I vilken mån är kvotering jämställdhet? Om man med jämställdhet avser icke-diskriminering, då är kvotering inte jämställdhet, ty kvotering är att diskriminera utifrån könsorgan. Men ser inte till personen, utan till könsorganet som kroppen bär på.
Förespråkare för kvotering säger att denna diskriminering måste till för att möjliggöra för kvinnor att få inflytande och för att kvinnor i framtiden skall bli betraktade som de personer de är, och inte bli fortsatt uteslutna p g a att de är personer utan manligt könsorgan.
Kvotering görs således för att kvinnor skall få inflytande idag, och för att de skall få tillträde i framtiden, utan kvotering, utan som personer med förmåga.
Men är kvotering en effektiv metod, dvs ger den kvinnor inflytande, och kommer kvinnor framgent att ges samma möjligheter?
Jag handleder just nu en magisteruppsats av två studenter vid Linnéuniversitetet. De ställer den mycket intressanta frågan, om man kan skönja några effekter av jämställdhetsmetoder som bygger på frivillighet och de som bygger på kvotering. De jämför svenska och norska börsnoterade aktiebolag. I Sverige finns en frivillig reglering, där bolag rekommenderas att skapa jämställda styrelser och där de utsätts för ett medialt och opinionsmässigt tryck. I Norge finns en lag som stipulerar minst 40% av endera kön.
De har en lysande idé, att individers möjligheter i en arbetsgrupp förvisso kommer genom individernas förmågor, men också vilket utrymme de får i gruppen, vilket kan bero på hur de ses och behandlas i gruppen. I grunden är frågan om kvinnor behandlas olika om de ses som inkvoterade eller som invalda på personliga meriter. I bägge fallen löper de förvisso risken att anses vara en förfördelad grupp som ges fördelar beroende på ett för verksamheten irrelevant kriterium, könsorgan. Men i det ena fallet, Norge, är de där p g a lag, medan i Sveriges fall är de där på mer frivilliga grunder.
Jag skall inte här föregripa deras teori eller deras resultat. I slutet av juni kommer de att bli kända utanför Linnéuniversitetet.
Jag tror att de flesta av oss står bakom jämställdhetens tanke, som ju är en del av jämlikhetens tanke, så elegant formulerat av Martin Luther King: ” Jag har en dröm, att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation där de inte blir dömda efter sin hudfärg, utan efter deras karaktärs innehåll.” Jämlikhetens tanke är ju tvåfaldig, att personer skall ges möjligheter utifrån sina förmågor, och att individer skall delta i samhällets utveckling utifrån de förmågor de har. Jämlikhet innebär att ge alla samma chans, och att därmed utnyttja allas förmågor. Inte minst det senare är viktigt att betona. Det är ett oerhört resursslöseri att somliga inte ges möjlighet att vara en aktiv del i samhällets utveckling p g a att de har en egenskap som är irrelevant för samhällets utveckling. Men det är även en individuell tragedi att inte få utveckla sina förmågor, bara för att man bär ett visst könsorgan.
Metoden att utnyttja samhällets individers förmågor är därför viktig. Om kvotering förvisso innebär att kvinnor får plats, men samtidigt inte ges utrymme, då har vi vunnit lite, relativt det vi hade kunnat vinna genom att kvinnor inte bara ges en plats, men också ges utrymme att få använda de förmågor de har som individer. Det vi vill uppnå är ju att könsorganet på individen skall vara betydelselöst. I ett jämställt samhälle behandlas inte könen lika, utan utan beaktande.
Försåvitt man inte ansluter till dem som hävdar existensen av en kvinnlig substans, att kvinnor, och män, har en genetisk disposition p g a könet, som gör dem olika i egenskaper. Men då är man inte för jämställdhet i grupper, ty i somliga grupper kan manliga egenskaper driva effektivitet, medan i andra grupper, med andra uppgifter kan kvinnors egenskaper driva effektiviteten. Och slutligen, i ett tredje fall, kan olikheterna av könsbundna egenskaper ge effektivitet. Könskompositionen blir en funktion av vilka egenskaper och dess kombinationer som ger effektivitet. Men även om man ansluter sig till könsessensialismen, borde man vara intresserad av att denna essens inte bara ges en plats, utan även ett utrymme.
Öllsjö den 19 maj 2020