Motståndarna hävdar argumentet människors ’lika värde’, att man inte får diskriminera. Andra hävdar att vägran att ta i hand är uttryck för sexism, då det ofta är kvinnor som det handlar om. Det finns de som går längre och hävdar att det ligger riktigt unken sexism bakom, att handberöring kan ha med sexuella känslor att göra, och somliga hävdar att det är för att inte riskera att mannen blir oren om kvinnan är menstruerande. I grunden, hävdar de flesta, är det ett abrahamitiskt förakt för kvinnan, hon som egentligen blott är en mans egendom, som ligger bakom vägran att ta i hand.
Nej, menar vänsterpartisten, vi skall inte gräva i andras motiv till sitt agerande. Har de en religion som förbjuder dem att ta i hand, måste vi, med religionsfriheten och åsiktsfriheten som grund, ge dem den rätten. Annat vore förtryck av andras tankefrihet.
Nazisterna i Trelleborg har muntert vädrat morgonluft. De står enade med Vänsterpartiet.
De menar, likt vänsterpartisten, att om man har en lära som föreskriver ett agerande, kan man inte hindras i det, om det inte är olagligt. De kommer att stödja Vänsterpartiets kamp för tankefriheten. Ty det innebär att de inte behöver ta judar i hand.
Kritiken upprepar sina argument och hävdar att nazisternas vägran att ta en jude i hand beror på deras antisemitism, varför det inte skall tolereras. Nazisterna hänvisar emellertid till vänsterpartisten och hävdar att motivet är likgiltigt. De har en tanke att man inte skall beröra judar, och vilket skäl de har till det är likgiltigt. De är förhindrade av sin religion att ta en jude i hand. Och de kräver respekt för deras agerande och att inte behöva utsättas för förtryck.
Nazisterna och kommunisterna går därmed, inte hand i hand, men väl sidan om varandra i Trelleborg, i en gemensam kamp för tankefriheten. Inte för inte kallar man detta för Trelleborgs Molotov-Ribbentrop-pakten.
Den 3 mars 2021
Sven-Olof Collin