Intelligens minskar inte konflikt. Däremot minskar visdom, definierat som förmåga att se den andre och förstå andra drivkrafter, konflikter mellan människor. Och visdom är relaterat till klass, på så sätt att ju högre upp i klass man kommer, ju mindre visdom.
Detta fann forskare från USA. https://www.sciencemag.org/news/2017/12/lower-your-social-class-wiser-you-are-suggests-new-study
Skälet till detta utfall är att arbetarklassindivider i större utsträckning måste lära sig att dela resurser med andra, eftersom de är resurssvaga. Ju större enskild egendom, ju starkare individuella resurser, ju mindre måste individen ge sig i kast med andra och förhandla med dem och komma överens.
Det låter bestickande, men det finns kanske en hake. När man ser på konfliktnivåer, är sannolikt arbetarklassområdena mer tyngda av konflikter än medelklassområdena. Det borde de inte vara, om forskarna hade rätt.
Men den invändningen är sannolikt inte korrekt. Eftersom arbetarklassen har sådan resursbrist, kommer de ofta i kontakt med varandra, för att gemensamt utnyttja resurser. I dessa kontakter lär de sig att vara smidiga. Givetvis misslyckas smidigheten, varvid konflikt bryter ut. Men medelklassen kommer sällan i kontakt med varandra p g a behov att dela resurser. Bristen på konflikt hos dem beror således inte på deras förmåga att hantera konflikter, utan för att de aldrig kommer i situationer som kan skapa konflikt.
Vi känner alla igen den högt uppsatte, mäktige, framgångsrike, som artigt böjer sitt huvud i en väl utvecklad ödmjukhet och artighet. Det ser så bra ut. Så civiliserat. Så moget. Så vist.
Men ingen kan, så som den framgångsrike, njuta av ödmjukhet. Inget är så lätt som att vara ödmjuk när man är framgångsrik. Den som får slå från underlägsenhet, den som inte räcker upp till bordets kant, utan får smulorna från bordet, den har visst fog för sin ilska. Den har långt till ödmjukheten.
Generositet skall inte mätas i mängden en person ger, utan hur stor andel den ger. Mångmiljonärens 1000-lapp är inte ett dugg generös, relativt den underbetalda städerskans hundralapp.
När vi idag ser den sociala oron i underklassens område, kanske vi skall fråga oss, hur många interaktioner sker, och hur stor andel av dem går till konflikt? Och sedan vända oss till medelklassområdet och fråga oss, hur stor del av interaktionerna resulterar i konflikt. Den här refererade studien säger till oss, att vill vi lära oss om konflikthantering, då skall vi vända oss till de socialt tyngda områdena.
Öllsjö den 9 april 2018
Detta fann forskare från USA. https://www.sciencemag.org/news/2017/12/lower-your-social-class-wiser-you-are-suggests-new-study
Skälet till detta utfall är att arbetarklassindivider i större utsträckning måste lära sig att dela resurser med andra, eftersom de är resurssvaga. Ju större enskild egendom, ju starkare individuella resurser, ju mindre måste individen ge sig i kast med andra och förhandla med dem och komma överens.
Det låter bestickande, men det finns kanske en hake. När man ser på konfliktnivåer, är sannolikt arbetarklassområdena mer tyngda av konflikter än medelklassområdena. Det borde de inte vara, om forskarna hade rätt.
Men den invändningen är sannolikt inte korrekt. Eftersom arbetarklassen har sådan resursbrist, kommer de ofta i kontakt med varandra, för att gemensamt utnyttja resurser. I dessa kontakter lär de sig att vara smidiga. Givetvis misslyckas smidigheten, varvid konflikt bryter ut. Men medelklassen kommer sällan i kontakt med varandra p g a behov att dela resurser. Bristen på konflikt hos dem beror således inte på deras förmåga att hantera konflikter, utan för att de aldrig kommer i situationer som kan skapa konflikt.
Vi känner alla igen den högt uppsatte, mäktige, framgångsrike, som artigt böjer sitt huvud i en väl utvecklad ödmjukhet och artighet. Det ser så bra ut. Så civiliserat. Så moget. Så vist.
Men ingen kan, så som den framgångsrike, njuta av ödmjukhet. Inget är så lätt som att vara ödmjuk när man är framgångsrik. Den som får slå från underlägsenhet, den som inte räcker upp till bordets kant, utan får smulorna från bordet, den har visst fog för sin ilska. Den har långt till ödmjukheten.
Generositet skall inte mätas i mängden en person ger, utan hur stor andel den ger. Mångmiljonärens 1000-lapp är inte ett dugg generös, relativt den underbetalda städerskans hundralapp.
När vi idag ser den sociala oron i underklassens område, kanske vi skall fråga oss, hur många interaktioner sker, och hur stor andel av dem går till konflikt? Och sedan vända oss till medelklassområdet och fråga oss, hur stor del av interaktionerna resulterar i konflikt. Den här refererade studien säger till oss, att vill vi lära oss om konflikthantering, då skall vi vända oss till de socialt tyngda områdena.
Öllsjö den 9 april 2018
RSS-flöde
