Kontrapunkt var Sten Bromans TV-program. Det borde ha varit en marginell företeelse. Sex spränglärda människor i klassisk musik får höra ett stycke som de sannolikt inte hört innan, än mindre TV-publiken, som nog hellre lyssnade på Siw Malmkvist, för att sedan, genom underhållande interaktion med Sten Broman, komma fram till vilket stycke det var.
Något liknande finnes icke idag. Man brukar förklara det med att det var Sten Bromans oerhörda personlighet som skapade programmet.
Men var det verkligen så? Kontrapunkt eller musikfrågan sändes från 1964 till 1980 med Sten Broman som programledare.
Fråga Lund var ett liknande program, där lärde från Lund fick frågor, som de med den lärdes omständighet och knarrighet besvarade. Det började 1962 och sändes med Jan-Öjvind Swahn som programledare fram till 1981.
Dessa program har återkommit lite då och då, men inte vunnit den popularitet som de hade under sina glans dagar.
Någon kan säga att om man hade blott en kanal, som var fallet fram till TV2:s intåg, i slutet av 1969, var det inte så svårt att vinna popularitet. Det kan vara en delförklaring, men monopolet till trots, var människorna intresserade av programmen och roades av dem. Förklaringen faller en aning på faktumet att programmen överlevde 10 år efter öppnandet av den andra kanalen.
Sedan öppnades kanalerna för privata sändare, när den privata kanalen TV4 kom 1990. Men då hade både Fråga Lund och Kontrapunkt tappat sin dominans. Det kan således inte ha varit utbudet av kanaler som avgjorde programmens popularitet.
Eftersom det tycks som om programmen minskade i betydelse när huvudpersonerna, Swahn och Broman, försvann, kan programmens popularitet ha varit helt individbundet.
Mer skämtsamt kan jag som skåning notera att det var två skåningar som ledde programmet, varför det skånska anslaget gjorde det populärt. Än mer skämtsamt kunde min stockholmsväns förklaring vara, att folk tyckte om lyteskomik, vilket skåningar, i sig, står för.
Men tillbaka till det seriösa, och frågan om tidsandan spelade någon roll. Kan det finnas något i samhället, som fanns på 60- och 70-talet, men som sedan försvann, med början på 80-talet, som gjorde de två TV-programmen till vanliga program, med vanlig popularitet?
Bägge programmen handlade om stor kunskap. I Kontrapunkt var det nog mer beundran för kunskapen, än glädjen över den. I Fråga Lund fanns förvisso beundran för de lärdes kunskap, men där upplevdes nog kunskapen som mer nyttig, om än inte praktiskt nyttig.
Jag har en känsla, en hel del baserat på observationer som kan stödja känslan, att samhället har ideologiserats, med värderingar som övertrumfar kunskap. Hur mycket våld som än utövas i ideologin islams namn, hävdas religionsfrihet och religionsrespekt som överglänsande våldets faktum. Värderingarna trumfar kunskapen idag.
Jag har också en känsla att samhället förändras tydligt, med början på 80-talet, men kanske grundlades förändringen materiellt på 70-talet.
Nog är det paradoxalt att utbyggnaden av utbildningen, med fler och fler högskolor, med fler och fler studenter, började på slutet av 60-talet och briserade på 80-talet, då kunskapsprogrammen Fråga Lund och Kontrapunkt slutade vara populära. Fler och fler mötte den akademiska kunskapen, och programmen med akademisk kunskap minskade i popularitet.
Så, kan nergången av de två programmen förklaras av att profilerna slutade, av ideologisering på bekostnad av kunskap, eller att akademisk kunskap blev var mans och kvinnas, om inte egendom, så i alla fall upplevelse?
Dock, det finns ett fenomen som kan kullkasta all denna spekulation. Idag sitter folk flockade kring ett kunskapsprogram, På spåret, som likt Kontrapunkt är centrerat kring ett kunskapsfält, geografi, men som slår an till folks egen erfarenhet, likt Fråga Lund.
Den 11 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
Något liknande finnes icke idag. Man brukar förklara det med att det var Sten Bromans oerhörda personlighet som skapade programmet.
Men var det verkligen så? Kontrapunkt eller musikfrågan sändes från 1964 till 1980 med Sten Broman som programledare.
Fråga Lund var ett liknande program, där lärde från Lund fick frågor, som de med den lärdes omständighet och knarrighet besvarade. Det började 1962 och sändes med Jan-Öjvind Swahn som programledare fram till 1981.
Dessa program har återkommit lite då och då, men inte vunnit den popularitet som de hade under sina glans dagar.
Någon kan säga att om man hade blott en kanal, som var fallet fram till TV2:s intåg, i slutet av 1969, var det inte så svårt att vinna popularitet. Det kan vara en delförklaring, men monopolet till trots, var människorna intresserade av programmen och roades av dem. Förklaringen faller en aning på faktumet att programmen överlevde 10 år efter öppnandet av den andra kanalen.
Sedan öppnades kanalerna för privata sändare, när den privata kanalen TV4 kom 1990. Men då hade både Fråga Lund och Kontrapunkt tappat sin dominans. Det kan således inte ha varit utbudet av kanaler som avgjorde programmens popularitet.
Eftersom det tycks som om programmen minskade i betydelse när huvudpersonerna, Swahn och Broman, försvann, kan programmens popularitet ha varit helt individbundet.
Mer skämtsamt kan jag som skåning notera att det var två skåningar som ledde programmet, varför det skånska anslaget gjorde det populärt. Än mer skämtsamt kunde min stockholmsväns förklaring vara, att folk tyckte om lyteskomik, vilket skåningar, i sig, står för.
Men tillbaka till det seriösa, och frågan om tidsandan spelade någon roll. Kan det finnas något i samhället, som fanns på 60- och 70-talet, men som sedan försvann, med början på 80-talet, som gjorde de två TV-programmen till vanliga program, med vanlig popularitet?
Bägge programmen handlade om stor kunskap. I Kontrapunkt var det nog mer beundran för kunskapen, än glädjen över den. I Fråga Lund fanns förvisso beundran för de lärdes kunskap, men där upplevdes nog kunskapen som mer nyttig, om än inte praktiskt nyttig.
Jag har en känsla, en hel del baserat på observationer som kan stödja känslan, att samhället har ideologiserats, med värderingar som övertrumfar kunskap. Hur mycket våld som än utövas i ideologin islams namn, hävdas religionsfrihet och religionsrespekt som överglänsande våldets faktum. Värderingarna trumfar kunskapen idag.
Jag har också en känsla att samhället förändras tydligt, med början på 80-talet, men kanske grundlades förändringen materiellt på 70-talet.
Nog är det paradoxalt att utbyggnaden av utbildningen, med fler och fler högskolor, med fler och fler studenter, började på slutet av 60-talet och briserade på 80-talet, då kunskapsprogrammen Fråga Lund och Kontrapunkt slutade vara populära. Fler och fler mötte den akademiska kunskapen, och programmen med akademisk kunskap minskade i popularitet.
Så, kan nergången av de två programmen förklaras av att profilerna slutade, av ideologisering på bekostnad av kunskap, eller att akademisk kunskap blev var mans och kvinnas, om inte egendom, så i alla fall upplevelse?
Dock, det finns ett fenomen som kan kullkasta all denna spekulation. Idag sitter folk flockade kring ett kunskapsprogram, På spåret, som likt Kontrapunkt är centrerat kring ett kunskapsfält, geografi, men som slår an till folks egen erfarenhet, likt Fråga Lund.
Den 11 augusti 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
