https://www.ingridochmaria.se/2019/07/28/faran-med-allt-fler-muslimer-pa-apoteken-apoteksdorrarna-riskerar-att-stangas-for-oss/
Denna hypotes publicerades på Ingrid Carlqvists och Maria Celanders hemsida. En åklagare ansåg att detta uttryckte missaktning mot muslimer och var därmed hets mot folkgrupp.
(https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/ingrid-carlqvist-och-maria-celander-infor-ratta-for-hets-mot-folkgrupp)
Helsingborgs Tingsrätt fann att artikeln inte var hets mot folkgrupp. Åklagaren driver emellertid saken vidare och har överklagat till hovrätten.
I ett media, Expo, som är på andra sidan som damernas hemsida, och därför, med dialektikens logik, befinner sig i samma källarplan som damerna, skrev en journalist, Daniel Vergara, ilsket om SVT:s beskrivning, att SvT inte tillräckligt hade gått igenom vad damerna gjorde i övrigt och vad de hade gjort. Det är inte lätt att inse varför damerna ursprung hade något med nyheten om det misstänkta brottet att göra. Som om Vergaras artikel skall granskas utifrån vad Vergara gjort tidigare i livet. Men Vergara står inte på förnuftets sida, utan på viljans sida.
Vergara var inte intresserad av att debattartikeln tog upp ett möjligt samhällsproblem, att människor kan ha lojalitet som strider mot deras arbetes ansvar. Inte heller åklagaren fann hypotesen intressant, utan betecknade den som hets mot folkgrupp.
Det finns de som arbetar med liknande hypoteser i vetenskapen. Man framför där, t ex att det är sannolikt att en man, med en viss erfarenhet, tenderar att rekrytera en person som liknar honom. Det kallas likhetsattraktionshypotesen. Ännu har ingen av de artiklar och uppsatser som framför den hypotesen, vad jag vet, dragits inför domstol. Trots att det kan ses som att uttrycka missaktning mot t ex män som grupp, för att de befrämjar sin egen grupp.
Det är därför inte långsökt att tänka sig att, om de anställda kan påverka försäljningen av läkemedel, att de i bristsituationen föredrar att sälja till någon lik dem själva, och definitivt försöka undvika sälja till någon som demonstrativt är mot deras ideologi, t ex jag, med mitt märke som visar min avsky för abrahamitiska religioner.
Denna hypotes kan t o m grundas än starkare genom att bygga på hypotesen att människor som hänger sig åt en ideologi, islam, som särskiljer dem från andra, och som mycket hårt bestraffar de som bryter sig ur ideologin, har ett starkt gruppatos. På detta lagras sedan att många av muslimerna har sitt ursprung i länder där klankulturen är stark, vilken innebär att man i första hand har lojalitet mot klanen, och inte mot arbetsgivaren eller staten, och minst av allt, mot samhället.
Jag anser således att insändarens hypotes är rimlig att pröva. Samtidigt är det rimligt att kräva att arbetsgivaren, apoteken, säkerställer att personalen inte kan diskriminera kunder. Men den diskriminering, som jag nämnde ovan, kan ske på många grunder, inte blott religiösa eller etniska, varför de måste säkerställa att alla kunder behandlas lika.
Det åklagaren och Expo gör, är att bedriva hets mot tanke- och yttrandefriheten. Den vi så mycket behöver för att kunna skapa kunskap om vårt samhälle.
Alternativet är att jag, som ansvarig handledare för studenter, måste säga till de studenter som vill undersöka likhetsattraktionen, att ni kan beakta kön, ålder, utbildning, socialt ursprung, politisk åskådning, ty kring dessa finns inga fobier som är så starka att åklagare kommer springandes. Men för allt i världen, ta inte med religiös ideologi, om ni därmed kommer att fråga om islam. Förvisso kan ni fråga om de ständiga slagpåsarna, judar och kristna, men absolut inte om muslimer. Ty, måste jag säga till mina studenter, idag finns en islamfobi, som säger att de som är i islam, är oberörbara.
Den 30 december 2020
Sven-Olof Collin