Alla nyfödda blir utsatta för ett PKY-prov, som tydligen innebär att man därmed kan få DNA-informationen om den individen. Det görs också vävnadsprover, som sparas efter samtycke från föräldern, vilket även det kan ge DNA-information. Dessa sparas i forskningssyfte.
Nu vill Kristdemokraterna att detta register över infödda svenskar skall ställas ordningsmakten till förfogande. En ledarskribent på Svenskan, tar avstånd från det, då det innebär att förändra det kontrakt som initialt upprättades, där rätten att använda informationen blott gavs för medicinska ändamål, inte för brottsändamål. Hon tror att om man öppnar upp registret till Polisen, kommer föräldrar att vägra lämna prov, vilket innebär ett försämrat register och därmed försämrat forskningsläge.
https://www.svd.se/a/ML4m9K/ett-svek-att-oppna-pku-registret
Ledarskribenten är på en högertidning, vilket innebär att hon förväntas ha stor förståelse för landets militära skydd, men även för egendomsskydd. Dock finns det en statskritisk inställning, där staten skall vara liten, medan värnet av individen skall vara stort. Därför vill hon inte ge staten information om individernas DNA. Trots att det kunde vara ett effektivt medel i brottsbekämpning, t ex egendomsbrott.
En gång har staten fått använda registret. Det var efter mordet på Anna Lindh. Således, en djupt diskriminerande användning, där prominensbrott medges undantag, enligt devisen från Djurfarmen, I Sverige är alla lika, men några är mer lika än andra.
Min första reaktion, som demokratisk socialist, och därmed med stor grad av etatism, dvs förtroende för statens kraft och förmåga, är att brottsbekämpning är lika gott som sjukdomsbekämpning, så var så god staten, ta mitt DNA, om det innebär att banditer lättare kan fångas in och lagföras.
Vi har redan det som ledarskribenten vänder sig emot. Tullen och passpolisen har rätt att stoppa mig vid gränsen, utan att ha en grundad misstanke att jag smugglar eller tar mig in i landet illegalt. I det fallet har vi gett staten makten eller förtroendet att stoppa oss och avkräva att vi identifierar oss. När det sker för mig vid gränsövergången i Malmö, tänker jag att det är det lilla pris jag som individ får betala, för att mitt land skall få vara ett gott land, utan narkotika, illegala vapen och illegala invandrare. Det är en liten individuell uppoffring för en större sak.
Min farmors bror lärde mig den solidariteten när han sade att han inte hade något emot att få tillbaka motboken, trots besvär och hinder för alkoholinköp, och att alla individers alkoholinköp registrerades, om det innebar att supandet minskade och barn och kvinnor fick det lugnare hemma. Han hade förtroende för att staten använde information för ett gott syfte. Mitt lilla besvär av motboken står inte i rimligt förhållande till det besvär kvinnor och barn, men även alkoholisten har.
Den samhällssolidariteten är inte högerns kvinna villig att gå med på, då det innebär att staten får information om individen. Hennes tanke är kanske att vi just nu och idag, kanske hade kunnat ge det förtroendet till staten, men när väl staten fått det förtroendet, då kommer den att utvidga användandet, och snart har vi ett totalitärt samhälle, där individen finns till för staten, och inte tvärtom.
Men som den demokratiske socialisten som jag är, sätter jag min förhoppning, kanske en naiv sådan, till att staten kontrolleras av demokratin, varför staten därmed blott kan använda informationen till det som är ett gott användande, att fånga banditer och lagföra dem. Ett solidariskt samhälle, där staten är stark, genom sina registerdata, men demokratin är starkare och behärskar staten.
Den 14 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Nu vill Kristdemokraterna att detta register över infödda svenskar skall ställas ordningsmakten till förfogande. En ledarskribent på Svenskan, tar avstånd från det, då det innebär att förändra det kontrakt som initialt upprättades, där rätten att använda informationen blott gavs för medicinska ändamål, inte för brottsändamål. Hon tror att om man öppnar upp registret till Polisen, kommer föräldrar att vägra lämna prov, vilket innebär ett försämrat register och därmed försämrat forskningsläge.
https://www.svd.se/a/ML4m9K/ett-svek-att-oppna-pku-registret
Ledarskribenten är på en högertidning, vilket innebär att hon förväntas ha stor förståelse för landets militära skydd, men även för egendomsskydd. Dock finns det en statskritisk inställning, där staten skall vara liten, medan värnet av individen skall vara stort. Därför vill hon inte ge staten information om individernas DNA. Trots att det kunde vara ett effektivt medel i brottsbekämpning, t ex egendomsbrott.
En gång har staten fått använda registret. Det var efter mordet på Anna Lindh. Således, en djupt diskriminerande användning, där prominensbrott medges undantag, enligt devisen från Djurfarmen, I Sverige är alla lika, men några är mer lika än andra.
Min första reaktion, som demokratisk socialist, och därmed med stor grad av etatism, dvs förtroende för statens kraft och förmåga, är att brottsbekämpning är lika gott som sjukdomsbekämpning, så var så god staten, ta mitt DNA, om det innebär att banditer lättare kan fångas in och lagföras.
Vi har redan det som ledarskribenten vänder sig emot. Tullen och passpolisen har rätt att stoppa mig vid gränsen, utan att ha en grundad misstanke att jag smugglar eller tar mig in i landet illegalt. I det fallet har vi gett staten makten eller förtroendet att stoppa oss och avkräva att vi identifierar oss. När det sker för mig vid gränsövergången i Malmö, tänker jag att det är det lilla pris jag som individ får betala, för att mitt land skall få vara ett gott land, utan narkotika, illegala vapen och illegala invandrare. Det är en liten individuell uppoffring för en större sak.
Min farmors bror lärde mig den solidariteten när han sade att han inte hade något emot att få tillbaka motboken, trots besvär och hinder för alkoholinköp, och att alla individers alkoholinköp registrerades, om det innebar att supandet minskade och barn och kvinnor fick det lugnare hemma. Han hade förtroende för att staten använde information för ett gott syfte. Mitt lilla besvär av motboken står inte i rimligt förhållande till det besvär kvinnor och barn, men även alkoholisten har.
Den samhällssolidariteten är inte högerns kvinna villig att gå med på, då det innebär att staten får information om individen. Hennes tanke är kanske att vi just nu och idag, kanske hade kunnat ge det förtroendet till staten, men när väl staten fått det förtroendet, då kommer den att utvidga användandet, och snart har vi ett totalitärt samhälle, där individen finns till för staten, och inte tvärtom.
Men som den demokratiske socialisten som jag är, sätter jag min förhoppning, kanske en naiv sådan, till att staten kontrolleras av demokratin, varför staten därmed blott kan använda informationen till det som är ett gott användande, att fånga banditer och lagföra dem. Ett solidariskt samhälle, där staten är stark, genom sina registerdata, men demokratin är starkare och behärskar staten.
Den 14 augusti 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
