Islam var aktivistisk från början. Den var grunden i fälttåg som bl a besegrade och islamiserade Persien.
Kvinnor går med sin huvudduk i samhället. På så sätt sprids islams identitet. Först som minoritet, och då skall de muslimska kvinnorna värnas, som minoritet. När de blir i majoritet, då tenderar slöjan att bli ett tvång, som i dagens Iran.
Religionen kräver separation mellan könen, speciellt att kvinnorna separeras från männen, för att i den hederskultur som ofta går hand i hand med islam, som passar som hand i handske, för att bevara kvinnans heder. Det innebär att muslimer kräver, och i svaga och toleranta kulturer, ges acceptans för sina krav på t ex skilda badtider.
Religionen kräver att deras profet inte avbildas. När det sker, blir det upplopp och de hävdar att deras rätt till sin religion är kränkt. Som om muslimerna har ensamrätt till sin religions uttryck. Som om svenskar skulle göra upplopp i London när en viking avbildas som en blodtörstig best, eller med en hjälm med horn.
Man har uppfunnit ett ord, islamofobism, som används som nedsättande beteckning, ja man framställer islamofobin som en förödmjukande maktutövning mot i grunden svaga muslimer. Därmed försöker man reducera den helt berättigade kritiken av islam, till ett angrepp på muslimer och inte deras tro, och att vara grundlös och byggd på irrationell rädsla, istället för gedigen kunskap om islam, grundat i läsning av koranen, och i kunskap om islamiska länder.
Allt detta är exempel på hur islam, med dess utövare, är aktivister. De för sig i samhället som muslimer. De döljer sig inte som muslimer. Och de kräver att samhället skall underordna sig deras religionsutövning.
Som en person sade: “when Muslims are in the minority they are very concerned with minority rights, when they are in the majority there are no minority rights.” (Det tillskrivs Churchill, men sannolikt på oriktiga grunder).
Vägran att tolerera kritik mot sin ideologi känner vi igen. Den har vi sett tidigare. Hos fascistiska ideologier. Ty de har sanningen i sin hand. Och de använder våld för att hävda sin sanning.
islam är en fascistisk ideologi, som med våld kräver att ideologin lämnas utanför samhällets självklara demokratiska rätt att bedöma och kritisera.
Idag försöker diverse personer och organisationer att avdramatisera, ja rentvätta islam från sin fascism genom att uppfinna begreppet islamism, som de hävdar är den aktivistiska delen av islam. De hävdar att det finns ett islam, som man kan respektera och acceptera, och sedan finns det olika former av praktiker, där de dåliga praktikerna kallas islamism.
Om en idéströmning kan tolkas som A och B, är inte idéströmningen lika mycket skyldig till A och B? Kan verkligen uttolkare av en idéströmning hävda att en annan uttolkare är fel, medan dennes tolkning är den rätta? De fanatiska brukar hävda att andra är avfällingar, men andra företrädare, som vill ge sin religion legitimitet, brukar hävda att de fanatiska är oriktiga uttolkare av religionen. Det vill säga, de säger att de andra är avfällingar. Således, dessa har en sak gemensamt, de är bägge avfällingar i varandras ögon. Och, den mest falska är den som hävdar att fanatikerna är avfällingar, ty de inser att det inte är gott för deras religion att betraktas som fanatiker, varför de betecknar dem som avfällingar. Det är således inte fråga om att dessa avfällingar är avfällingar relativt religionen, utan för att de stör det omkringliggande samhällets möjlighet att acceptera religionen.
Den stora frågan är om islam kan ha olika praktiker, olika uttryck, varav några är goda och några är onda, där det onda kommer från omständigheter utanför islam, eller om islam i sig bär fröet till den ondska som vi ser muslimer utföra.
Jag hävdar att islam har det onda fröet. Den som hävdar att islam är oskyldigt till de fasor muslimer kan utveckla, har en mycket svår sits. Den måste förklara allt hat i koranen, allt hat som muslimer i olika schatteringar utvecklar, allt hat som finns i muslimska länder. De måste klara av att hävda att detta är tillfälliga historiska omständigheter som islam är oskyldigt till.
Och om det skulle vara så att islam är oskyldigt, då föds nästa fråga. Om islam är fredens religion, varför kan den inte stå emot dessa tillfälliga historiska omständigheter? Varför kan inte islam, och dess mäktiga gud, mildra all ondska, så att alla muslimska samhällen blir goda? Det är ju som om omständigheter runt islam är starkare än islam. Som om islam är en mycket svag religiös kraft. Knappt ens värdig att bry sig om.
Återigen upprepar jag mig. Nazismen har realiserats en gång. Med oerhörda konsekvenser. Beror det på tillfälliga olyckliga omständigheter, eller på att nazismen har ett ont frö som blommade ut? Finns det, likt islam, en god nazism och en ond nazism? Om nazismen har ett ont frö, skall vi bekämpa nazismen. Om nazismen var utsatt för en olycklig omständighet, då skall vi släppa lös nazisterna och inte bekämpa dem.
Både nazism och islam bär på onda frön. Därför skall nazism och islam bekämpas. Det är inte uttryck för islamofobi eller nazifobi, utan ett uttryck för kunskap och humanitära värderingar.
