Med sitt oerhörda underskott i sin handelsbalans, endast räddat av faktumet att dollarn är en världsvaluta, tror Trump att underskottet kan minskas, och produktionen i USA, och därmed arbetstillfällen, kan öka genom en politik som påminner om merkantilism.
Mot denna tanke står frihandelns tro att konsumenterna får bättre och billiga produkter om handeln och därmed produktionen får vägledas av fria marknader. Om allt annat är lika, så blir en produkt densamma om den tillverkas i ett låglöneland än i ett höglöneland, med enda skillnaden att priset blir lägre.
Men marknader fungerar nu som de gör, vilket innebär att det inte alls behöver betyda att priset blir lägre. Istället kan företaget som producerar i låglöneland, välja att sälja till nästan samma pris, men att utnyttja den lägre kostnaden till att skapa högre vinst. Frihandel kan därför leda till, inte lägre priser, utan högre vinster till företagsägarna.
Men detta resonemang vilar på tanken att låglönelandet och höglönelandet kan producera identiska varor. Kanske är det så, att produkterna varierar i kvalitet? När det gäller USA är de kroniskt kända för sina bilars låga kvalitet. Den amerikanska produktion kan inte klara av att producera bilar med samma kvalitet som tyskarna, japanerna och koreanerna kan. Amerikanska bilar är kända för att ha glipande fronter och plastiga instrumentbrädor. Knappar som är sönder innan de lämnat monteringsbandet. Medan tyska bilar är kända för att ha bildörrar som stängs likt kassaskåpsdörrar, med en extrem passform.
Vad denna kvalitetsskillnad beror på, vet jag inte. Kanske det beror på att arbetarna i USA är mindre kvalificerade än de tyska. Rörligheten i amerikanska organisationer är kända för att vara högre än i de tyska, vilket innebär att en tysk arbetare investerar mer i kunskap till gagn för företaget där den arbetar, medan amerikanen inte gör sådan investering, ty den kanske snart är på ett annat jobb.
Trumps isolationistiska politik riskerar därför att leda till att de bilar amerikanarna köper kostar mer och är av lägre kvalitet, än vid frihandel, med dess hårdare konkurrens.
Jag har sett, med egna ögon, vad som sker när en producent är skyddad från konkurrens. Den svenska akademiska världen är till stora delar skyddad från konkurrens. När hörde du senast om en högskola som fick lägga ned p g a att inga studenter kom till den? Blott de högskolor som önskar, ja, en högskola kan önska det om den vill det, men också undvika det om den så önskar. En högskola som vill röra sig bland de bättre skolorna, den får allt skapa en produkt som är eftertraktad på marknaden. Den får spetsa sig. Men den som, likt Trump, vill behålla arbetet, men strunta i produkten, den kan strunta i kvalitetsförbättringar. Den kan hålla sig med lärare som inte håller måttet, som sitter och administrerar istället för att möta studenter. Den kan hålla sig med en produktion som ger produkter där dörrarna glipar och där instrumentbrädan ramlar ner och knapparna går av.
Man skall förvisso skydda det som är skyddsvärt. Men höga kostnader och låg kvalité är inte skyddsvärda egenskaper. Därför leder Trumps politik till förslappade inhemska organisationer, med produkter som skramlar sig fram.
Öllsjö den 4 augusti 2018