Ebba Busch har erkänt sig skyldig till grovt förtal. Hon får sitt straff och sonar det.
Man undrar om man befinner sig i en bananrepublik, där brottslingar har ledande politiska poster. Till råga på allt är Ebba partiledare för ett parti som anser sig stå för gudomlig moral och som kräver hårdare straff mot brottslingar. Nu har de en partiledare som tillhör gruppen brottslingar. En kriminell partiledare.
Men brottet hon fällts för kallas för grovt förtal. Hennes brottsliga gärning bestod i att hon berättade om ett sakförhållande, att den som är juridiskt ombud för den hon har en försäljningstvist med, är en brottsling då han tidigare har varit straffad. Mannen som pekats ut som brottsling har känt mycket obehag och har lidit social skada.
Det är en oomkullrunkelig sanning att ombudet är en dömd man, dvs han har begått ett brott, likt Ebba, han har fällts för det, likt Ebba, och han har, likt Ebba, sonat sitt brott. Likt Ebba är han en fd brottsling.
Men det tycks som om lagen inte bryr sig så mycket om sanningen i utsagan, som om intentionen i Ebbas handling. Hon önskande inte sprida mer information över ärendet, utan hon önskade ta ära och redlighet av mannen, genom att insinuera att hans heder var klandervärd, mot bakgrund av att han tidigare dömts som brottsling. Det tycks vara den intentionen som gör hennes sanningssägande till grovt förtal.
Om detta är en korrekt förståelse från min sida, då må jag säga att den svenska lagen antar att svenska folket är idioter. Vad Ebba gjort är att formulera en hypotes. Med tanke på att han tidigare inte varit redlig i sitt agerande, utan brottsling, kan man då lita på honom framgent? Det står envar fritt att finna ut om det är en rimlig hypotes eller ej. Den som inte förstår att det är en hypotes, ja, den är inte en värdig medborgare och kan därför inte beaktas.
Jag har blivit skild ifrån min tjänst som professor, där grunderna för avskiljandet inte har angetts av högskolan. Jag har nyligen haft ett uppdrag på ett universitet, att leda en forskargrupp, genomföra en utredning och ha kursansvar för ett ekonomprograms avslutande kurs för examensarbete. Ett omfattande och tämligen ansvarstyngt och prestigefyllt arbete. Mina fiender, som jag har några, kunde publikt anfört att det är oerhört tvivelaktigt att en person, som en annan högskola funnit skäl att avskilja, skall fullgöra så betydelsefulla uppgifter på ett universitet.
Skulle jag kunna föra mina fiender till skranket och få dem fällda för grovt förtal? Det är uppenbart att de försökte svartmåla mig och insinuera att mitt arbete skulle medföra skada för universitetet. Smålänningarna, som inte hört om skandalerna i Skåne, skulle bli uppmärksamma på det och finna mig tveksam. Mitt namn skulle därvid lida skada.
Jag skulle inte föra mina fiender till skranket. Jag skulle finna det felaktigt om någon hade gjort det. Ty jag försöker vara en man av heder.
Heder innebär att du har gjort det du har gjort och att du därmed, antingen är stolt över det eller ber om ursäkt för det. Men du har gjort det. Att anse att något faktiskt, som jag har gjort, är förtal, att något som är sant om mig, är förtal, är att inte ta ansvar för den som jag är och den som jag var, den som gjorde det. Det finns ett namn på en person som inte tar ansvar för sitt agerande. Den kallas ynkrygg.
Att ynkryggar har företräde i svensk lag, relativt personer som anger sanningar och kastar ur sig, kanske kränkande hypoteser, är inte smickrande för svensk rätt. Den lagen, lagen för ynkryggar, är sannerligen ingen lag jag respekterar. Likt Ebba.
Men, exakt samtidigt är det inte heller smickrande att Ebba, som anser att lagen är fel, och som sitter i den lagstiftande församlingen, inte står upp för sin rättsmedvetandet och omedelbart startar ett lagstiftningsarbete som innebär att sanningssägaren går före ynkryggen. Att hon inte gör det, kan tolkas som att hon inte tror på sin egen utsaga att hon anser sig oskyldig.
Se där, en hypotes om Ebba, som, om den är sann, innebär att hon inte är rättrådig. Ett grovt förtal av Ebba. Till skranket med Sven-Olof Yrjö Collin!
