Sverigedemokraterna vill utreda och sannolikt ytterst ta bort en speciell kulturform, gangsterrapen, från Sveriges Radio. De menar att gansterrapen ”… glorifierar och rekryterar, och i förlängningen faktiskt sprider förtäckta och ibland mer uppenbara hot genom sina texter”.( https://nyheteridag.se/sd-vill-utreda-forbud-mot-gansterrap-i-sveriges-radio/)
Södereliten protesterar och menar att SR inte kan stänga av en kulturyttring. Det är en attityd som är lätt att dela. Det vore orimligt om SR skulle sitta och värdera musik, i vilken mån den glorifierar något som någon annan grupp inte önskar glorifierad. Som vanligt kommer Wagner fram på bordet, som ju glorifierade en nordisk kultur, som sedan togs upp av nazister och andra mörkerkrafter.
Emellertid!
Det är inte alls främmande för SR att undertrycka musik. Vit-makt-musik, t ex Ultima Thules tolkning av nationalsången (https://youtu.be/yxnDpxitARM), förekommer i stort sett inte i SR. En gång spelade Liza Marklund Ultima Thules låt ’Sverige, Sverige Fosterland’ (https://www.youtube.com/watch?v=SOO88g0rgWs ), när hon sommarpratade 2015. Med upprörda känslor som följd. Idag säger SR att frånvaron av den musiken handlar främst om musikens kvalité. Den som lyssnat på SR:s skvalmusik har nog svårt att tro att SR gör kvalitetsmässiga överväganden.
Det som sker är i stället ett av alla dagens uttryck för klasskampen.
Söder-kisarna värnar om en musik som uttrycker och förhärligar brutalt våld, sexism och rasism. Den accepteras då den är ett uttryck för en omhuldad grupp i landet, invandrarungdomen som växer upp i utanförskapsområden, utan hopp om framtid i ett rasistiskt Sverige. Söder-kisarna har valt ut sina offer, som de värnar. Trots deras våldsamhet, deras sexism och deras rasism. Det är ju blott den förtvivlades röst. Ett genuint uttryck från den förtryckte.
Vit-makt-musik lyssnas av en i hög grad liknande grupp. Arbetarklass av lägsta sorten, aggressiv, med begär av revansch, undanskuffad, utan resurser. Dock med mindre verkligt våld. Deras musik uttrycker också rasism, våld och i vissa mått, sexism.
Men denna grupp har inte tagits in i värmen av Söder-kisarna. De är inte offer, enligt Söder-kisarna. Tvärtom, de är förövare. De ses som rasister med villighet till våld. Till skillnad från raparna som t o m deltar i våld. Och i dagarna blev utsatta för det värsta våldet, mordet.
Den ena grupper är underklass från invandrare, den andra underklass från svenskar. Den ena är ’offer’, den andra är ’förövare’. Trots alla deras likheter, ser Söder-eliten en skillnad, som blott kan hänföras till nyrasismen, den som, mer än någon annan, ser hudfärg. Det är rasism i klasskampen tjänst, där man glorifierar en del av underklassen, medan man förtrycker en annan del av underklassen, och brunmålar den.
I den rasistiska klasskampens Sverige må man spela, ja t o m ge pris åt en form av kulturyttring, medan en annan, med vissa likheter, om än inte lika kraftigt våldsdyrkande och sexistisk, censureras, där grunden för åtskillnaden är, att den kulturella överklassen ser och identifierar…RAS.
Så ser dagens rasistiska klasskamp ut. (https://www.youtube.com/watch?v=2D5tiS-AY90)
Den 1 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
Södereliten protesterar och menar att SR inte kan stänga av en kulturyttring. Det är en attityd som är lätt att dela. Det vore orimligt om SR skulle sitta och värdera musik, i vilken mån den glorifierar något som någon annan grupp inte önskar glorifierad. Som vanligt kommer Wagner fram på bordet, som ju glorifierade en nordisk kultur, som sedan togs upp av nazister och andra mörkerkrafter.
Emellertid!
Det är inte alls främmande för SR att undertrycka musik. Vit-makt-musik, t ex Ultima Thules tolkning av nationalsången (https://youtu.be/yxnDpxitARM), förekommer i stort sett inte i SR. En gång spelade Liza Marklund Ultima Thules låt ’Sverige, Sverige Fosterland’ (https://www.youtube.com/watch?v=SOO88g0rgWs ), när hon sommarpratade 2015. Med upprörda känslor som följd. Idag säger SR att frånvaron av den musiken handlar främst om musikens kvalité. Den som lyssnat på SR:s skvalmusik har nog svårt att tro att SR gör kvalitetsmässiga överväganden.
Det som sker är i stället ett av alla dagens uttryck för klasskampen.
Söder-kisarna värnar om en musik som uttrycker och förhärligar brutalt våld, sexism och rasism. Den accepteras då den är ett uttryck för en omhuldad grupp i landet, invandrarungdomen som växer upp i utanförskapsområden, utan hopp om framtid i ett rasistiskt Sverige. Söder-kisarna har valt ut sina offer, som de värnar. Trots deras våldsamhet, deras sexism och deras rasism. Det är ju blott den förtvivlades röst. Ett genuint uttryck från den förtryckte.
Vit-makt-musik lyssnas av en i hög grad liknande grupp. Arbetarklass av lägsta sorten, aggressiv, med begär av revansch, undanskuffad, utan resurser. Dock med mindre verkligt våld. Deras musik uttrycker också rasism, våld och i vissa mått, sexism.
Men denna grupp har inte tagits in i värmen av Söder-kisarna. De är inte offer, enligt Söder-kisarna. Tvärtom, de är förövare. De ses som rasister med villighet till våld. Till skillnad från raparna som t o m deltar i våld. Och i dagarna blev utsatta för det värsta våldet, mordet.
Den ena grupper är underklass från invandrare, den andra underklass från svenskar. Den ena är ’offer’, den andra är ’förövare’. Trots alla deras likheter, ser Söder-eliten en skillnad, som blott kan hänföras till nyrasismen, den som, mer än någon annan, ser hudfärg. Det är rasism i klasskampen tjänst, där man glorifierar en del av underklassen, medan man förtrycker en annan del av underklassen, och brunmålar den.
I den rasistiska klasskampens Sverige må man spela, ja t o m ge pris åt en form av kulturyttring, medan en annan, med vissa likheter, om än inte lika kraftigt våldsdyrkande och sexistisk, censureras, där grunden för åtskillnaden är, att den kulturella överklassen ser och identifierar…RAS.
Så ser dagens rasistiska klasskamp ut. (https://www.youtube.com/watch?v=2D5tiS-AY90)
Den 1 november 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
