En mycket kortlivad rektor vid Hkr formulerade den frågan. Han hann inte göra något åt saken förrän han fick lämna högskolan.
Frågan gnager. Varför finns inte en världsledande högskola i Sverige? (jag använder uttrycket högskola och inkluderar där både de läroanstalter som har rätt att ge doktorsexamen, och därför kallas universitet, och högskolor, som saknar generell rätt att ge doktorsexamen) Saknas lärare som kan skapa en världsledande högskola? Saknas finansiella medel för att finansiera en sådan skola? Saknas akademiska ledare som kan leda högskolorna? Saknas styrsystem för att skapa en världsledande högskola? Finns det andra hinder för att skapa en världsledande högskola?
Människor saknas inte. Jag tror mig vara i stånd att utifrån mitt nätverk kunna komponera ett akademiskt lag som skulle ge avancerad utbildning och, om inte världsledande, så i alla fall Europaledande forskning i företagsekonomi.
De är emellertid fördelade på olika högskolor. Några i Lund, i Halmstad, Kristianstad, Göteborg, Umeå, Uppsala, Stockholm, Gävle m fl platser. Är vi då utsatta för Gauss-kurvans tyranni? Akademikerna är som alla andra, normalfördelade. Det finns en svans till höger om puckeln, den som jag skulle vilja se på en plats. Det finns en svans till vänster, den som kanske ingen skulle vilja se på en läroanstalt. Och sedan finns puckeln. Där majoriteten finns.
Men puckeln behöver inte vara ett problem. Puckeln kan dras till höger, mot den högra svansen. Vad krävs för att dra puckeln till höger?
Jag uttrycker alla dessa som ’måsten’, dvs som nödvändiga element för att skapa en världsledande skola. Men som tränad forskare ställer man frågan, om något ’måste’ är så starkt att det kan vara orsak till de andra ’måsten’. Kan något ’måste’ blott vara en effekt av ett annat ’måste’, som förvisso är nödvändigt för att få effekten, den goda högskolan, men som kan uppstå, eller som uppstår som konsekvens av något av de andra ’måsten’.
Min erfarenhet, som ju då inte är generell utan högst arbiträr, är att av alla ’måsten’ finns två ’måsten’ som är mer ’måsten’ än de andra ’måsten’. Dragare och akademiska ledare är de ’måsten’ som kan skapa de andra ’måsten’, och därmed skapa uppsättningen av alla 7 ’måsten’.
Om detta är korrekt, innebär det att avsaknad av världsledande högskolor beror främst på avsaknad av akademiska ledare och dragare.
Men, jag har ju mitt nätverk av personer, där många uppfyller kriteriet på att vara dragare. Somliga agerar som dragare. Andra förhindras i sitt dragande. Därmed kanske det finns en mer dominant förklaring till avsaknaden, de akademiska ledarna.
Om detta är korrekt, varför arbetar inte de akademiska ledarna för att etablera de ’måsten’ som krävs?
En mycket mörk, och kanske helt oriktig spekulation, är att högskolorna leds, inte av akademiska ledare, utan av puckeln. I landet av konsensus och jantelagen, väljs akademiska chefer, inte för att de är akademiska ledare, utan för att de ger lugn och ro till puckeln.
De som befinner sig i den högra svansen är så duktiga att de kan överleva i nästan alla system, om än med klagomål på att inte bli uppmärksammade och hyllade. Men med deras höga kursutvärderingar och deras många publikationer med många citeringar, får de existera på högskolorna, men inte som föredöme eller som dragare, utan som solitärer.
Låt mig avsluta med en enkel, tillfällig observation. I mina kursutvärderingar har jag alltid bett studenterna bedöma varje lärare på kursen. Jag har sedan redovisat studenternas bedömning publikt, i ett officiellt dokument. Jag har kritiserats för detta tilltag. Det har ansetts ’hänga ut’ lärare. Det har ansetts vara att befrämja popularitetstävlingar av lärare. I en kurs jag nyligen deltagit i, fanns varje lärare med för studenterna att bedöma i kursutvärderingen. Men utfallet redovisades inte publikt. Ingen lärare fick veta vad de andra lärarna fick för omdöme av studenterna. Det redovisades inte i lärarkollegiet, utan blott individuellt till varje lärare.
Detta är att låta puckeln, eller t o m låta den vänstra svansen styra informationen. Och därmed vad som uppmärksammas och vad som får styreffekt. Detta kan vara en liten, men ändock orsak till att vi inte har högskolor som är lika framgångsrika som våra lastbilsföretag.
Ve och fasa, tänk om det är den vänstra puckeln som styr?
Öllsjö den 2 juli 2018
Frågan gnager. Varför finns inte en världsledande högskola i Sverige? (jag använder uttrycket högskola och inkluderar där både de läroanstalter som har rätt att ge doktorsexamen, och därför kallas universitet, och högskolor, som saknar generell rätt att ge doktorsexamen) Saknas lärare som kan skapa en världsledande högskola? Saknas finansiella medel för att finansiera en sådan skola? Saknas akademiska ledare som kan leda högskolorna? Saknas styrsystem för att skapa en världsledande högskola? Finns det andra hinder för att skapa en världsledande högskola?
