Svenska högskolor har tagit efter och en del, i olika stor utsträckning, låter hållbarhet genomsyra utbildningen. Andra låter enbart delar av indoktrinering försiggå genom att ställa upp mer snäva, men ändock politiska mål för utbildningen, där studenter indoktrineras i t ex det politiska målet jämställdhet.
Studier, utförda av amerikanare och publicerade i amerikanska tidskrifter, visar ofta på att studenter i ekonomi har en högre grad av egoism, varför det ser ut som om de har rätt i sin indoktrineringstes.
Emellertid!
Studierna har tenderat att studera studenter på plats, vid ett tillfälle. Om man kan se att de har egoistiska värderingar, kan det förvisso bero på att de har fått dem genom ekonomutbildningens indoktrinering. Men det kan också bero på att de anlände till utbildningen med dessa värderingar, dvs det finns en selektion av studenter där de med egoistiska värderingar tenderar att söka sig till ekonomiutbildningar. För det tredje kan det också bero på att studenterna tillmötesgår omgivningens förväntningar på egoistisk attityd och svarar enligt förväntningarna.
Jag har nu gjort tre undersökningar kring temat om ekonomstudenters moraliska orientering. Två är publicerade (se nedan för referens) och en är under bedömning. Jag, med varierade medarbetare, har via enkät observerat ekonomstudenters attityd avseende moralisk orientering i Sverige, Ukraina och Italien. Vi har funnit små indikationer på selektion, dvs studenter som anländer till en ekonomutbildning har mer egoistiska värderingar, där vi i två undersökningar relaterat till humaniststudenter som kontrollgrupp. Vi har däremot inte funnit några tecken på indoktrinering som ökat den egoistiska orienteringen.
En del andra studier, typiskt nog utförda i andra länder än USA, har funnit liknande, dvs en aning selektion, men ingen indoktrinering.
I det senaste papert spekulerar jag stillsamt om frånvaron av indoktrinering kan bero på att jag har studerat, inte handelshögskolor utan universitet och högskolor, där ingen av dem, vid undersökningstillfället, hade antagit en politisk målsättning för sina ekonomprogram. Kan det vara så att de undersökta högskolorna var akademiska, dvs utvecklade studenternas förmåga till kritiskt tänkande istället för att, vi a indoktrinering, ansluta dem till en värderingsmässig ideologi?
Jag hade kunnat bullra på, men så gör man inte i vetenskapliga artiklar, och hävdat att akademiska aktivister tycks selektivt använda undersökningar som passar deras politiska agenda, för att propagera för och införa en politisk utbildning, dvs att verkligen etablera en indoktrinerande utbildning.
Jag kan fördra att handelshögskolor, som Jönköpings och Stockholms handelshögskolor, som ju är organiserade för att framställa lakejer till kapitalismen, ägnar sig åt indoktrinering så att studenterna blir produktiva lakejer i kapitalismens tjänst. Dock är jag tveksam till att de skall erhålla statlig finansiering för sin verksamhet. Men universitet och akademiska högskolor skall utveckla studenternas förmåga att tänka kritiskt. Basta och Amen!
En seriös akademisk utbildning borde därför varje år studera sina studenters värderingar i avsikt att granska om utbildningen är kritiskt akademisk eller om den är värderingsmässigt och ideologiskt indoktrinerande.
Den 15 juni 2023
Sven-Olof Yrjö Collin
(Mykolenko, O., Collin, S.-O-, Strokovych, A. & Basmanova, O. (2020) The impact of academic studies on ethical ideology of Ukrainian students, Journal of East European Management Studies, 25(2): 360-383
Collin, S.-O., Y. & Schmidt, M. (2020) The university influence on moral orientation of Swedish accounting students: Selection and education, Issues in Educational research, 30(1):35-37.
Collin, S-O, Liberatore, A. & Vagnoni, E. (under review). Does university influence students’ moral orientation? A survey of Italian business students.)