Västerbotten försöker lösa problemet genom att ha höga avgifter på akutsjukvård, 600 kronor, vilket skall förmå människor att tänka till en gång till och kanske vända sig till vårdcentralen istället eller till ordinarie sjukhus.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/regiondirektoren-forklarar-vill-styra-att-farre-soker-akutvard
Problemet med det förfarandet är att den som har 10000 kronor att röra sig med per månad, efter att hyran är betald, reflekterar mer över nödvändigheten av akutbesök än den som har 35000 kronor per månad. Ja, den fattige kanske undviker akuten, även om behovet var akut. I ekonomens språk kallas det att budgetrestriktionen påverkar beslutet, kanske mer än behovet.
Därför är vårdavgiften en klassavgift som påverkar individens beslut mer ju lägre inkomst den har, oaktat akutbehovet. Därmed får vi också vård, inte efter behov, utan efter börs.
Vad gör att någon går till akuten, trots att behovet inte är akut? Är det en allmän värderingsförändring i samhället? Beror det på en systemfaktor, t ex att övrig sjukvård reflexmässigt hänvisar folk till akuten? Beror det på att speciella grupper överbelastar akutsjukvården?
Det finns undersökningar som rör direkt eller indirekt fenomenet. I en fann man att barn, 0-9 år, och unga vuxna, 20-29 år, stod för den största ökningen av akutbesök. Den senare gruppens besök kallas ibland för McDonaldseffekten, att unga är vana vid att hunger snabbt hanteras genom ett snabbt besök runt hörnet, dvs man tar snabbt till med akuten, istället för att vänta en eller några dagar på tillgång till en öppenvårdscentral. Man har också funnit att benägenhet att söka vård, dvs inte bara akutsjukvård, är högre för kvinnor, yngre, högre utbildade och de med högre inkomst. De senare kategorierna kan antyda att de som är mer resursstarka också omfattas av McDonaldseffekten. Mer resursstarka är vana att ta för sig och att undkomma köer, varför akuten uppsökes.
En undersökning fann att många som kom till akuten, med låg medicinsk allvarlighetsgrad, hade via telefon blivit hänvisad till akuten av någon annan aktör i sjukvården. Det skulle antyda att det inte blott är individerna och deras värderingar som ökar belastningen, utan även något som hör till sjukvården självt, som kanske kan kallas systemfel.
Ett sätt att delvis undkomma klassagerandet genom en hög generell avgift vid akutbesök vore att läkaren på akuten bedömer akutbehovet och fastställer avgiften efter undersökningen, med högre avgift ju lägre medicinsk allvarlighetsgrad. Förvisso finns samma problematik med att den rike har råd att slösa med akutsjukvårdens resurser, men det skulle vara en lättnad relativt idag för den fattige som verkligen behöver akutsjukvården. Läkarna skulle kanske protestera då det blir de som tynger den fattige som utnyttjar akuten med en högre avgift. Å andra sidan borde den invändningen inte finnas då läkaren kan förväntas ha den professionella attityden att blott akutsjuka skall ha rätt till akutsjukvård.
Tycker du det är ett dåligt förslag? Kom då med ett bättre, helst ett som är oberoende av klass, ty akutsjukvården är för viktig för att belastas av personer med ynkliga åkommor.
Den 3 april 2024
Sven-Olof Yrjö Collin