I klippet (https://youtu.be/6aNffvfWMYA) redogörs för konstruktiv journalistik. Journalister rapporterar oftast om problem, olyckor, mord och elände. Med viss rätt, ty vi människor har alltid varit intresserade av elände. Speciellt andras elände. Men som kan beröra oss. Sagorna om Rödluvan är inte intressant för att Rödluvan är snäll och går till sin mormor, utan för det hot den snälla Rödluvan utsätts för. Skillingtryck uppskattades inte för den intensiva kärleken i sångerna, utan för den intensiva olyckliga kärleken, för alla hinder som den starka kärleken blir utsatt för.
Konstruktiv journalistik innebär att journalisten inte enbart rapporterar om eländet, utan också rapporterar om hur eländet har hanterats på andra platser. Som om journalistiken först ger oss undergången, men sedan pekar på att det ändå kan vara hoppfullt.
Idag finns en svag debatt om att journalistiken är förvrängd. Journalister rapporterar ymnigt om klimatproblemet. Varje dag skrivs det åtskilliga artiklar om det problemet. Betydligt mer sällan skrivs om det som kallas hedersproblematiken, som jag föredrar att kalla skamkulturen, dvs att speciellt kvinnors frihet är problematiskt i inferiora kulturer, där de och speciellt deras sexualitet skall bevakas, på det att de inte sprider skam över gubbarna och gummorna.
Denna obalans är så oerhört tydlig. Gå till den främsta företrädaren för den politiskt korrekta journalistiken, Dagen Nyheter (DN.se), och se hur många artiklar du finner om klimatproblematiken, och om skamproblematiken. Gå därefter till dess motsats, den icke politiskt korrekta journalistiken i Samhällsnytt (samnytt.se), där rapporteringen är just rakt motsatt. Klimatkrisen är vetenskapligt bevisat och utmaningarna kring invandring är socioekonomiskt betingad. Klimatproblematiken är överdriven och invandringskrisen är kulturellt betingad.
Ingen av dem, vare sig DN eller Samhällsnytt, är uttryck för god journalistik, om man med god journalistik menar en balanserad journalistik. Faktum är att det sannolikt är omöjligt att uppnå god journalistik, om man med det menar att man rapporterar om de väsentliga händelserna, och låter de mindre väsentliga vara. Ty hur avgör man vad som är väsentlig händelse? Avgörandet görs av journalisten eller redaktören, och baseras på dennes värderingar och dennes tro på vad som kan fånga publiken. Således en kombination av subjektiva värderingar och marknad.
Goda journalister brukat hävda konsekvensneutralitet, dvs att de rapporterar men har inget ansvar för konsekvenserna av deras rapportering. Avslöjanden om Swedbanks potentiella penningtvätt i Estland, innebar att aktieägarna förlorade 20% av sin investering på två dagar. Det är inte Uppdrag Granskning som kan lastas för det, utan Swedbank, som agerat så illa. Journalisten rapporterar och samhället reagerar.
Men när journalisten rapporterar ensidigt, grundat i dennes värderingar vad som är intressant att rapportera om, då blir det ju konsekvenser som skapas av journalisten, eftersom det finns saker som inte rapporteras om. Det blir effekter i samhället som beror på journalistens obalanserade rapportering.
Det är därför en fri press är så viktig. Det är därför yttrandefrihet är så viktigt. Ty medan pressen i sin helhet kan vara oberoende, dvs rapportera om allt, kan inte den individuella journalisten eller tidningen förväntas rapportera oberoende.
Därför gäller uppmaningen från Falstaff, Fakir, ” Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok.”, men där du adderar till bok, varenda nyhetskälla.
Öllsjö den 5 mars 2019
Konstruktiv journalistik innebär att journalisten inte enbart rapporterar om eländet, utan också rapporterar om hur eländet har hanterats på andra platser. Som om journalistiken först ger oss undergången, men sedan pekar på att det ändå kan vara hoppfullt.
Idag finns en svag debatt om att journalistiken är förvrängd. Journalister rapporterar ymnigt om klimatproblemet. Varje dag skrivs det åtskilliga artiklar om det problemet. Betydligt mer sällan skrivs om det som kallas hedersproblematiken, som jag föredrar att kalla skamkulturen, dvs att speciellt kvinnors frihet är problematiskt i inferiora kulturer, där de och speciellt deras sexualitet skall bevakas, på det att de inte sprider skam över gubbarna och gummorna.
Denna obalans är så oerhört tydlig. Gå till den främsta företrädaren för den politiskt korrekta journalistiken, Dagen Nyheter (DN.se), och se hur många artiklar du finner om klimatproblematiken, och om skamproblematiken. Gå därefter till dess motsats, den icke politiskt korrekta journalistiken i Samhällsnytt (samnytt.se), där rapporteringen är just rakt motsatt. Klimatkrisen är vetenskapligt bevisat och utmaningarna kring invandring är socioekonomiskt betingad. Klimatproblematiken är överdriven och invandringskrisen är kulturellt betingad.
Ingen av dem, vare sig DN eller Samhällsnytt, är uttryck för god journalistik, om man med god journalistik menar en balanserad journalistik. Faktum är att det sannolikt är omöjligt att uppnå god journalistik, om man med det menar att man rapporterar om de väsentliga händelserna, och låter de mindre väsentliga vara. Ty hur avgör man vad som är väsentlig händelse? Avgörandet görs av journalisten eller redaktören, och baseras på dennes värderingar och dennes tro på vad som kan fånga publiken. Således en kombination av subjektiva värderingar och marknad.
Goda journalister brukat hävda konsekvensneutralitet, dvs att de rapporterar men har inget ansvar för konsekvenserna av deras rapportering. Avslöjanden om Swedbanks potentiella penningtvätt i Estland, innebar att aktieägarna förlorade 20% av sin investering på två dagar. Det är inte Uppdrag Granskning som kan lastas för det, utan Swedbank, som agerat så illa. Journalisten rapporterar och samhället reagerar.
Men när journalisten rapporterar ensidigt, grundat i dennes värderingar vad som är intressant att rapportera om, då blir det ju konsekvenser som skapas av journalisten, eftersom det finns saker som inte rapporteras om. Det blir effekter i samhället som beror på journalistens obalanserade rapportering.
Det är därför en fri press är så viktig. Det är därför yttrandefrihet är så viktigt. Ty medan pressen i sin helhet kan vara oberoende, dvs rapportera om allt, kan inte den individuella journalisten eller tidningen förväntas rapportera oberoende.
Därför gäller uppmaningen från Falstaff, Fakir, ” Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok.”, men där du adderar till bok, varenda nyhetskälla.
Öllsjö den 5 mars 2019
RSS-flöde