Den 30 juni 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Kvinnor går med sin huvudduk i samhället. På så sätt sprids islams identitet. Först som minoritet, och då skall de muslimska kvinnorna värnas, som minoritet. När de blir i majoritet, då tenderar slöjan att bli ett tvång, som i dagens Iran.
Religionen kräver separation mellan könen, speciellt att kvinnorna separeras från männen, för att i den hederskultur som ofta går hand i hand med islam, som passar som hand i handske, för att bevara kvinnans heder. Det innebär att muslimer kräver, och i svaga och toleranta kulturer, ges acceptans för sina krav på t ex skilda badtider.
Religionen kräver att deras profet inte avbildas. När det sker, blir det upplopp och de hävdar att deras rätt till sin religion är kränkt. Som om muslimerna har ensamrätt till sin religions uttryck. Som om svenskar skulle göra upplopp i London när en viking avbildas som en blodtörstig best, eller med en hjälm med horn.
Man har uppfunnit ett ord, islamofobism, som används som nedsättande beteckning, ja man framställer islamofobin som en förödmjukande maktutövning mot i grunden svaga muslimer. Därmed försöker man reducera den helt berättigade kritiken av islam, till ett angrepp på muslimer och inte deras tro, och att vara grundlös och byggd på irrationell rädsla, istället för gedigen kunskap om islam, grundat i läsning av koranen, och i kunskap om islamiska länder.
Allt detta är exempel på hur islam, med dess utövare, är aktivister. De för sig i samhället som muslimer. De döljer sig inte som muslimer. Och de kräver att samhället skall underordna sig deras religionsutövning.
Som en person sade: “when Muslims are in the minority they are very concerned with minority rights, when they are in the majority there are no minority rights.” (Det tillskrivs Churchill, men sannolikt på oriktiga grunder).
Vägran att tolerera kritik mot sin ideologi känner vi igen. Den har vi sett tidigare. Hos fascistiska ideologier. Ty de har sanningen i sin hand. Och de använder våld för att hävda sin sanning.
islam är en fascistisk ideologi, som med våld kräver att ideologin lämnas utanför samhällets självklara demokratiska rätt att bedöma och kritisera.
Idag försöker diverse personer och organisationer att avdramatisera, ja rentvätta islam från sin fascism genom att uppfinna begreppet islamism, som de hävdar är den aktivistiska delen av islam. De hävdar att det finns ett islam, som man kan respektera och acceptera, och sedan finns det olika former av praktiker, där de dåliga praktikerna kallas islamism.
Om en idéströmning kan tolkas som A och B, är inte idéströmningen lika mycket skyldig till A och B? Kan verkligen uttolkare av en idéströmning hävda att en annan uttolkare är fel, medan dennes tolkning är den rätta? De fanatiska brukar hävda att andra är avfällingar, men andra företrädare, som vill ge sin religion legitimitet, brukar hävda att de fanatiska är oriktiga uttolkare av religionen. Det vill säga, de säger att de andra är avfällingar. Således, dessa har en sak gemensamt, de är bägge avfällingar i varandras ögon. Och, den mest falska är den som hävdar att fanatikerna är avfällingar, ty de inser att det inte är gott för deras religion att betraktas som fanatiker, varför de betecknar dem som avfällingar. Det är således inte fråga om att dessa avfällingar är avfällingar relativt religionen, utan för att de stör det omkringliggande samhällets möjlighet att acceptera religionen.
Den stora frågan är om islam kan ha olika praktiker, olika uttryck, varav några är goda och några är onda, där det onda kommer från omständigheter utanför islam, eller om islam i sig bär fröet till den ondska som vi ser muslimer utföra.
Jag hävdar att islam har det onda fröet. Den som hävdar att islam är oskyldigt till de fasor muslimer kan utveckla, har en mycket svår sits. Den måste förklara allt hat i koranen, allt hat som muslimer i olika schatteringar utvecklar, allt hat som finns i muslimska länder. De måste klara av att hävda att detta är tillfälliga historiska omständigheter som islam är oskyldigt till.
Och om det skulle vara så att islam är oskyldigt, då föds nästa fråga. Om islam är fredens religion, varför kan den inte stå emot dessa tillfälliga historiska omständigheter? Varför kan inte islam, och dess mäktiga gud, mildra all ondska, så att alla muslimska samhällen blir goda? Det är ju som om omständigheter runt islam är starkare än islam. Som om islam är en mycket svag religiös kraft. Knappt ens värdig att bry sig om.
Återigen upprepar jag mig. Nazismen har realiserats en gång. Med oerhörda konsekvenser. Beror det på tillfälliga olyckliga omständigheter, eller på att nazismen har ett ont frö som blommade ut? Finns det, likt islam, en god nazism och en ond nazism? Om nazismen har ett ont frö, skall vi bekämpa nazismen. Om nazismen var utsatt för en olycklig omständighet, då skall vi släppa lös nazisterna och inte bekämpa dem.
Både nazism och islam bär på onda frön. Därför skall nazism och islam bekämpas. Det är inte uttryck för islamofobi eller nazifobi, utan ett uttryck för kunskap och humanitära värderingar.
Den 30 juni 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