Den 3 juli 2021
Man undrar om man befinner sig i en bananrepublik, där brottslingar har ledande politiska poster. Till råga på allt är Ebba partiledare för ett parti som anser sig stå för gudomlig moral och som kräver hårdare straff mot brottslingar. Nu har de en partiledare som tillhör gruppen brottslingar. En kriminell partiledare.
Men brottet hon fällts för kallas för grovt förtal. Hennes brottsliga gärning bestod i att hon berättade om ett sakförhållande, att den som är juridiskt ombud för den hon har en försäljningstvist med, är en brottsling då han tidigare har varit straffad. Mannen som pekats ut som brottsling har känt mycket obehag och har lidit social skada.
Det är en oomkullrunkelig sanning att ombudet är en dömd man, dvs han har begått ett brott, likt Ebba, han har fällts för det, likt Ebba, och han har, likt Ebba, sonat sitt brott. Likt Ebba är han en fd brottsling.
Men det tycks som om lagen inte bryr sig så mycket om sanningen i utsagan, som om intentionen i Ebbas handling. Hon önskande inte sprida mer information över ärendet, utan hon önskade ta ära och redlighet av mannen, genom att insinuera att hans heder var klandervärd, mot bakgrund av att han tidigare dömts som brottsling. Det tycks vara den intentionen som gör hennes sanningssägande till grovt förtal.
Om detta är en korrekt förståelse från min sida, då må jag säga att den svenska lagen antar att svenska folket är idioter. Vad Ebba gjort är att formulera en hypotes. Med tanke på att han tidigare inte varit redlig i sitt agerande, utan brottsling, kan man då lita på honom framgent? Det står envar fritt att finna ut om det är en rimlig hypotes eller ej. Den som inte förstår att det är en hypotes, ja, den är inte en värdig medborgare och kan därför inte beaktas.
Jag har blivit skild ifrån min tjänst som professor, där grunderna för avskiljandet inte har angetts av högskolan. Jag har nyligen haft ett uppdrag på ett universitet, att leda en forskargrupp, genomföra en utredning och ha kursansvar för ett ekonomprograms avslutande kurs för examensarbete. Ett omfattande och tämligen ansvarstyngt och prestigefyllt arbete. Mina fiender, som jag har några, kunde publikt anfört att det är oerhört tvivelaktigt att en person, som en annan högskola funnit skäl att avskilja, skall fullgöra så betydelsefulla uppgifter på ett universitet.
Skulle jag kunna föra mina fiender till skranket och få dem fällda för grovt förtal? Det är uppenbart att de försökte svartmåla mig och insinuera att mitt arbete skulle medföra skada för universitetet. Smålänningarna, som inte hört om skandalerna i Skåne, skulle bli uppmärksamma på det och finna mig tveksam. Mitt namn skulle därvid lida skada.
Jag skulle inte föra mina fiender till skranket. Jag skulle finna det felaktigt om någon hade gjort det. Ty jag försöker vara en man av heder.
Heder innebär att du har gjort det du har gjort och att du därmed, antingen är stolt över det eller ber om ursäkt för det. Men du har gjort det. Att anse att något faktiskt, som jag har gjort, är förtal, att något som är sant om mig, är förtal, är att inte ta ansvar för den som jag är och den som jag var, den som gjorde det. Det finns ett namn på en person som inte tar ansvar för sitt agerande. Den kallas ynkrygg.
Att ynkryggar har företräde i svensk lag, relativt personer som anger sanningar och kastar ur sig, kanske kränkande hypoteser, är inte smickrande för svensk rätt. Den lagen, lagen för ynkryggar, är sannerligen ingen lag jag respekterar. Likt Ebba.
Men, exakt samtidigt är det inte heller smickrande att Ebba, som anser att lagen är fel, och som sitter i den lagstiftande församlingen, inte står upp för sin rättsmedvetandet och omedelbart startar ett lagstiftningsarbete som innebär att sanningssägaren går före ynkryggen. Att hon inte gör det, kan tolkas som att hon inte tror på sin egen utsaga att hon anser sig oskyldig.
Se där, en hypotes om Ebba, som, om den är sann, innebär att hon inte är rättrådig. Ett grovt förtal av Ebba. Till skranket med Sven-Olof Yrjö Collin!
Den 3 juli 2021
RSS-flöde
