Marxismen är tydligast i att hävda att produktivkrafterna ger samhället den miljö vari både politik och ideologi växer och därmed bestäms. Först kommer förändringar i ekonomin, därefter återspeglas dessa i överbyggnaden, där t ex ideologin finns. Givetvis är inte kausaliteten enbart från ekonomi till ideologi, utan ideologin kan också påverka ekonomin, men huvudströmmen av påverkan går från ekonomi till ideologi.
Ett enkelt exempel är statarsystemet. Det avslutades år 1945 genom ett avtal året innan, där Sträng och Netzen såg till att Svenska Lantarbetareförbundet och Skogs- och Lantarbetsgivarna ingick ett avtal som avskaffade statarsystemet. Sträng hade sedan unga år arbetat med att organisera lantarbetare och därmed även statare. Han var socialdemokrat och detta parti drev frågan om statarsystemets avskaffande, eftersom det, enligt dem, var ett slaverisystem. Här finns således både politik och ideologi, men även kraftfulla aktörer, som Sträng, till stöd för statarsystemets upphävande. Ivar-Lo Johansson, med sina böcker ’God natt Jord’ (1933) och Bara en mor (1939) skapade uppmärksamhet på statarnas villkor. Således, ideologi, politik, kraftfulla aktörer, och t o m litteraturen drev på avskaffandet. Det som skedde 1945.
Men avskaffandet inträffade ingalunda utan ekonomins betydelse. Jordbruket var satt i stor förändring, där behovet av starkt bunden arbetskraft, som statare, minskade radikalt. Traktorn ersatte hästen, slåttermaskinen utvecklades, självbindaren utvecklades och blev billigare, o s v. Samtliga dessa förändringar innebar betydande minskning av arbetskraftsbehov. DeLaval presenterade en maskin som kunde mjölka utan stora men för kon, vilket sedan innebar att koägaren behövde betydligt mindre antal mjölkerskor. Således skedde en utveckling av produktivkrafterna som innebar dramatiskt lägre behov av arbetare inlåsta i ett statarsystem. Statarsystemet var dömt och hade, för eller senare, försvunnit p g a ekonomin, men nu försvann det sannolikt något tidigare p g a ideologi, politik, litteratur, opinion och kraftfulla aktörer. Ekonomin gav jordmånen för att överbyggnaden, med sin ideologi, politik, litteratur, starka personligheter, och opinion, skulle förändra en institution.
Idag tycks vi se samma företräde som ekonomin har relativt ideologin. I Sverige har det bränts koraner här och där. Muslimer, i Sverige och speciell i Mellanöstern, protesterade, slogs, mordhotade, brände. Mellanöstern syntes stå i brand. Dessa ideologiska utbrott till trots var Mellanöstern Sveriges mest expanderande marknad, enligt Business Sweden, 2023. Medan exporten till Nordamerika växte med 7 procent, växte exporten till Mellanöstern med 11%. Export Sweden hävdar att det inte var vapen, tändstickor eller rep som exporterades, vilket demonstranterna mot koranbränningarna skulle behövt, utan det har varit teknologi relaterat till den gröna omställningen som drivit exportframgången.
Detta är goda nyheter. Vi kan bruka vår yttrandefrihet utan att det påverkar vårt bröd och vårt smör. Samtidigt kanske det säger att Sverige inte skall lätta upp sin orientering till ekologiskt acceptabelt samhälle, utan snarare driva på det, då det innebär en stark hemmamarknad för grön teknologi, som vi sedan kan exportera, inte minst till Mellanöstern.
Politik kan således ge förutsättningar, genom stimulanser och krav, till ekonomisk utveckling, till gagn för kapitalet, landet, människorna, och i det här fallet, till gagn för naturen. Trots de liberala ekonomernas ideologiska tilltro till den fria marknaden kanske en stat, driven av en ekologisk ideologi i Riksdagen, kan driva en ekonomisk utveckling.
Ideologi, politik och ekonomi interagerar med varandra. Där det tycks som om ideologi och politik har starkare påverkan i den mån det finns en stark stat. Något kanske liberaler finner aningen motbjudande. Men sannerligen inte kapitalister, så länge staten erbjuder dem marknader och utvecklingsmöjligheter.
Slutsats? Verkligheten överträffar teorins diktande.
Den 3 april 2024
Sven-Olof Yrjö Collin