https://www.aftonbladet.se/ledare/a/gWL5k5/nu-far-vita-sluta-bli-sa-krankta
Hon ställer sig dock inte frågan, vilket privilegium hon står på, som olikt mången an, jag t ex, inte har tillgång till Aftonbladet för att föra ut mina tankar. Det är sant att hon tillhör de priviligierade, men är det p g a hennes hudfärg?
Det finns många kvinnor, som enligt intersektionalitetens budskap, är underordnade, men som är än mer underordnad än den priviligierade kvinnan som skriver i Aftonbladet.
Skulle denna vita kvinna, som således är till hälften underordnad, men till hälften tillhör de priviligierade, göra det oförlåtliga, att angripa intersektionalitet, t ex genom att påstå att en negerboll är en negerboll, då kommer alla intersektionalitetens riddare sprängande fram med dragen lans och förklarar henne som rasist.
Denna grupp av intersektionalitetens riddare har nämligen en älsklingsgrupp som de hänför, inte till livets salt, utan till livets avfall. De underordnade vita, som inte finner sig i sin underordning, utan som protesterar, på sitt sätt, pekas då ut av intersektionalitetens riddare, till att vara det värsta avfall man kan tänka sig. De är rasister, eller enligt en socialdemokrats vokabulär, är de grisar.
Det befängda är alltså att intersektionalitet, som hade kunnat vara ett vapen mot diskriminering, är en diskriminerande kultur, som används av priviligierade för att trycka ner dem utan privilegium, med argument att de har privilegium.
Den 27 februari 2021
Sven-Olof Collin