ens äter gräs, eller den som grillar Flintastekar. Du kan vara den som gör sitt till, genom att vara en aktsam människa, med respekt för naturen och människan.
Öllsjö den 18 oktober 2019
RSS-flöde
