En kvinna ber en läkare skriva ut p-piller. Läkaren vägrar, ty han är sträng katolik och anser att människa inte skall påverka den gudomliga fortplantningen. Den upplysta människan kräver att läkaren ändrar sitt beslut eller lämnar läkarprofessionen. P-piller är ett sätt för kvinnan att ta kontroll över konsekvenser av hennes sexualitet, som bl a innebär att hon får en större frihet i samhället.
En man kommer in med sin nyfödde pojke och önskar få pojken omskuren. Läkaren vägrar göra ingreppet med hänvisning till att det är att skända en människas kropp utan människans medtycke och att det saknas medicinska skäl. Läkarens säger sig överhuvudtaget inte vilja spilla tid på folks vidskepligheter. En läkare har viktigare saker än att tillfredsställa folks vidskeplighet. Den upplyste människan stödjer läkaren fullt ut.
Vilken, om någon, är principen som ger den upplyste rätt att förkasta den förstes agerande, men stödja den andres agerande?
Uppenbart har den upplyste inte en princip att läkarens individuella övertygelse får avgöra dess agerande, ty då skulle bägges agerande vara acceptabelt.
En läkare har således inte rätt till individuell övertygelse. Det kan anses riktigt på en annan grund, nämligen att läkaren tillhör en profession och därför måste företräda de värderingar som professionen har.
I bägge fallen handlar det inte om sjukdom, att ta bort eller lindra lidande genom sjukdom, varför lidandet genom sjukdom inte kan vara principen.
Det kan handla om ett mer framsynt agerande, där lidande genom ovälkommen graviditet och barn förhindras genom P-piller. Men den vidskeplige hävdar då att en oomskuren pojke kommer att få ett socialt lidande i framtiden, då den inte kommer att kunna vara med i de vidskepligas krets.
Mot det invänder den upplyste att pojkens lidande endast finns i kretsar av människor med en oacceptabel vidskeplighet. Felet är de vidskepligas vidskepelse, som blott är värderingar, medan ett liv för kvinnan med ett oönskat barn, griper in i kvinnans liv, oaktat värderingar, ty ett barn existerar, oaktat värderingar, och kräver uppoffringar.
Grunden för den upplystes värdering är således att den inte accepterar de vidskepligas värderingar. Den upplyste är intolerant mot värderingar, som den vägrar likställa med materiella förhållanden. Ytterst hävdar den att medan värderingar är val, är materiella effekter inte val. Den som gör ett val, grundat i vidskepliga värderingar, får stå sitt kast.
Den 27 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
En man kommer in med sin nyfödde pojke och önskar få pojken omskuren. Läkaren vägrar göra ingreppet med hänvisning till att det är att skända en människas kropp utan människans medtycke och att det saknas medicinska skäl. Läkarens säger sig överhuvudtaget inte vilja spilla tid på folks vidskepligheter. En läkare har viktigare saker än att tillfredsställa folks vidskeplighet. Den upplyste människan stödjer läkaren fullt ut.
Vilken, om någon, är principen som ger den upplyste rätt att förkasta den förstes agerande, men stödja den andres agerande?
Uppenbart har den upplyste inte en princip att läkarens individuella övertygelse får avgöra dess agerande, ty då skulle bägges agerande vara acceptabelt.
En läkare har således inte rätt till individuell övertygelse. Det kan anses riktigt på en annan grund, nämligen att läkaren tillhör en profession och därför måste företräda de värderingar som professionen har.
I bägge fallen handlar det inte om sjukdom, att ta bort eller lindra lidande genom sjukdom, varför lidandet genom sjukdom inte kan vara principen.
Det kan handla om ett mer framsynt agerande, där lidande genom ovälkommen graviditet och barn förhindras genom P-piller. Men den vidskeplige hävdar då att en oomskuren pojke kommer att få ett socialt lidande i framtiden, då den inte kommer att kunna vara med i de vidskepligas krets.
Mot det invänder den upplyste att pojkens lidande endast finns i kretsar av människor med en oacceptabel vidskeplighet. Felet är de vidskepligas vidskepelse, som blott är värderingar, medan ett liv för kvinnan med ett oönskat barn, griper in i kvinnans liv, oaktat värderingar, ty ett barn existerar, oaktat värderingar, och kräver uppoffringar.
Grunden för den upplystes värdering är således att den inte accepterar de vidskepligas värderingar. Den upplyste är intolerant mot värderingar, som den vägrar likställa med materiella förhållanden. Ytterst hävdar den att medan värderingar är val, är materiella effekter inte val. Den som gör ett val, grundat i vidskepliga värderingar, får stå sitt kast.
Den 27 maj 2021
Sven-Olof Yrjö Collin
RSS-flöde