Människor saknas inte. Jag tror mig vara i stånd att utifrån mitt nätverk kunna komponera ett akademiskt lag som skulle ge avancerad utbildning och, om inte världsledande, så i alla fall Europaledande forskning i företagsekonomi.
De är emellertid fördelade på olika högskolor. Några i Lund, i Halmstad, Kristianstad, Göteborg, Umeå, Uppsala, Stockholm, Gävle m fl platser. Är vi då utsatta för Gauss-kurvans tyranni? Akademikerna är som alla andra, normalfördelade. Det finns en svans till höger om puckeln, den som jag skulle vilja se på en plats. Det finns en svans till vänster, den som kanske ingen skulle vilja se på en läroanstalt. Och sedan finns puckeln. Där majoriteten finns.
Men puckeln behöver inte vara ett problem. Puckeln kan dras till höger, mot den högra svansen. Vad krävs för att dra puckeln till höger?
- Det måste finnas ’föredöme’ i den högra svansen. De anvisar riktningen för puckeln rörelse.
- Det måste finnas ’dragare’ i den högra svansen som är villiga och som har förmågan att dra puckeln åt höger. Solitärer, som är duktiga, men som inte interagerar med puckelns individer, är av intet värde.
- Det måste finnas en akademisk kultur som uttrycker viljan att dra och att följa dragningen åt den högra svansen.
- Det måste finnas akademiska ledare som företräder den akademiska kulturen. De behöver nödvändigtvis inte tillhöra den högra svansen, men de måste företräda riktningen, att dra alla till den högra svansen.
- Det måste finnas ett belöningssystem som befrämjar puckelns dragning åt den högra svansen genom att befrämja de som drar sig åt den högra svansen, och befrämja ’dragarna’ i sitt dragande.
- Det måste finnas ett understödjande system, t ex av vidareutbildning, som drar puckeln åt höger. Med vidareutbildning avses förvisso kurser, men även andra former av aktiviteter som ger vidareutbildning, t ex konferensdeltagande, deltagande i framstående lärares kurser, deltagande i framstående forskares forskningsprojekt.
- Det måste finnas avskiljande, dvs att man kan avskilja de som inte reagerar positivt på dragningen åt den högra svansen. Avskiljande kan ske genom uppsägning och omplacering, eller genom att de ovilliga ges betydelselösa platser och inte tillåts påverka verksamheten.
Jag uttrycker alla dessa som ’måsten’, dvs som nödvändiga element för att skapa en världsledande skola. Men som tränad forskare ställer man frågan, om något ’måste’ är så starkt att det kan vara orsak till de andra ’måsten’. Kan något ’måste’ blott vara en effekt av ett annat ’måste’, som förvisso är nödvändigt för att få effekten, den goda högskolan, men som kan uppstå, eller som uppstår som konsekvens av något av de andra ’måsten’.
Min erfarenhet, som ju då inte är generell utan högst arbiträr, är att av alla ’måsten’ finns två ’måsten’ som är mer ’måsten’ än de andra ’måsten’. Dragare och akademiska ledare är de ’måsten’ som kan skapa de andra ’måsten’, och därmed skapa uppsättningen av alla 7 ’måsten’.
Om detta är korrekt, innebär det att avsaknad av världsledande högskolor beror främst på avsaknad av akademiska ledare och dragare.
Men, jag har ju mitt nätverk av personer, där många uppfyller kriteriet på att vara dragare. Somliga agerar som dragare. Andra förhindras i sitt dragande. Därmed kanske det finns en mer dominant förklaring till avsaknaden, de akademiska ledarna.
Om detta är korrekt, varför arbetar inte de akademiska ledarna för att etablera de ’måsten’ som krävs?
En mycket mörk, och kanske helt oriktig spekulation, är att högskolorna leds, inte av akademiska ledare, utan av puckeln. I landet av konsensus och jantelagen, väljs akademiska chefer, inte för att de är akademiska ledare, utan för att de ger lugn och ro till puckeln.
De som befinner sig i den högra svansen är så duktiga att de kan överleva i nästan alla system, om än med klagomål på att inte bli uppmärksammade och hyllade. Men med deras höga kursutvärderingar och deras många publikationer med många citeringar, får de existera på högskolorna, men inte som föredöme eller som dragare, utan som solitärer.
Låt mig avsluta med en enkel, tillfällig observation. I mina kursutvärderingar har jag alltid bett studenterna bedöma varje lärare på kursen. Jag har sedan redovisat studenternas bedömning publikt, i ett officiellt dokument. Jag har kritiserats för detta tilltag. Det har ansetts ’hänga ut’ lärare. Det har ansetts vara att befrämja popularitetstävlingar av lärare. I en kurs jag nyligen deltagit i, fanns varje lärare med för studenterna att bedöma i kursutvärderingen. Men utfallet redovisades inte publikt. Ingen lärare fick veta vad de andra lärarna fick för omdöme av studenterna. Det redovisades inte i lärarkollegiet, utan blott individuellt till varje lärare.
Detta är att låta puckeln, eller t o m låta den vänstra svansen styra informationen. Och därmed vad som uppmärksammas och vad som får styreffekt. Detta kan vara en liten, men ändock orsak till att vi inte har högskolor som är lika framgångsrika som våra lastbilsföretag.
Ve och fasa, tänk om det är den vänstra puckeln som styr?
Öllsjö den 2 juli 2018
RSS-flöde
