https://www.svd.se/a/15lkgW/forskning-svenskarna-som-lever-langst-och-kostar-minst
En man med enbart förgymnasial utbildning har vid sin 30-årsdag 49,3 år att se fram emot, innan det är dags för döden. En kvinna med samma utbildningsnivå hade 3,1 år mer tid, dvs 52,4 år innan döden kom och hämtade henne.
En man med eftergymnasial utbildning hade 54,8 år efter sin 30-årsdag innan döden kom, dvs 5,5 år mer än mannen med enbart förgymnasial utbildning. Denna man levde t o m 2,4 år längre än kvinnan med enbart förgymnasial utbildning. Kvinnan med eftergymnasial utbildning kunde däremot förvänta sig 57,7 år efter sin 30-årsdag. Således 2,9 år längre än motsvarande man, 5,3 år längre tid än kvinnan med den låga utbildningen, och hela 8,4 år mer än mannen med den låga utbildningen.
Kvinnor lever således längre än män, men det sociala griper in och gör henne t o m mindre långlivad än en man, om det finns större utbildningsskillnad. Sammantaget ger könsskillnad i snitt 3 års skillnad, medan utbildningsskillnad ger 5 års skillnad.
Matchen Genetik mot Klassamhället slutade 3-5. De resurser vi har, som vi utnyttjar genom utbildning, och de resurser vi får genom utbildning, adderar fem år till människans liv.
Dessa forskare har också sett på vilka kostnader människor i fem olika inkomstskick åsamkar sjukvården. I de olika inkomstskikten är det genomgående kvinnorna som åsamkar sjukvården högst kostnad, delvis, men inte helt beroende på att de flesta kvinnor besöker sjukhus för att föda en eller flera gånger. Oaktat kön är det individerna i den lägsta inkomstnivån som skapar de högsta kostnaderna. De billigaste av alla är männen i den näst lägsta inkomstgruppen. Bland kvinnorna är det kvinnorna i den näst högsta inkomstgruppen som har lägst kostnad. De har t o m lägre kostnad är männen i den lägsta inkomstgruppen.
Eftersom forskarna gjort en uppdelning på kostnaderna, kan man se att den låga kostnaden för män i den lägsta inkomstgruppen delvis härstammar från att de har lägre kostnad i primärvården. Det stämmer med min fördom, att män drar sig för att gå till doktorn, dvs att gå till primärvården.
Här är det svårare att se hur matchen mellan genetik och klass går. De med lägst inkomst, vilken kanske motsvarar delvis de med förgymnasial utbildning, kostar mycket, är uppenbart mycket sjuka, men trots markant lägre levnadstid, kostar de mycket. Det antyder att de har ett kort och besvärligt liv relativt de med hög utbildning.
Man kan dock notera att vår solidariska sjukvård är till gagn för underklassen, eftersom det är de som drar högst kostnad. Kanske man också kan säga att kostnaderna återger insatsen får hälsan, varför den markant kortare livstiden för lågutbildade sannolikt inte kan läggas sjukvården till last. Snarare att de kanske motverkar en del och därför kanske får de att leva något längre. Den lägre levnadsåldern kan därför förklaras genom individernas resurser, de som de hade innan utbildningen och de som de fick genom utbildningen.
Slutsatsen för en person som jag, som levt mitt liv som lärare, är därför mycket uppmuntrande. Utbildning lönar sig. Du får 5 år mer liv att leva och dessa år är sannolikt ganska bra.
Den 2 mars 2024
Sven-Olof Yrjö Collin