I Belarus stängde diktatorn Lukasjenko ner Internet när demonstrationerna blev för farliga. Information är farligt. Och desinformation är lika farligt. Men i Belarus fanns en kanal kvar, Telegram, som användes flitigt. Det var och är dock svårt att avgöra vad som är information och vad som är desinformation i flödet.
Vi brukar sätta vår förhoppning till den fria pressen, och inte minst, till våra statliga nyheter. Vi tänker oss att den fria pressen är vägledd av ett journalistiskt etos och att de har journalister som är tränade i kritisk metod, så att de filtrerar desinformation och blott presenterar information. Då det mesta av den fria pressen är finansierad av privata intressen och har vinstintresse, inser vi dock att nyhetsrapporteringen passerar genom ett lönsamhetsfilter. Kan man sälja fler lösnummer eller rekrytera fler prenumeranter, eller få mer klicks som man kan rapportera till sina annonsörer, blir man mer benägen till viss rapportering. Det kan således vara information, men informationen filtreras av lönsamhetsintresse.
Därför tror vi gärna att de statliga nyheterna, som inte behöver snegla på finansieringen eller vinsten, är än mer trovärdiga i sin rapportering då deras information inte behöver relateras till lönsamhet.
Dock vet vi att journalister i allmänhet har starkare vänstersympatier, varför de kan befaras välja nyheter, även om det är information, som passar deras världsbild.
Det väckte en hel del uppmärksamhet i undergroundverksamheten på Flashback, när Aftonbladet rapporterade att en man hade uttalat sig hatiskt mot vita kvinnor, när han knivhögg en kvinna. Medan mycken media rapporterade om knivdådet, var det blott Aftonbladet som hade des/information om rasismen i dådet. Undergroundmänniskorna brukar anse att Aftonbladet har en stark politisk agenda mot främlingskritik, varför de var överraskade att Aftonbladet hade des/informationen om rasismen i dådet, med tanke på att ingen annan rapporterade den des/informationen. De spekulerar i att det beror på att inte ens Aftonbladet har numer censorer som gallrar i des/informationen.
Internet och det som kallas Alternativ media, som är distinkt invandrar- och främlingskritisk, ger oss mer des/information. Det skapar risker, då desinformation och kraftigt vinklad information kan frigöra energier hos folk, med rysliga effekter. Men också sådana rysliga effekter som Lukasjenko nu får erfara.
Därför måste vi se på internet och alternativmedia som positiva bidrag till demokratin. Ett av dess mest positiva bidrag är att det ställer mycket hårdare krav på allmänheten att ha ett kritiskt sinnelag. Man kan inte, som förr, luta sig tillbaka och ha allt förtroende för en etablerad tidnings skriverier. Man måste ha garden uppe, ständigt.
Detta tillstånd ställer därför starkare krav på skolorna att utbilda eleverna, inte i vad de skall tänka, inte i värdegrunder och hållbarheter och lika värde, utan i hur man skall värdera des/information. Den kritiska förmågan, i detta hav av des/information, måste vara stark. På så sätt bidrar skolorna, och Internet och Alternativ media, till en förstärkning av demokratin.
San Bernardo den 11 september 2020
Vi brukar sätta vår förhoppning till den fria pressen, och inte minst, till våra statliga nyheter. Vi tänker oss att den fria pressen är vägledd av ett journalistiskt etos och att de har journalister som är tränade i kritisk metod, så att de filtrerar desinformation och blott presenterar information. Då det mesta av den fria pressen är finansierad av privata intressen och har vinstintresse, inser vi dock att nyhetsrapporteringen passerar genom ett lönsamhetsfilter. Kan man sälja fler lösnummer eller rekrytera fler prenumeranter, eller få mer klicks som man kan rapportera till sina annonsörer, blir man mer benägen till viss rapportering. Det kan således vara information, men informationen filtreras av lönsamhetsintresse.
Därför tror vi gärna att de statliga nyheterna, som inte behöver snegla på finansieringen eller vinsten, är än mer trovärdiga i sin rapportering då deras information inte behöver relateras till lönsamhet.
Dock vet vi att journalister i allmänhet har starkare vänstersympatier, varför de kan befaras välja nyheter, även om det är information, som passar deras världsbild.
Det väckte en hel del uppmärksamhet i undergroundverksamheten på Flashback, när Aftonbladet rapporterade att en man hade uttalat sig hatiskt mot vita kvinnor, när han knivhögg en kvinna. Medan mycken media rapporterade om knivdådet, var det blott Aftonbladet som hade des/information om rasismen i dådet. Undergroundmänniskorna brukar anse att Aftonbladet har en stark politisk agenda mot främlingskritik, varför de var överraskade att Aftonbladet hade des/informationen om rasismen i dådet, med tanke på att ingen annan rapporterade den des/informationen. De spekulerar i att det beror på att inte ens Aftonbladet har numer censorer som gallrar i des/informationen.
Internet och det som kallas Alternativ media, som är distinkt invandrar- och främlingskritisk, ger oss mer des/information. Det skapar risker, då desinformation och kraftigt vinklad information kan frigöra energier hos folk, med rysliga effekter. Men också sådana rysliga effekter som Lukasjenko nu får erfara.
Därför måste vi se på internet och alternativmedia som positiva bidrag till demokratin. Ett av dess mest positiva bidrag är att det ställer mycket hårdare krav på allmänheten att ha ett kritiskt sinnelag. Man kan inte, som förr, luta sig tillbaka och ha allt förtroende för en etablerad tidnings skriverier. Man måste ha garden uppe, ständigt.
Detta tillstånd ställer därför starkare krav på skolorna att utbilda eleverna, inte i vad de skall tänka, inte i värdegrunder och hållbarheter och lika värde, utan i hur man skall värdera des/information. Den kritiska förmågan, i detta hav av des/information, måste vara stark. På så sätt bidrar skolorna, och Internet och Alternativ media, till en förstärkning av demokratin.
San Bernardo den 11 september 2020
RSS-flöde
