NK skall sluta sälja pälskläder, där pälsen kommer från djur som enbart fötts upp för sin päls. Gott, tänker många. Det är absurt att djur skall födas upp blott för att ge människor flärden av en päls. Ty människan är i stånd att producera liknande klädespersedlar, med samma uttryck, och kanske med samma värmeförmåga.
Däremot sägs inget om t ex läderskor. De kan tas undan då lädret kanske kommer från djur som fötts upp, inte för att bli skor, utan för att bli mat.
Men, exakt vad är skillnaden mellan djur som föds upp för att bli päls, relativt rådjuren i en fålla, som födds upp för att bli en rådjurssadel en lördags kväll? Flärd i bägge fallen. Uppfödda för flärden på överkroppen eller flärden på bjudningen. I bägge fallen finns alternativ. Kanske inte så flärdfyllda, men en yllekappa och en bönsoppa är alternativ.
Rådjuret kanske kan försvaras genom att det foder rådjuret ätit utgör mat för dem, men inte för oss. Därför har djuret processat något vi inte kan. I pälsens fall krävs därför att pälsdjuret äter det som vi inte kan äta.
Men i rådjurets fall tillkommer ytterligare en sak, att rådjuret befinner sig på en plats som inte går att använda till något annat vettigt, dvs alternativkostnaden är i stort sett noll. Men, kanske ett annat djur, med förmåga att skapa lika mycket kött, med lika mycket näringsinnehåll, men kanske inte så välsmakande, kan ersätta rådjuret. Då har rådjuret en alternativkostnad, och kan väljas bort. Blott vilda rådjur kan sannolikt saluföras utan att drabbas av domen: Hyckleri.
Pälsdjuret har sannolikt inte alternativkostnader som är noll, eller nära noll. Visst producerar pälsdjuren kanske en päls som människan har svårt att helt imitera. Men vackra kappor och varma kappor kan människan producera i sina fabriker, varför pälsdjurets produktion av päls är onödig, annat än för flärd.
Hur är det då med kyrkor (vari jag innefattar moskéer och synagogor)? Kyrkor är oerhörda investeringar, som kostar mycket varje år, och som är för vidskeplighet, dvs en form av flärd. De ger människor behaget av att vara underkastad ett monster som de tror gör dem lyckliga, eller i alla fall inte olyckliga (ja, förutom de 6 miljoner som mördades i Förintelsen och de 5 miljoner som mördades i Holodomor, m fl).
De resurser som används för att bygga nya kyrkor och de som används för att underhålla kyrkor hade kunnat användas till mer produktiva investeringar och kostnader, som t ex sjukhus och skolor. Vård och kunskap istället för vidskepelsens flärd.
Slutsatsen får nog bli den, att varje tid har sin accepterade och icke accepterade flärd. Idag, i Stockholm, är pälsen icke accepterad, medan rådjurssadel och kyrkor är accepterad flärd.
Den 12 mars 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
Däremot sägs inget om t ex läderskor. De kan tas undan då lädret kanske kommer från djur som fötts upp, inte för att bli skor, utan för att bli mat.
Men, exakt vad är skillnaden mellan djur som föds upp för att bli päls, relativt rådjuren i en fålla, som födds upp för att bli en rådjurssadel en lördags kväll? Flärd i bägge fallen. Uppfödda för flärden på överkroppen eller flärden på bjudningen. I bägge fallen finns alternativ. Kanske inte så flärdfyllda, men en yllekappa och en bönsoppa är alternativ.
Rådjuret kanske kan försvaras genom att det foder rådjuret ätit utgör mat för dem, men inte för oss. Därför har djuret processat något vi inte kan. I pälsens fall krävs därför att pälsdjuret äter det som vi inte kan äta.
Men i rådjurets fall tillkommer ytterligare en sak, att rådjuret befinner sig på en plats som inte går att använda till något annat vettigt, dvs alternativkostnaden är i stort sett noll. Men, kanske ett annat djur, med förmåga att skapa lika mycket kött, med lika mycket näringsinnehåll, men kanske inte så välsmakande, kan ersätta rådjuret. Då har rådjuret en alternativkostnad, och kan väljas bort. Blott vilda rådjur kan sannolikt saluföras utan att drabbas av domen: Hyckleri.
Pälsdjuret har sannolikt inte alternativkostnader som är noll, eller nära noll. Visst producerar pälsdjuren kanske en päls som människan har svårt att helt imitera. Men vackra kappor och varma kappor kan människan producera i sina fabriker, varför pälsdjurets produktion av päls är onödig, annat än för flärd.
Hur är det då med kyrkor (vari jag innefattar moskéer och synagogor)? Kyrkor är oerhörda investeringar, som kostar mycket varje år, och som är för vidskeplighet, dvs en form av flärd. De ger människor behaget av att vara underkastad ett monster som de tror gör dem lyckliga, eller i alla fall inte olyckliga (ja, förutom de 6 miljoner som mördades i Förintelsen och de 5 miljoner som mördades i Holodomor, m fl).
De resurser som används för att bygga nya kyrkor och de som används för att underhålla kyrkor hade kunnat användas till mer produktiva investeringar och kostnader, som t ex sjukhus och skolor. Vård och kunskap istället för vidskepelsens flärd.
Slutsatsen får nog bli den, att varje tid har sin accepterade och icke accepterade flärd. Idag, i Stockholm, är pälsen icke accepterad, medan rådjurssadel och kyrkor är accepterad flärd.
Den 12 mars 2022
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
