Ett liknande förlopp kanske skedde på Swedbank, avseende deras penningtvätt. De har nu fått 4.000.000.000 kronor i böter från Finansinspektionen, för deras slappa hanterande, men också för att de hade information som de skulle delge Finansinspektionen, men inte gav. Jag vet inte om det berodde på att de inte visste, eller att de visste, men likt de kinesiska partipamparna, hade skäl att tiga.
I mitt akademiska ämne, företagsstyrning, är detta förhållande känt när det gäller styrelsers relation till företagsledningen. Styrelser beror till stor del på företagsledningens villighet att ge information om bolaget. Samtidigt är styrelsen satt att övervaka företagsledningen. Således begär styrelsen att få information av företagsledningen, som styrelsen skall använda för att övervaka ledningen.
Här uppkommer ett delikat informationsproblem. Vi brukar tala om en upp-och-nervänd U-kurva. På x-axeln finns styrelsen grad av övervakning. På y-axeln finns kvantiteten, men framför allt kvaliteten på information som styrelsen får från företagsledningen.
Om styrelsen inte begär någon information, får de lite, och kanske aningen slumpmässig information från en ganska likgiltig ledning, ty den är ju likgiltig eftersom styrelsen verkar likgiltig.
Med stigande övervakning, och därmed stigande krav på både volym och kvalitet på information, möts det av stigande och bättre information till styrelsen från företagsledningen. Det påminner om Hawthorneffekten. I en studie av prestationer i ett arbetslag i en organisation (Howthorne works, därav namnet), fann man att, oaktat vilken faktor man påverkade, ökade produktiviteten. Det förklarades med att människor som känner sig undersökta, som får uppmärksamhet, får energi av att vara uppmärksammade. I sammanhanget med styrelsens relation till företagsledningen, kan det vara så att en mer krävande styrelse, signalerar styrelsen att den är intresserad och engagerad, och får engagemang i utbyte.
Men det finns en gräns, ett optimum av övervakning. Om styrelsen begär ännu mer, och ökar övervakningen än mer, börjar ledningen försöka undvika övervakningen genom att förvisso ge mer information, men av sämre kvalité och kanske undanhålla relevant information. Ökar övervakningen än mer, börjar ledningen t o m ge falsk information.
Svårigheten för både den kinesiska ledningen och för Finansinspektionen är således att befinna sig på optimum av övervakning, där de får den bästa informationen.
Vi har sett liknande reaktion inom redovisningens värld. När man införde bättre redovisningsstandards, IFRS (International Financial Reporting Standards), medförde det att redovisningsmanipulationen förvisso minskade, men samtidigt ökade manipulationen av reala operationer, som att man drog ner på forsknings- och utbildningssatsningar, i syfte att uppnå vad man tidigare uppnådde genom redovisningsmanipulation, att hyfsa vinsterna.
Det tycks som om människan alltid vill framstå i god dager, och att hon är villig att manipulera information så att människan framstår i god dager. Den som vill ha information måste ta hänsyn till den mänskliga tendensen.
Öllsjö den 2 april 2020