Det finns handledare och examinatorer som anser att studenter inte skall använda examensarbeten som källor i sina examensarbeten eftersom de inte anses vara vetenskapliga.
I Etikprövningslagens andra paragraf definieras forskning: ”vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete eller vetenskapliga studier genom observation, om arbetet eller studierna görs för att hämta in ny kunskap, och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete eller sådana studier som utförs endast inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå”. Således stämmer staten in i attityden att examensarbeten inte är forskning.
Det är en förödmjukande inställning till examensarbetens kvalité, men kan var korrekt i den mån högskolorna, som producerar dessa examensarbeten, har brister i lärarnas kompetens.
I den kurs för examensarbete på civilekonomutbildningen, som var min sista som kursansvarig, och som motsvarar magisternivå, står som ett mål: ”självständigt planera och genomföra en vetenskaplig studie med praktiska implikationer, på begränsad tid”. För mig, och mina kollegor på kursen, har det aldrig varit någon tvekan. Examensarbeten har vetenskaplighet som mål. Sedan är det en annan sak att det målet kan uppfyllas i olika hög grad, vilket inte sällan återspeglas i betyget på examensarbetet.
Med det självklara målet har jag, och mina kollegor, kunnat använda studenters examensarbete, inte minst deras data, som grund för en vetenskaplig artikel, där studenterna självfallet varit medförfattare, även om de aldrig varit delaktiga i transformationen.
Som exempel kan nämnas två artiklar.
Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P. and Collin, S-O (2009), ‘What explains the extent and content of social and environmental disclosures on corporate websites: a study of social and environmental reporting in Swedish listed corporations, Corporate Social Responsibility & Environmental Management, 16(6): 352-364.
I denna artikel användes studenten Blank, V.s data och delar av hennes teori. Den publicerades i en god tidskrift och har idag 715 citeringar, vilket beror på att den blivit något av en stående referens i den typen av undersökningar. Inte utan uppblåst stolthet tror jag att studenten Blank, V. är en av Sveriges mest citerade studenter i företagsekonomi.
Collin, S.-O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. (2009), ‘Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories ´, Critical Perspectives on Accounting, Vol 20, 141-174.
I denna artikel användes Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. data, och något av deras teori. Den publicerades i en mycket god tidskrift och har idag 285 citeringar.
Dessa uppsatser har varit självständiga arbeten, men var beroende av handledarna, som sparrade, pressade, tryckte på, berömde, diskuterade, kritiserade studenterna under deras arbete. Kombinationen av det handledararbetet och studenternas förmåga gav ett examensarbete som kunde transformeras till artikel.
Graden av vetenskaplighet i studenters examensarbete beror på studenternas och handledarnas förmågor. Därav kommer mitt påstående att, i den mån studenters examensarbete saknar vetenskaplig halt och inte kan användas, lägst som referens i ett annat examensarbete, och högst som material för transformering till artikel, beror delvis på kvalitén på handledarna.
Oerfarna, oengagerade, men främst, handledare med bristande vetenskaplig kompetens, leder till examensarbeten som inte kan uppnå kursmålet på vetenskapligt arbete. I företagsekonomi finns det många lärare som får vara handledare, trots att de saknar kunskap i en del grundläggande analysmetoder, främst på den kvantitativa sidan, och i observationsmetoder, som t ex enkäter. Studenter som tilldelas handledare med bristande handledarkompetens får därmed inte den sparring och det kravställande som kan förmå dem att uppnå kursmålet om vetenskapligt arbete.
Statens definition på forskning, som jag citerade ovan, är således en anpassning till högskolornas oförmåga att tillhandahålla kompetenta handledare. Den student som tilldelas en sådan handledare har blivit lurad på den handledarkompetens den har rätt att få. Staten, som betalar högskolorna för deras arbete, har blivit lurad på pengar, för att avlöna de som inte kan utföra det arbete som skattebetalarna har rätt att kräva.
Statens definition av forskning är ett uttryck för, och ett erkännande av svindleri, där studenten och samhället får betala med lägre akademisk kompetens.
Min praktiska slutsats är att de akademiska institutioner som inte producerar några examensarbeten som kan transformeras till vetenskapliga artiklar borde omedelbart förlora sin rätt att examinera examensarbeten.
Den 9 maj 2023
Sven-Olof Yrjö Collin